Elevhälsan - Elevhälsan - Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se

Anna skriver om hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan.
Postat 2019-10-02 13:44

Hjärnan utvecklas genom relationer och socialt samspel

Vid konferensen Popcornhjärnan den 23/9 hade jag förmånen att lyssna till barnpsykiatriker Hassan Jaghoory. Han pratade om vad barn behöver och vad vi behöver ge dem och hjälpa dem med för att de ska kunna hantera livet och njuta av livet, som han uttryckte det.

 

Barn behöver utvecklas i tillsammans med sina föräldrar. Barnet ger uttryck för ett behov, föräldern tolkar och svarar på barnets behov och stegvis sker utvecklingen parallellt. För att barn, och ungdomar, ska utvecklas så att de ska kunna handskas med livet krävs alltså närvaro, umgänge, möten, att vara tillsammans ­– att ta sig tid.

 

Den del av hjärnan som mognar sist hos oss människor är pannloben. Den är mycket viktig för oss i det sociala samspelet med andra människor. Troligen påverkas utvecklingen av pannloben mer av vår omgivning än av våra gener. Att få den träning som krävs för att kunna umgås med andra, fungera i sociala sammanhang i skola, på jobb och fritid är alltså grundläggande och det krävs tid, mycket tid.

 

Hassan Jaghoory pratar om the Golden Age, åren mellan 13 och 23 där en sorts omprogamering sker i hjärnan inför vuxenlivet med social och emotionell utveckling i fokus. Här läggs grunden för hur hjärnan ska hantera vuxenlivet på alla olika plan enligt Jaghoory.

 

Jaghoory menar att när man ägnar sig åt överdrivet dataspelande och användande av sociala medier, youtube etc blir detta automatiserat för att hjärnan ska spara energi. Det innebär i sin tur att kopplingen mellan pannloben och limbiska systemet, känslocentera, minskar eller till och med upphör. Man blir dissocierad från sina känslor. Limbiska systemet reglerar olika stämningslägen och den sociala anpassningsförmågan. Obalans mellan limbiska systemet och andra områden i hjärnan ligger ofta bakom psykiska problem.

 

Kanske är det för att livet känns svårt och ogripbart som man flyr in i sina skärmar och slipper känna. Man hamnar då i en ond spiral där det blir ännu svårare att förstå och handskas med sina känslor eftersom man får mindre tid för umgänge vilket är vägen till att lära sig att handskas med sina känslor. 

 

Vad barn och unga behöver för att hantera livet och njuta av det är egentligen simpla och självklara saker så varför ser vi då denna ökning av barn och unga som mår dåligt? Under de tio senaste åren har antalet tio- till sjuttonåringar som fått psykofarmaka ökat med 100%. (AH 141). Under samma period har ungas sömnproblem ökat med 500%. Enligt Hassan Jaghoory är det inte bara den tid som skärmarna ”stjäl” från grundläggande behov som ger negativa effekter. Han säger att t ex dataspelande ger minskad vit hjärnsubstans och att de nätverk som skapas i hjärnan genom dataspelande inte har något värde för inlärning och i det verkliga livet.

 

  • Barn behöver sova och de behöver mycket sömn eftersom de växer och utvecklas.
  • Barn behöver tillräckligt med näring för både kroppen och hjärnan, särskilt viktigt eftersom de växer och utvecklas
  • Barn behöver röra på kroppen för att utveckla balans, kondition, bygg upp muskler och koordinationsförmåga. De ska inte sitta stilla mer än ca 25 minuter i sträck
  • Barn behöver mycket tid för att umgås med sina föräldrar, eller andra vuxna, samt med sina syskon och kamrater för att utveckla den sociala förmågan.
  • Barn behöver vila och återhämtning mellan pass av träning/inlärning för att kunna

skapa ny energi för att kunna träna igen. Vilan och återhämtningen är lika viktig som själva träningen.

 

För att hinna med det som krävs för att skapa förutsättningar att handskas med livet och att kunna njuta av livet finns det inte mycket tid att lägga på skärmar. Det är den enkla matematiken. Vi måste börja räkna baklänges. Först se till att de grundläggande behoven tillgodoses och den tid som blir över kan vi lägga på skärmar förutsatt att de:

  • inte sitter stilla mer än 25 minuter
  • att de stänger av mobil, dator och surfplatta 1-2 timmar innan de ska sova
  • att mobilen är avstängd på natten

 

 

Istället för att fastna i diskussionen om huruvida det är bra eller dåligt med skärmar, hur mycket tid som är lagom etc så bör fokus ligga på att ge barn och unga vad de behöver! Något vi kan bidra med från skolan är att sprida kunskap till både elever och föräldrar samt ge eleverna möjlighet att diskutera och resonera kring livsstil, hur man mår, vad som är ok, när och var man kan söka hjälp etc. samt vad man kan göra för att må så bra som möjligt.  Målet är som sagt att de ska lära sig att handskas med vuxenlivets utmaningar och kunna njuta av livet så mycket som möjligt. Inget kommer från luften, säger Jaghoory. Det ligger hårt arbete bakom att skapa individer som kan handskas med livet.

 

I maj lanserade vi våra material Pubertet och Tonårshurmör och hormoner.  Syftet med materialen är just att eleverna ska få förståelse för vad som händer i deras kroppar och hjärnor under den omvälvande tonårstiden. De får en chans att resonera och diskutera viktiga frågor i grupp/klass och de får de även reda på vad de behöver för att det ska må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan. Vill ni titta på våra material är det bara att skriva ”endagsinlogg” samt vilket datum det passar er att logga in.

Postat 2019-05-28 06:30

Skärmar, försämrad inlärningsförmåga och förvirring i känslorna

I januari i år skrev jag ett blogginlägg på elevhälsan.se om popcornhjärnan. Det inlägget har haft över 100 000 läsare så intresset för hur hjärnan påverkas av skärmar verkar stort varför jag nu går lite djupare in i ämnet.

 

Vår hjärna är plastisk, dvs förändringsbar. För varje sak vi gör, varje minne vi tar fram, varje tanke vi tänker så utvecklas hjärnan och byggs om. Vi utvecklar vår förståelse för världen, oss själva och för andra. För att bygga kunskap krävs att man kan sätta saker i ett sammanhang, associera och knyta ihop trådarna till en väv. Ett bra exempel är att läsa en bok. Det ger oss bitar, sekvenser som leder vidare och det ger mening, ett sammanhang. Det är vad Susan Greenfield, hjärnforskare vid Oxford University, kallar ”movement of the brain”. När man googlar eller använda appar får man brottstycken och bitar av information utan koppling till varandra och det ger liten eller ingen förståelse.

 

Detta hoppande och poppande som skärmar, googlande och appar ger är mer fragmenterad uppmärksamhet som bidrar till ett kortare fokusspann. Man kan också se en ökad risktagning hos barn och unga med mycket skärmtid. I tonåren har man en ökad utsöndring av dopamin vilket minskar aktiviteten i pannloben; den del av hjärnan som ska tänka klart, analysera och säga stopp när vi är på väg att göra något tokigt. Extra problematiskt blir detta då tonåringarnas pannlober ännu ej är fullt utvecklade (mogna).

 

Med en fragmenterad uppmärksamhet och kortare fokusspann är det svårt att sitta stilla i skolan och fokusera på en sak i taget, vilket är vad som förväntas av eleverna. När de inte kan uppfylla detta är risken inte bara att de missar utveckling och utbildning utan också att vuxenvärlden känner ett behov av att diagnostisera detta avvikande beteende och kanske till och med medicinera det. Det är inte möjligt att med säkerhet säga att den ökade förskrivningen av ADHD-medicin är kopplad till ett ökat antal unga med ADHD eller att man är bättre på att ställa diagnos idag. Kanske skulle en del av dessa barn ha ordinerats skärmfri tid istället för Ritalin?

 

Att mötas IRL eller AFK (in real life , away from keybord) istället för i t ex sociala medier eller via datorspel påverkar oss på olika sätt. I verkliga möten tolkar vi tillgänglig information från alla våra fem sinnen med medan vi får förlita oss till syn och eventuellt hörsel när vi umgås i den tvådimensionella världen. Det vi kommunicerar med ord är ca 10% av kommunikationen. Om vi bara använder tangentbordet missar vi kroppsspråket som står för ca 55% och rösten som är ca 35% av kommunikationen. Det som också går förlorat är information vi tar in via ögon och näsa; små förändringar i pupillerna och signaler vi får från feromoner. Vi missar också kroppskontakten, ett handslag, en hand på axeln eller en kram.

 

För att den unga hjärnan ska utvecklas behöver den uppleva och träna i verkliga livet. Att möta andra, se det sociala spelet, tolka människors beteenden och avsikter. Det ger kunskap om hur man ska bete sig, vilka konsekvenser olika beteenden kan få osv. Det är nödvändigt för att bli duktig på att umgås, att vara människa. Våra barn och unga är lite av en försöksgeneration. Vi vet att deras hjärnor förändras men vi vet inte ännu vad det kommer att innebära.

 

Den 23/9 har du möjlighet att få veta mer om hur hjärnan påverkas av skärmar samt hur det i sin tur påverkar inlärningsförmågan och känslolivet. Konferensen Popcornhjärnan kan vara den viktigaste och mest aktuella konferensen hösten 2019. Läs mer och boka din plats här.

Medlemmar i elevhalsan.se kan boka sin plats med boka-tidigt-rabatt till och med den 30/6. Är ni fler än tre personer från samma skola/arbetsplats kan ytterligare rabatt erhållas. Mejla för en prisuppgift. Ange elevhälsan.se vid bokning. 

digital stress elevhälsa elevhälsan frisk och riskfaktorer förebyggande och hälsofrämjande föreläsningar hjärnan hjärnan i skolan hälsa inlärning lärande Psykisk hälsa Psykisk ohälsa psykiskohalsa Skärmar
Postat 2019-04-08 16:26

Psykisk hälsa på schemat?

Aldrig har det förebyggande arbetet varit viktigare. Våra elever rör sig för lite, äter för onyttigt, sover för lite och spenderar allt mer tid framför skärmar, något som återigen bekräftas av bland annat Pep-rapporten 2019 samt Anders Hansens bok ”Skärmhjärnan”. Man ser skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan olika socioekonomiska grupper. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och är därmed skyldig att se till att samma möjligheter till god fysisk och psykisk hälsa ges till alla individer och grupper, oberoende av vilka möjligheter och resurser hemmet kan ge.

 

Oavsett om man tror på de rapporter som visar att den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga eller om det är kraftigt överdrivet, något som Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm forskningsrapport visar, så är många barn och unga som behöver hjälp med sin livsstil. Om detta kan det väl inte råda något tvivel längre. Det spelar ingen roll om barn och unga söker sig till BUP på grund av psykisk ohälsa eller bristande livsstil. Har de tagit det steget så behöver de hjälp.  

”Om vi ska kunna vända och stoppa tillströmningen till BUP, då måste vi komma in tidigare och just jobba med livsstilen…” Det säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, i en intervju med SVT den 5/3 2019. –Att jobba förebyggande med livsstilsfrågor kan minska upplevelsen av ångest och depression, det visar forskningen, säger hon.

 

När våra elever får klart för sig hur viktigt det är att tillgodose de grundläggande behoven och vad det faktiskt innebär i antal timmar i sängen, med fysisk aktivitet och med skärmar samt vad och hur mycket man ska äta och dricka ökar deras chanser att göra bra val.

 

Genom de val man gör bygger man sig en grund att stå på. Ju stabilare den är desto bättre mår man och desto bättre går det i skolan. Huvudansvaret för detta byggande ligger på vårdnadshavarna men skolan har som sagt ett kompensatoriskt ansvar att ta hand, stötta och hjälpa dem i vars hem detta brister.

 

Det här bygget kräver att man varje dag tar flertalet beslut. När man ska kliva upp, när man ska gå och lägga sig, hur mycket och när man ska röra på kroppen, vad och när man ska äta och hur mycket tid man ska ägna åt skärmar. Det är ett ständigt pågående arbete. Elever som svajar hit och dit kommer inte att få med sig lika mycket av det som förmedlas i skolan. Det är först när eleverna står stabilt som de kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Genom att hjälpa dem till stadiga, stabila fundament att stå på har de möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen. Då ökar elevernas chanser till både psykisk och fysisk hälsa och även till framtida möjligheter inom både studier och arbete. Det är lätt att tänka att det kompensatoriska arbetet med elevernas förebyggande psykiska och fysiska hälsa helt ska vila på elevhälsan men så är inte fallet. Detta är något som all personal på skolan behöver jobba med. Det finns till och med inskrivet i de övergripande målen för både grund- och gymnasieskolan. 

 

 

Den 14/5 anordnar Elevhälsan.se en inspirationsdag om psykisk hälsa. Där kommer några av experterna att prata om hur man kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot bättre psykisk hälsa. Jag är en av experterna som fått äran att bli inbjuden att prata om detta viktiga arbete. Jag kommer bl a att prata om hur det förebyggande arbetet i klassrummet kan se ut. Läs mer om dagen och boka er plats här. 

Hoppas vi ses! :) 

Postat 2019-01-10 08:00

Popcornhjärna

Begreppet popcornhjärna, som nu börjar figurera i medierna, beskrivs bland annat i en artikel i Österbottens tidning. Där förklarar psykiatrikern och barnpsykoterapeuten Hassan Jaghoory vid Åbo Akademi vad som händer när man hoppar mellan olika aktiviteter vid skärmen och i snabbt tempo växlar fokus. När hjärnan stimuleras på det sättet blir det en belastning för uppmärksamhet och koncentration. ”Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit”, säger Jaghoory. Han beskriver den nya tekniken som en tsunami för ungdomars hjärnor där många klarar sig väldigt bra men en del drunknar i flödet.

 

Att låta hjärnan matas av intryck via skärmar aktiverar belöningssystemet utan någon egentlig ansträngning och det tycker hjärnan är toppen. Vårt belöningssystem är till för att ge oss belöningar i form av dopamin när vi gör något som säkrar vår överlevnad, t ex sover, hittar mat, fortplantar oss. Precis som droger och alkohol kan enkla snabba belöningar från skärmen skapa ett beroende. Man vill bara ha mer men kickarna ger inte längre samma effekt så man ökar ”dosen” för att få samma sköna dopamindusch.

 

Det känns också toppen för hjärnan när man kan få belöningskickar utan ansträngning eftersom hjärnan helst inte vill slösa med energi. Skillnaden mellan den passiva skärmbelöningen och den mentala ansträngning som krävs för att t ex lära sig något i skolan blir desto större och risken är att barn och unga upplever allt som inte ger snabba kickar som tråkigt, jobbigt och ointressant.

 

Att hoppa mellan olika saker på skärmen skapar hjärnstress. Vi är olika tåliga och rustade för att handskas med stress, en del klarar det bättre och andra sämre. Mycket skärmtid kan innebära en ökad risk för depression vilket bl a Jean Twenge, San Diego University, påvisar i sin sammanställning av enkäter från en halv miljon amerikanska tonåringar. Hon såg ett samband mellan skärmtid och depression, självmordstankar och självmord hos tonåringar. Tidigare forskning inom området visar att personer som spenderar mindre tid vid skärmar tenderar att vara lyckligare och mindre ensamma.

 

 

Åren från födseln upp till 3 års ålder samt för ungdomar mellan 13 och 23 benämns som ”Golden time” och dessa perioder är mycket viktiga för hjärnans utveckling. För lite sömn eller för mycket passiv skärmtid kan till och med hämma hjärnans utveckling. Att lära sig sociala koder, empati och att handskas med känslor är en del av utvecklingen och det krävs att man interagerar med andra människor för att lära sig att umgås med andra. I samma takt som skärmtiden ökar minskar tiden för social samvaro och det kan öka risken för att man får svårare att förstå och handskas med sina och andras känslor samt att den empatiska förmågan minskar. En ond cirkel kan skapas där man får svårt att fungera med andra och då istället väljer mer tid vid skärm där man kan gömma sig.

 

Den nya tekniken kan både tillföra, störa och förstöra och det gäller att vi lär oss och våra barn när den gör vad. Man behöver även ha en förståelse för att vi lever i ett modernt och högteknologiskt samhälle men att vår hjärna inte utvecklats i samma takt. Vår hjärna är i princip identisk med hjärnan hos en Cro Magnonmänniskas, dvs någon som levde för ca 40 000 år sedan. Om vi jämför vad våra förfäders hjärnor utsattes för gällande intryck med hur en vanlig dag ser ut 2019 är det lättare att förstå varför våra hjärnor ibland blir överbelastade och framför allt varför det kan bli tufft för våra barns och ungas hjärnor som inte är färdigutvecklade.

 

Genom att anamma lite mer av våra förfäders livsstil kanske vi kan öka den psykiska hälsan. Naturen har en lugnande och återhämtande effekt på hjärnan. Särskilt hippocampus, som står för bland annat minne och inlärning, mår bra av t ex en skogspromenad. Att sova när det är natt och vara vaken när det är dag ger stabilitet för dygnsrytmen och kroppsklockan vilket ger vinster både för den fysiska och den psykiska hälsan. Cro Magnongmänniskan hade inga skärmar utan var högst närvarande i nuet, de levde IRL och deras överlevnad hängde på att lära sig att läsa av andra människor. 

Sluta poppa - börja chilla! Det gillar hjärnan :) 

http://unglivsstil.se/ungdomar/skarmar/depression-och-skarmar/

http://unglivsstil.se/ungdomar/hjarnan/hjarnvila/

http://unglivsstil.se/ungdomar/hjarnan/hjarnans-utveckling/? 

allmänna råd elevhälsa elevhälsan frisk och riskfaktorer förebyggande arbete förebyggande och hälsofrämjande hjärnan i skolan hälsa hälsofrämjande arbete hälsofrämjande och förebyggande Psykisk hälsa Psykisk ohälsa psykiskohalsa Psykologisk motståndskraft självmord skola sömn
Postat 2018-08-21 17:42

Ökad förskrivning av ångestdämpande läkemedel till barn och unga

Under perioden 2006-2013 ökade förskrivningen av ångestdämpande läkemedel till barn och unga med 22%. Ca 100 000 barn och unga mellan 0 och 24 år ges benzodiazepiner och liknande medel och en tredjedel av dem använder dessa medlen i mer än sex månader. Detta är i strid med både nationella och internationella rekommendationer. Rekommendationen är att medlen ska ges till vuxna och helst bara mellan två och fyra veckor. Detta då preparaten är beroendeframkallande och kan ge allvarliga biverkningar som t ex glömska och mardrömmar.

 

Anna Sidorchuk, epidemiolog vid barn- och ungdomspsykiatriska forskningsenheten på Karolinska institutet, menar att det är alarmerande och att den skadliga förskrivningen borde undvikas.

 

Amygdala, den lilla mandelformade strukturen i hjärnans inre, spelar en stor roll för känslor som rädsla, ängslan och oro. Ångest, rädsla och oro förknippas med tillgången av serotonin i amygdala. Serotonin är en av många olika  kemiska budbärare (signalämne/neurotransmittor) som krävs för att hjärnans celler ska kunna kommunicera. Med så kallade SSRI-preparat ökas tillgången på serotonin i Amygdala, något som kan ge minskad ångest. Detta är inte alltid fallet då man i senare forskning även sett att höga nivåer av serotonin kan ge upphov till ångest. Om det senare är fallet skulle SSRI-preparat kunna förvärra symptomen av ångest. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/07/Overaktivt-presynaptiskt-serotoninsystem-vid-social-fobi/

 

Neuropsykolog Åke Pålshammar beskriver hur SSRI fungerar. SSRI står för Selective Seretonin Reuptake Inhibition. Genom dessa preparat kan man få serotoninmolekylerna att stanna kvar längre i synapsklyftan (överföringen mellan två hjärnceller). De får därmed en längre verkan. Problematiskt är dock att serotonin har andra effekter på hjärnan och man påverkar inte bara känsloläget genom användning av SSRI. I en växande hjärna blir det än mer komplicerat pga.utvecklingsförändringar och ändrad känslighet under hjärnans mognad.

 

Rekommendationen för personer under 18 år är att främst ge behandling, inte läkemedel. Ångesttillstånd kan ses som en överaktiv amygdala. Genom t ex KBT kan man minska aktiviteten i amygdala och då minskar även ångest, rädsla och oro. Att jobba förebyggande och hälsofrämjande är en viktig del i att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Vi behöver ge mer utrymme i skolan för att förmedla kunskap om och verktyg för psykisk hälsa. Att få lära sig om hur kroppen och hjärnan fungerar, vad man själv kan göra, hur och var man söker tidigt hjälp är nödvändigt om vi ska vända ohälsotalen hos våra elever. Särskilt viktigt idag då vi ser att stressen hos eleverna ökar, mer tid läggs på skärmar och tiden till det tas från bl a sömn och rörelse. Riktlinjerna om att öka användning av digitala verktyg i skolan kräver att vi hittar nya vägar för att inte ytterligare spä på den psykiska ohälsan.

 

 

Under en heldag i oktober finns möjlighet att höra mer om bland annat amygdala, stress, skärmar samt hur man kan jobba förebyggande för ökad psykisk hälsa hos elever i en digital värld. Ordinarie pris för konferensdagen Skärmar, stress och hälsa är 2790 kronor men som medlem i elevhälsan.se gäller boka-tidigt-priset 1990 kr ända fram till och med den 21/9. Ange elevhalsan.se i er anmälan så får ni rabatten. Moms tillkommer. Läs mer om programmet och föreläsarna

 

 

 

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7014963

 

Postat 2018-01-01 18:25

Skärmar, stress och återhämtning

Våra elever spenderar allt mer tid med mobil, surfplatta och dator, inte minst i skolan. Skärmarna är en del av elevernas vardag och de är här för att stanna.

Det finns naturligtvis fördelar med detta; att utjämna skillnader i digital kompetens mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund, och hemförhållanden, en förändrad syn på kunskap, utveckling av kritiskt tänkande, anpassning till arbetslivet mm.

Det kan dock bli många timmar framför dator, surfplatta och mobil och antalet timmar med skärm i skolan ska dessutom läggas ihop med elevernas skärmtid utanför skolan. När skärmtiden ökar blir också frågorna fler om vilken påverkan skärmarna kan ha. Många efterlyser också forskning kring vad det ökade skärmbruket kan ha för effekter på elevernas hälsa och skolresultat.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund men än en gång känns den forskning man vänder sig till när det gäller skärmanvändning ensidig. Det finns flera studier och rapporter som stöder tanken på en-till-en i skolan men vad säger forskningen om eventuella risker och negativa konsekvenser av den ökade skärmtiden?

Mari Hysing och hennes forskarkollegor har tittat närmare på relationen mellan skärmar och sömn. I sin studie Sleep and use of electronic divices in adolescensce: results from a large population based study kom man fram till att det finns ett negativt samband mellan mycket skärmtid och lång insomningstid och förkortad sovtid. I sin slutsats skriver Hysing: Use of electronic divices is frequent in adolescence, during the day as well as at bedtime. The results demonstrate a negative relation between use of technology and sleep, suggesting that recommendations on healthy media use could include restrictions on electronic divices.

Någon som kopplat skärmtid till psykisk ohälsa är Jean Twenge, San Diego University. Hon och hennes kollegor har granskat enkäter med frågor om depressionssymptom från över en halv miljon tonåringar. Tre, fyra eller fem timmar skärmtid per dag ökar risken signifikant för självmordsförsök, tankar på självmord och allvarlig depression enligt Twenge.

Sara Thomée, Sahlgrenska intstitutionen Göteborg, forskar kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) kopplat till stress, sömnproblem och depression. Hennes avhandling från 2012 visar att intensivt användande av skärmar kan kopplas till både stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. –En slutsats är att det förebyggande folkhälsoarbetet även bör ge råd för hälsosam teknikanvändning, säger forskaren Sara Thomée.  

 Att sömn och skolresultat hänger ihop såg också Cristian Benedict i sin studie från 2014.  20 000 högstadie- och gymnasieelever ingick i studien och Benedict såg ett starkt samband mellan att sova sju, eller färre än sju timmar, per natt och att ha underkänt i ett eller flera ämnen. I sin sammanfattning skriver han: Our findings indicate that reports of sleep disturbance and short sleep duration are linked to academic failure in adolescents.

Med införandet av en-till-en behöver skolan tillgodose elevernas behov av återhämtning för att kompensera den ökade skärmtiden. Eleverna behöver dessutom få kunskap om hur skärmarna påverkar hur de mår och hur det går för dem i skolan. Skärmarna i sig är inte farliga, det är när skärmtiden går ut över de grundläggande behoven som de negativa konsekvenserna visar sig. Skärmar kan tillföra, störa eller förstöra, det gäller att lära sig när de gör vad och hur man ska förhålla sig till dem för att må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt i skolan.

Eftersom detta är ett så angeläget och aktuellt ämne anordnar Ung Livsstil en konferens om skärmar, stress och återhämtning. Här får deltagarna vetenskapliga fakta om skärmar, stress och skolresultat samt konkreta och handfasta tips och verktyg för att kunna erbjuda eleverna återhämtning och balans. Detta som ett led i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan.

Läs mer om föreläsarna, innehållet och boka-tidigt-rabatten.  

Postat 2017-11-05 10:52

Lyckade skolresultat är en framgångsfaktor

Att lyckas i skolan ökar chanserna för fortsatta studier och arbete. Det förbättrar även möjligheterna för psykisk och fysik hälsa. Att hjälpa eleverna att lyckas i skolan är således en viktig uppgift för oss som jobbar med barn och unga.

 

Utmaningen är nog idag ännu större än tidigare då vi ska konkurrera med så mycket annat som eleverna föredrar framför undervisning. Youtube, messenger, snapchat mm pockar ständigt på elevernas uppmärksamhet. Det verkar som att det alltid finns något annat som är mer intressant än det som händer på svensk- matte- eller samhällskunskapslektionen. Det är också oftast mobilen eleverna vänder sig till när de upplever att det som sker i klassrummet är otydligt eller för svårt för dem. När risken att misslyckas finns kommer inte hjärnan att tilldela den energi som krävs för fokus och koncentration. Uppgiften väljs bort och man ägnar sig i stället åt något man behärskar, t ex mobilen. Motivationen sjunker, engagemanget uteblir och därmed även lyckade skolresultat.

 

Genom att vända sig till psykologi- och hjärnforskningen kan man förstå mekanismerna bakom motivation, engagemang och inre driv. Vilka strukturer och processer är inblandade och vilka individuella skillnader kan man se? Vad kan påverka förmågan till inlärning, fokus och minne och hur kan man öka elevernas motivation? Här finns mycket att hämta om man vill öka elevernas chanserna till måluppfyllelse i skolan.

 

Intresset för att ta in neurovetenskapen i skolan har glädjande nog ökat. Allt fler, både lärare, elevhälsans personal och elever, vill förstå hur inlärning går till inne i hjärnan. Med den kunskapen får vi nya verktyg att jobba med i skolan, både när det gäller pedagogik, individualisering och måluppfyllelse. Hur vi lär ut i skolan ska vila på vetenskaplig grund och genom att ta in neurovetenskapen i skolan förbättras förutsättningarna för att eleverna ska nå målen.

 

Kan feedback hjälpa oss att få mer motiverade och engagerade elever? Var sitter motivationen och vad kan öka den? Hur hänger känslor och drivkrafter ihop och hur kan man nå alla individer i klassrummet? Det och många andra frågor kommer att avhandlas under en skolkonferens den 8 januari i Uppsala. Fyra föreläsare är inbjudna att prata kring sina expertområden; Åke Pålshammar, Alva Appelgren, Beppe Singer och Magnus Blixt.

 

Konferensen vänder sig till skolpersonal som är intresserad av att få mer kunskap samt nya verktyg och metoder för att öka engagemanget och motivationen hos eleverna.

 

För elevhälsans medlemmar, samt för personal på de skolor ni jobbar, erbjuds ni att delta till rabatterat pris. Skicka ett mejl för att få en prisuppgift, ange ”elevhälsan.se”. i meddelandefältet. Erbjudandet gäller till och med den 25/11, efter det bokar ni till ordinarie pris.

 

I priset ingår heldagskonferensen med lunch och fika. Läs mer om programmets innehåll och lyssna på när föreläsarna själva berättar om sina föreläsningar.

 

Varmt välkomna!

hjärnan i skolan lärande skola
Postat 2017-10-08 14:20

Nobelpriset i medicin gick till kroppsklockan!

Nobelpriset i medicin gick i år till tre amerikanska forskare, Jeffrey C Hall, Michel Rosbash och Michel W Young. De premieras för sin upptäckt av de molekylära mekanismer som styr dygnsrytmen (cirkadisk rytm). Vi är biologiskt anpassade efter dygnsrytmen och var sak har sin tid. Nattetid har vi t ex högre halter av natthormonet melatonin och vår kroppstemperatur, ämnesomsättning och vårt blodtryck är på låga nivåer. Detta för att göra oss mindre aktiva och förbereda oss på sömn. På morgonen ökar t ex stresshormonet kortisol samtidigt som både ämnesomsättningen, kroppstemperaturen och blodtrycket stiger. På så sätt blir vi mer aktiva, vakna och man förbereds på att starta dagen.

 

Det vi kallar kroppsklockan är egentligen två saker. Den ena är den överordnade klockan, supria chiasmatiska kärnan (SCN), som styrs av ljus och mörker. Den andra delen är klockgenerna som finns i nästan alla våra celler. Klockgenerna styrs både av SCN och av matintag. Kroppsklockan tar tid på sig att ställa om sig. Något alla som rest och drabbats av jet-lag märkt av. Men även en så marginell omställning som från vinter- till sommartid påverkar levande varelser, en del mer än andra. Man har t ex sett en ökning av antalet hjärtinfarkter när klockan ställs fram och vi förlorar en timme. Första veckan efter tidsomställningen till sommartid kunde man se en ökning av infarkter med 5%.

 

Eftersom kroppsklockan styr många av våra gener som kan kopplas till både sömn, ämnesomsättning, hormonutsöndring mm kan en störd dygnsrytm kopplas till både nedsatt kognitiv förmåga, sömnproblem, depression och flera neurologiska sjukdomar.

 

Förhoppningsvis kan den uppmärksamhet som kroppsklockan nu får genom ett Nobelpris leda till mer kunskap om och förståelse för varför det är så viktigt med regelbundenhet och rutiner. Att äta vid regelbundna tider, frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen är en viktig indikator för klockgenerna. Frukosten ger en signal om att köra igång systemen, sänka natthormonet melatonin och starta dagen. Att gå och lägga sig ungefär samma tid och kliva upp ungefär samma tid varje dag, oavsett om det är vardag eller helg, lov eller inte samt sommar som vinter är av största vikt för kroppsklockan.

 

Stort tack till Nobelkommittén för att de valde att uppmärksamma kroppsklockan och vikten av regelbundenhet i matintag och sömn och dess betydelse för hur vi mår i både kropp och hjärna!

Ung Livsstil 

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2008/10/30/hjartinfarkterna-okar-nar-klockan-stalls-fram/

 

Postat 2017-09-04 10:30

Grundläggande behov och skolresultat

Ännu ett nytt läsår har börjat och vi har väl alla förhoppningar om att våra elever ska ha de bästa möjligheter att lyckas i skolan. Det saknas fortfarande behöriga lärare på en del tjänster. Antalet legitimerade lärare har sjunkit till 71,4% från förra årets 72,7%. I radions rapportering i ämnet beskrevs en behörig lärare som någon som har ”förmågan att lära ut.” Att det finns personer som har förmågan att lära ut är en förutsättning för att eleverna ska få en god utbildning men tyvärr är det inte tillräckligt. Om eleverna inte har förmågan att lära in hjälper det inte hur många lärare vi än tillsatt med förmåga att lära ut. Vi behöver se över båda delarna.

 

Vad krävs då för att eleverna ska kunna lära in, förutom lärare som kan lära ut? Ja här kan vi rada upp en mängd olika saker, allt från frukost till diagnoser, till arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Om vi vill göra det lite enklare för oss, och för eleverna, är det bra att starta med att se till att våra elever kommer till skolan med tillgodosedda grundläggande behov. De behöver ha sovit tillräckligt och ha regelbundenhet i sin sömn. De behöver röra på kroppen under skoldagen, inte bara på träning efter skolan. De behöver äta för att ge kroppen och hjärnan energi. Vi vet att det finns många barn och unga som inte uppfyller de basala behoven av sömn, rörelse och kost och vi vet idag mycket mer om hur stor påverkan detta har på förmågan att lära in.

 

När eleverna väl kommer till skolan med tillgodosedda grundläggande behov är det enklare att se vad som finns kvar att jobba med som t ex diagnoser, skolans arbetsmiljö och psykisk ohälsa.

 

När man undervisar eleverna i vilka våra grundläggande behov är och hur man bäst tillgodoser dem hjälper vi eleverna att förstå hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan. Med information till föräldrarna på föräldramöten om hur de bäst hjälper sina barn ökar möjligheterna att de skickar dem till skolan med frukost i magen efter en god natts sömn och med kroppar och hjärnor som fått tillräckligt med rörelse.

 

Det är lätt att fastna i begreppet inlärning men då missar vi helheten och man hamnar lätt i att det är lärarens ansvar att se till att det funkar i klassrummen. Något som blir en omöjlig uppgift att lösa om problemen sitter i inlärningen.

 

Kom igång och prata in- och utlärning med kollegor och elever redan idag. Det ökar chansen till måluppfyllelse och därmed också möjligheterna till god hälsa och fler lyckade skolresultat hos våra elever.

 

Jag önskar er alla ett riktigt bra läsår!

Postat 2017-03-16 15:55

Livsstilskunskap för ensamkommande

35 369 ensamkommande barn ansökte om asyl i Sverige under 2015, drygt 30 000 av dem beviljades också asyl. Vi står för en del nya utmaningar nu när vi ska ge dem den utbildning de har rätt till. Det kan vara svårigheter att få tag på utbildad personal, att kartlägga elevernas kunskaper, att motivera eleverna att komma till skolan, brist på resurser mm.

För att tillgodogöra sig utbildning krävs att man har en solid grund att stå på. Den grunden byggs av tillgodosedda behov. God sömn, rörelse, återhämtning, bra mat etc. Ju stabilare bas man har desto stadigare står man. När de grundläggande behoven negligerats genom sömnbrist, bristande kost- och motionsvanor, stress mm blir grunden instabil om man trillar lätt av. Gruppen nyanlända och ensamkommande har i större utsträckning instabila grunder att stå på. Det i sin tur gör att de har det extra svårt att ta till sig undervisningen i skolan.

Skolverket, migrationsverket, Skolinspektionen och SKL erbjuder utbildning, tips och råd för skolpersonal om hur man ska jobba med nyanlända och ensamkommande elever i klassrummet. Ännu finns dock inget material för eleverna eller kurser, tips och råd för personalen om hur man kan jobba med dessa ungdomars livsstil och hur bristande livsstil påverkar både hälsan och inlärningen.

Ung Livsstil får många förfrågningar om material för ensamkommande om livsstil. Vi är nu därför i färd med att ta fram ett sådant material och skulle behöva hjälp av er. Genom att få kännedom om hur behoven ser ut i skolorna kan vi bättre anpassa materialet så att det möter de behov ni ser i era verksamheter. Vi skulle vara tacksamma om du ville bidra genom att svara på en enkät med tio frågor. Du som svarar på enkäten kan vara med i utlottningen av boken Så funkar det! -sömn, stress och lite annat. 

Här kommer du till enkäten

För att delta i utlottningen mejlar du till info@unglivsstil och skriver din mejladress samt "Jag vill delta i utlottningen av boken". Vinnarna kommer att meddelas via mejl. Sista dagen för att delta i utlottningen är 31/3. 

Vill du bidra med tankar, tips och idéer om materialet får du gärna skriva ner det i ett mejl och skicka till info@unglivsstil.se.

www.unglivsstil.se 

 

annonser

Föreläsare

Ämnen

EHM-elevhälsomötet  skolförbättring  NPF  
Hitta fler föreläsare här