Kraftsamling för ungas psykiska hälsa

Utvecklingen från mitten av 1960 talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet.  Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikt har varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling.

Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslut leder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattande kunskapsstöd talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av Ett exempel till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer.

Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.
2. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Josef Milerad, docent universitetslektor. Ordförande Svenska Skolläkarföreningen hoppas nu att andra professioner vill bidra med kunskap och erfarenhet

• Gymnastiklärare och fysioterapeuter vet hur vi ska få in fysisk aktivitet i vardagen. 
• Psykologer och socionomer hur vi ska arbeta för att få bättre balans mellan skärmtid socialt umgänge och sömn och hur vi lär våra barn livskunskap -  att hantera den stress oro och besvikelser som faktiskt är en del av livet.
• Pedagogerna har mycket att tillföra när det gäller att konkret anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar. 
• Slutligen måste vi lätta på  strutsmentaliteten och våga göra något när vi ser att barn kanske inte klarar saker eller inte mår bra. Att hjälpa till tidigt är inte att kränka och utpeka som man hör ibland det är precis tvärtom. Alla kan behöva en livlina ibland. 

Läs mer på Svenska Läkarsällskapets hemsida!