Elevhälsan - Elevhälsan - Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se

Anna skriver om hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan.
Postat 2018-08-21 17:42

Ökad förskrivning av ångestdämpande läkemedel till barn och unga

Under perioden 2006-2013 ökade förskrivningen av ångestdämpande läkemedel till barn och unga med 22%. Ca 100 000 barn och unga mellan 0 och 24 år ges benzodiazepiner och liknande medel och en tredjedel av dem använder dessa medlen i mer än sex månader. Detta är i strid med både nationella och internationella rekommendationer. Rekommendationen är att medlen ska ges till vuxna och helst bara mellan två och fyra veckor. Detta då preparaten är beroendeframkallande och kan ge allvarliga biverkningar som t ex glömska och mardrömmar.

 

Anna Sidorchuk, epidemiolog vid barn- och ungdomspsykiatriska forskningsenheten på Karolinska institutet, menar att det är alarmerande och att den skadliga förskrivningen borde undvikas.

 

Amygdala, den lilla mandelformade strukturen i hjärnans inre, spelar en stor roll för känslor som rädsla, ängslan och oro. Ångest, rädsla och oro förknippas med tillgången av serotonin i amygdala. Serotonin är en av många olika  kemiska budbärare (signalämne/neurotransmittor) som krävs för att hjärnans celler ska kunna kommunicera. Med så kallade SSRI-preparat ökas tillgången på serotonin i Amygdala, något som kan ge minskad ångest. Detta är inte alltid fallet då man i senare forskning även sett att höga nivåer av serotonin kan ge upphov till ångest. Om det senare är fallet skulle SSRI-preparat kunna förvärra symptomen av ångest. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/07/Overaktivt-presynaptiskt-serotoninsystem-vid-social-fobi/

 

Neuropsykolog Åke Pålshammar beskriver hur SSRI fungerar. SSRI står för Selective Seretonin Reuptake Inhibition. Genom dessa preparat kan man få serotoninmolekylerna att stanna kvar längre i synapsklyftan (överföringen mellan två hjärnceller). De får därmed en längre verkan. Problematiskt är dock att serotonin har andra effekter på hjärnan och man påverkar inte bara känsloläget genom användning av SSRI. I en växande hjärna blir det än mer komplicerat pga.utvecklingsförändringar och ändrad känslighet under hjärnans mognad.

 

Rekommendationen för personer under 18 år är att främst ge behandling, inte läkemedel. Ångesttillstånd kan ses som en överaktiv amygdala. Genom t ex KBT kan man minska aktiviteten i amygdala och då minskar även ångest, rädsla och oro. Att jobba förebyggande och hälsofrämjande är en viktig del i att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Vi behöver ge mer utrymme i skolan för att förmedla kunskap om och verktyg för psykisk hälsa. Att få lära sig om hur kroppen och hjärnan fungerar, vad man själv kan göra, hur och var man söker tidigt hjälp är nödvändigt om vi ska vända ohälsotalen hos våra elever. Särskilt viktigt idag då vi ser att stressen hos eleverna ökar, mer tid läggs på skärmar och tiden till det tas från bl a sömn och rörelse. Riktlinjerna om att öka användning av digitala verktyg i skolan kräver att vi hittar nya vägar för att inte ytterligare spä på den psykiska ohälsan.

 

 

Under en heldag i oktober finns möjlighet att höra mer om bland annat amygdala, stress, skärmar samt hur man kan jobba förebyggande för ökad psykisk hälsa hos elever i en digital värld. Ordinarie pris för konferensdagen Skärmar, stress och hälsa är 2790 kronor men som medlem i elevhälsan.se gäller boka-tidigt-priset 1990 kr ända fram till och med den 21/9. Ange elevhalsan.se i er anmälan så får ni rabatten. Moms tillkommer. Läs mer om programmet och föreläsarna

 

 

 

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7014963

 

Postat 2018-01-01 18:25

Skärmar, stress och återhämtning

Våra elever spenderar allt mer tid med mobil, surfplatta och dator, inte minst i skolan. Skärmarna är en del av elevernas vardag och de är här för att stanna.

Det finns naturligtvis fördelar med detta; att utjämna skillnader i digital kompetens mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund, och hemförhållanden, en förändrad syn på kunskap, utveckling av kritiskt tänkande, anpassning till arbetslivet mm.

Det kan dock bli många timmar framför dator, surfplatta och mobil och antalet timmar med skärm i skolan ska dessutom läggas ihop med elevernas skärmtid utanför skolan. När skärmtiden ökar blir också frågorna fler om vilken påverkan skärmarna kan ha. Många efterlyser också forskning kring vad det ökade skärmbruket kan ha för effekter på elevernas hälsa och skolresultat.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund men än en gång känns den forskning man vänder sig till när det gäller skärmanvändning ensidig. Det finns flera studier och rapporter som stöder tanken på en-till-en i skolan men vad säger forskningen om eventuella risker och negativa konsekvenser av den ökade skärmtiden?

Mari Hysing och hennes forskarkollegor har tittat närmare på relationen mellan skärmar och sömn. I sin studie Sleep and use of electronic divices in adolescensce: results from a large population based study kom man fram till att det finns ett negativt samband mellan mycket skärmtid och lång insomningstid och förkortad sovtid. I sin slutsats skriver Hysing: Use of electronic divices is frequent in adolescence, during the day as well as at bedtime. The results demonstrate a negative relation between use of technology and sleep, suggesting that recommendations on healthy media use could include restrictions on electronic divices.

Någon som kopplat skärmtid till psykisk ohälsa är Jean Twenge, San Diego University. Hon och hennes kollegor har granskat enkäter med frågor om depressionssymptom från över en halv miljon tonåringar. Tre, fyra eller fem timmar skärmtid per dag ökar risken signifikant för självmordsförsök, tankar på självmord och allvarlig depression enligt Twenge.

Sara Thomée, Sahlgrenska intstitutionen Göteborg, forskar kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) kopplat till stress, sömnproblem och depression. Hennes avhandling från 2012 visar att intensivt användande av skärmar kan kopplas till både stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. –En slutsats är att det förebyggande folkhälsoarbetet även bör ge råd för hälsosam teknikanvändning, säger forskaren Sara Thomée.  

 Att sömn och skolresultat hänger ihop såg också Cristian Benedict i sin studie från 2014.  20 000 högstadie- och gymnasieelever ingick i studien och Benedict såg ett starkt samband mellan att sova sju, eller färre än sju timmar, per natt och att ha underkänt i ett eller flera ämnen. I sin sammanfattning skriver han: Our findings indicate that reports of sleep disturbance and short sleep duration are linked to academic failure in adolescents.

Med införandet av en-till-en behöver skolan tillgodose elevernas behov av återhämtning för att kompensera den ökade skärmtiden. Eleverna behöver dessutom få kunskap om hur skärmarna påverkar hur de mår och hur det går för dem i skolan. Skärmarna i sig är inte farliga, det är när skärmtiden går ut över de grundläggande behoven som de negativa konsekvenserna visar sig. Skärmar kan tillföra, störa eller förstöra, det gäller att lära sig när de gör vad och hur man ska förhålla sig till dem för att må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt i skolan.

Eftersom detta är ett så angeläget och aktuellt ämne anordnar Ung Livsstil en konferens om skärmar, stress och återhämtning. Här får deltagarna vetenskapliga fakta om skärmar, stress och skolresultat samt konkreta och handfasta tips och verktyg för att kunna erbjuda eleverna återhämtning och balans. Detta som ett led i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan.

Läs mer om föreläsarna, innehållet och boka-tidigt-rabatten.  

Postat 2017-11-05 10:52

Lyckade skolresultat är en framgångsfaktor

Att lyckas i skolan ökar chanserna för fortsatta studier och arbete. Det förbättrar även möjligheterna för psykisk och fysik hälsa. Att hjälpa eleverna att lyckas i skolan är således en viktig uppgift för oss som jobbar med barn och unga.

 

Utmaningen är nog idag ännu större än tidigare då vi ska konkurrera med så mycket annat som eleverna föredrar framför undervisning. Youtube, messenger, snapchat mm pockar ständigt på elevernas uppmärksamhet. Det verkar som att det alltid finns något annat som är mer intressant än det som händer på svensk- matte- eller samhällskunskapslektionen. Det är också oftast mobilen eleverna vänder sig till när de upplever att det som sker i klassrummet är otydligt eller för svårt för dem. När risken att misslyckas finns kommer inte hjärnan att tilldela den energi som krävs för fokus och koncentration. Uppgiften väljs bort och man ägnar sig i stället åt något man behärskar, t ex mobilen. Motivationen sjunker, engagemanget uteblir och därmed även lyckade skolresultat.

 

Genom att vända sig till psykologi- och hjärnforskningen kan man förstå mekanismerna bakom motivation, engagemang och inre driv. Vilka strukturer och processer är inblandade och vilka individuella skillnader kan man se? Vad kan påverka förmågan till inlärning, fokus och minne och hur kan man öka elevernas motivation? Här finns mycket att hämta om man vill öka elevernas chanserna till måluppfyllelse i skolan.

 

Intresset för att ta in neurovetenskapen i skolan har glädjande nog ökat. Allt fler, både lärare, elevhälsans personal och elever, vill förstå hur inlärning går till inne i hjärnan. Med den kunskapen får vi nya verktyg att jobba med i skolan, både när det gäller pedagogik, individualisering och måluppfyllelse. Hur vi lär ut i skolan ska vila på vetenskaplig grund och genom att ta in neurovetenskapen i skolan förbättras förutsättningarna för att eleverna ska nå målen.

 

Kan feedback hjälpa oss att få mer motiverade och engagerade elever? Var sitter motivationen och vad kan öka den? Hur hänger känslor och drivkrafter ihop och hur kan man nå alla individer i klassrummet? Det och många andra frågor kommer att avhandlas under en skolkonferens den 8 januari i Uppsala. Fyra föreläsare är inbjudna att prata kring sina expertområden; Åke Pålshammar, Alva Appelgren, Beppe Singer och Magnus Blixt.

 

Konferensen vänder sig till skolpersonal som är intresserad av att få mer kunskap samt nya verktyg och metoder för att öka engagemanget och motivationen hos eleverna.

 

För elevhälsans medlemmar, samt för personal på de skolor ni jobbar, erbjuds ni att delta till rabatterat pris. Skicka ett mejl för att få en prisuppgift, ange ”elevhälsan.se”. i meddelandefältet. Erbjudandet gäller till och med den 25/11, efter det bokar ni till ordinarie pris.

 

I priset ingår heldagskonferensen med lunch och fika. Läs mer om programmets innehåll och lyssna på när föreläsarna själva berättar om sina föreläsningar.

 

Varmt välkomna!

hjärnan i skolan lärande skola
Postat 2017-10-08 14:20

Nobelpriset i medicin gick till kroppsklockan!

Nobelpriset i medicin gick i år till tre amerikanska forskare, Jeffrey C Hall, Michel Rosbash och Michel W Young. De premieras för sin upptäckt av de molekylära mekanismer som styr dygnsrytmen (cirkadisk rytm). Vi är biologiskt anpassade efter dygnsrytmen och var sak har sin tid. Nattetid har vi t ex högre halter av natthormonet melatonin och vår kroppstemperatur, ämnesomsättning och vårt blodtryck är på låga nivåer. Detta för att göra oss mindre aktiva och förbereda oss på sömn. På morgonen ökar t ex stresshormonet kortisol samtidigt som både ämnesomsättningen, kroppstemperaturen och blodtrycket stiger. På så sätt blir vi mer aktiva, vakna och man förbereds på att starta dagen.

 

Det vi kallar kroppsklockan är egentligen två saker. Den ena är den överordnade klockan, supria chiasmatiska kärnan (SCN), som styrs av ljus och mörker. Den andra delen är klockgenerna som finns i nästan alla våra celler. Klockgenerna styrs både av SCN och av matintag. Kroppsklockan tar tid på sig att ställa om sig. Något alla som rest och drabbats av jet-lag märkt av. Men även en så marginell omställning som från vinter- till sommartid påverkar levande varelser, en del mer än andra. Man har t ex sett en ökning av antalet hjärtinfarkter när klockan ställs fram och vi förlorar en timme. Första veckan efter tidsomställningen till sommartid kunde man se en ökning av infarkter med 5%.

 

Eftersom kroppsklockan styr många av våra gener som kan kopplas till både sömn, ämnesomsättning, hormonutsöndring mm kan en störd dygnsrytm kopplas till både nedsatt kognitiv förmåga, sömnproblem, depression och flera neurologiska sjukdomar.

 

Förhoppningsvis kan den uppmärksamhet som kroppsklockan nu får genom ett Nobelpris leda till mer kunskap om och förståelse för varför det är så viktigt med regelbundenhet och rutiner. Att äta vid regelbundna tider, frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen är en viktig indikator för klockgenerna. Frukosten ger en signal om att köra igång systemen, sänka natthormonet melatonin och starta dagen. Att gå och lägga sig ungefär samma tid och kliva upp ungefär samma tid varje dag, oavsett om det är vardag eller helg, lov eller inte samt sommar som vinter är av största vikt för kroppsklockan.

 

Stort tack till Nobelkommittén för att de valde att uppmärksamma kroppsklockan och vikten av regelbundenhet i matintag och sömn och dess betydelse för hur vi mår i både kropp och hjärna!

Ung Livsstil 

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2008/10/30/hjartinfarkterna-okar-nar-klockan-stalls-fram/

 

Postat 2017-09-04 10:30

Grundläggande behov och skolresultat

Ännu ett nytt läsår har börjat och vi har väl alla förhoppningar om att våra elever ska ha de bästa möjligheter att lyckas i skolan. Det saknas fortfarande behöriga lärare på en del tjänster. Antalet legitimerade lärare har sjunkit till 71,4% från förra årets 72,7%. I radions rapportering i ämnet beskrevs en behörig lärare som någon som har ”förmågan att lära ut.” Att det finns personer som har förmågan att lära ut är en förutsättning för att eleverna ska få en god utbildning men tyvärr är det inte tillräckligt. Om eleverna inte har förmågan att lära in hjälper det inte hur många lärare vi än tillsatt med förmåga att lära ut. Vi behöver se över båda delarna.

 

Vad krävs då för att eleverna ska kunna lära in, förutom lärare som kan lära ut? Ja här kan vi rada upp en mängd olika saker, allt från frukost till diagnoser, till arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Om vi vill göra det lite enklare för oss, och för eleverna, är det bra att starta med att se till att våra elever kommer till skolan med tillgodosedda grundläggande behov. De behöver ha sovit tillräckligt och ha regelbundenhet i sin sömn. De behöver röra på kroppen under skoldagen, inte bara på träning efter skolan. De behöver äta för att ge kroppen och hjärnan energi. Vi vet att det finns många barn och unga som inte uppfyller de basala behoven av sömn, rörelse och kost och vi vet idag mycket mer om hur stor påverkan detta har på förmågan att lära in.

 

När eleverna väl kommer till skolan med tillgodosedda grundläggande behov är det enklare att se vad som finns kvar att jobba med som t ex diagnoser, skolans arbetsmiljö och psykisk ohälsa.

 

När man undervisar eleverna i vilka våra grundläggande behov är och hur man bäst tillgodoser dem hjälper vi eleverna att förstå hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan. Med information till föräldrarna på föräldramöten om hur de bäst hjälper sina barn ökar möjligheterna att de skickar dem till skolan med frukost i magen efter en god natts sömn och med kroppar och hjärnor som fått tillräckligt med rörelse.

 

Det är lätt att fastna i begreppet inlärning men då missar vi helheten och man hamnar lätt i att det är lärarens ansvar att se till att det funkar i klassrummen. Något som blir en omöjlig uppgift att lösa om problemen sitter i inlärningen.

 

Kom igång och prata in- och utlärning med kollegor och elever redan idag. Det ökar chansen till måluppfyllelse och därmed också möjligheterna till god hälsa och fler lyckade skolresultat hos våra elever.

 

Jag önskar er alla ett riktigt bra läsår!

Postat 2017-03-16 15:55

Livsstilskunskap för ensamkommande

35 369 ensamkommande barn ansökte om asyl i Sverige under 2015, drygt 30 000 av dem beviljades också asyl. Vi står för en del nya utmaningar nu när vi ska ge dem den utbildning de har rätt till. Det kan vara svårigheter att få tag på utbildad personal, att kartlägga elevernas kunskaper, att motivera eleverna att komma till skolan, brist på resurser mm.

För att tillgodogöra sig utbildning krävs att man har en solid grund att stå på. Den grunden byggs av tillgodosedda behov. God sömn, rörelse, återhämtning, bra mat etc. Ju stabilare bas man har desto stadigare står man. När de grundläggande behoven negligerats genom sömnbrist, bristande kost- och motionsvanor, stress mm blir grunden instabil om man trillar lätt av. Gruppen nyanlända och ensamkommande har i större utsträckning instabila grunder att stå på. Det i sin tur gör att de har det extra svårt att ta till sig undervisningen i skolan.

Skolverket, migrationsverket, Skolinspektionen och SKL erbjuder utbildning, tips och råd för skolpersonal om hur man ska jobba med nyanlända och ensamkommande elever i klassrummet. Ännu finns dock inget material för eleverna eller kurser, tips och råd för personalen om hur man kan jobba med dessa ungdomars livsstil och hur bristande livsstil påverkar både hälsan och inlärningen.

Ung Livsstil får många förfrågningar om material för ensamkommande om livsstil. Vi är nu därför i färd med att ta fram ett sådant material och skulle behöva hjälp av er. Genom att få kännedom om hur behoven ser ut i skolorna kan vi bättre anpassa materialet så att det möter de behov ni ser i era verksamheter. Vi skulle vara tacksamma om du ville bidra genom att svara på en enkät med tio frågor. Du som svarar på enkäten kan vara med i utlottningen av boken Så funkar det! -sömn, stress och lite annat. 

Här kommer du till enkäten

För att delta i utlottningen mejlar du till info@unglivsstil och skriver din mejladress samt "Jag vill delta i utlottningen av boken". Vinnarna kommer att meddelas via mejl. Sista dagen för att delta i utlottningen är 31/3. 

Vill du bidra med tankar, tips och idéer om materialet får du gärna skriva ner det i ett mejl och skicka till info@unglivsstil.se.

www.unglivsstil.se 

 

Postat 2017-01-15 17:45

Hur hjälper vi bäst unga som går och lägger sig för sent?

På 80-talet gick en av tio 15-åringar och la sig snarare än 23.00 på vardagar. Idag går sex av tio och lägger sig efter 23.00!

 

Sömnvanorna hos våra unga har drastiskt förändrats på 30 år och frågan är om det är bäst att hjälpa dem att hitta goda sovvanor eller genom att ändra starttiden för skolstarten på mornarna?

 

I Aktuellt den 12 januari (21.14 in i inlägget) diskuterades just senarelagd skolstart med forskaren Hans Teke, doktorand i utbildningsvetenskap. Han förordar en starttid för skolorna klockan 10.00 -11.00. Teke hänvisar till forskning som visar att elever som startar skolan senare på dagen presterar bättre vilket inte är förvånande. Har man gått och lagt sig sent och får börja senare är det självklart att man presterar bättre, det gör även jag. Det är inte den frågan som bör diskuteras. Istället bör man titta på hur eleverna presterar när de får hjälp att komma i säng i tid på kvällarna, släppa taget om dator och mobil och se till att få tillräckligt många timmars sömn. Om de presterar lika bra som de elever som fått börja senare är det livsstilen man behöver åtgärda först, innan vi i skolan ska lösa problemet med att dagens barn och ungdomar sover för lite. Vilket jag tycker är ett föräldraansvar.

 

Den forskning som Teke refererar till visar att sen läggtid och senare startid i skolan ger bättre resultat. Forskning från Short et al 2011 och Hysing et al 2013 visar att läggtid i god tid och vanlig skolstart ger bättre resultat.

 

För att balansera Hans Tekes tankar i frågan fick jag möjligheten att komma med synpunkter, tyvärr i ett kraftigt klippt inslag och därmed inte i den utsträckning jag önskat J. Enligt min uppfattning, som jag skrivit om tidigare, är detta en mångbottnad fråga och jag tror att det krävs att man jobbat/jobbar i skolan med ungdomar för att se dess komplexitet. Vi som jobbar i skolan vet att många av våra ungdomar går och lägger sig för sent. Många av dem med mobilen i handen. Genom att utsättas för det blå ljuset från skärmen minskar produktionen av natthormonet melatonin och sömnfasen skjuts framåt ytterligare. Ungdomarna vittnar själva om att de har svårt att släppa taget om mobilen och att det gör att de får för lite sömn. ”Det finns ingen naturlig stopptid” säger Annika Norell Clarke, Sömnforskare vid Karlstads universitet.

 

Vi vet också att när eleverna får en sovmorgon kommer de inte utvilade till skolan dagen efter, nej tvärtom. De tycker att de kan vara uppe ännu lite längre då de får sova längre på morgonen. En sovmorgon på en timme kan innebära ett par timmar eller till och med mer i mindre sömn för en tonåring.

 

Fler och fler söker för sömnproblem och Maria Leissner, överläkare och sömnforskare är speciellt bekymrad över att så många tonåringar har svårt att sova. Hon, precis som många andra forskare, kopplar sömnproblemen till både uppkoppling och stress. Sömnvanorna hos svenska barn och tonåringar har alltså förändrats drastiskt sedan 80-talet. I ny forskning från Karlstad har man tittat på 15-åringars läggtider. I dag går sex av tio och lägger sig efter klockan 23.00 jämfört med en av tio på 80-talet.

 

Den förskjutning av sömnfasen som sker i tonåren har inte förändrats sedan 80-talet utan vi måste hitta förklaringen någon annanstans. Med största sannolikhet är det de smarta telefonerna som är orsaken. Desto större anledning att adressera problemet och inte låta ungdomarna skjuta sin sömnfas ytterligare genom senare skolstart. Detta är ett problem som skall lösas genom åtgärder som får barn och unga att komma i säng i god tid och sova tillräckligt mycket inte genom att ändra starten för skoldagen. Att börja halv nio eller nio har inte större påverkan men att lösa ungdomars bristande livsstilsvanor med sovmornar till tio eller elva är att fega sitt vuxenansvar och svika ungdomarna.

 

En studie från Hysing et al, 2013, visar att elever som går och lägger sig mellan 22.00 och 23.00 har högre medelbetyg än de som går och lägger sig senare. Något som stöder tanken på att man kan prestera bra i skolan bara man kommer i säng i tid. En annan studie från UCLA, Berkeley’s Golden Bear Sleep an Mood Research Clinic, visade inte bara på bättre resultat för elever som går och lägger sig tidigt utan även att nattugglorna som kom i säng senare hade mer känslomässiga problem och var mer känslomässigt sårbara än de elever som gick och la sig tidigt. Resultaten understryker att en hälsosam sömn gynnar studieresultaten men också att sömnmönster är ytterst modifierbara med rätt stöd.

 

Det är som sagt ett föräldraansvar att se till att barnen/ungdomarna kommer i säng i god tid och kommer upp i tid på mornarna.

 

”Tonåren är ju en tid då många unga senarelägger sin sömn, med sömnbrist under skolveckorna som följd. Enstaka studier talar för att det är värdefullt att föräldrar aktivt bidrar till att sätta ramar för sina tonåringars sömn- och vakenhetstider; både sömndurationen och livskvaliteten förbättrades för unga som fick hjälp att vidmakthålla adekvata lägg- och uppstigningstider.”

 

Citatet kommer från en artikel av Hans Smedje och Jan-Olof Larsson i Läkartidningen. Nyckelordet i detta citat är hjälp. Ungdomarna behöver hjälp att förstå varför de ska sova och vilken påverkan sömnbrist har på dem, både för välmåendet och för skolprestationen. Detta ska skolorna bistå med i enlighet med styrdokumenten. De behöver hjälp med rutiner och kanske till och med någon som tar hand om mobilen eller stänger av wifi:n på kvällen för att öka möjligheten för tillräcklig sömn. Detta ska föräldrarna/vårdnadshavarna bistå med. Tyvärr verkar föräldrastyrda läggtider vara sällsynta. Dels för att kunskapen om hur mycket sömn barnen/ungdomarna behöver saknas, dels för att man ”strutsar” som en förälder uttryckte det vid en föräldraföreläsning i höstas. Eller så prioriterar de sin egen sömn och lämnar barnen att sätta sina egna rutiner vilket oftast leder till inga rutiner. I en studie från USA är det färre än 10% av ungdomar i övre tonåren som har hjälp av sina föräldrar med sovrutinterna. (Carskadon and Acebo, 2002)

 

Hans Tekes tips till föräldrar som oroar sig för att deras barn inte kommer iväg till skolan är att ”ha ett samtal med dem om det här med skolan, vilka sömnbehov de har och hur man löser det på bästa sätt”.

 

Jag vet att det krävs mer än att ha ett samtal. Det krävs att man som förälder själv har kunskap om sömnbehov, konsekvenser av sömnbrist mm, något långt ifrån alla föräldrar har idag. Det krävs också tid, något som föräldrar verkar ha brist på idag. Det krävs också att man tar sitt föräldraansvar och inte ”strutsar” utan håller fast vid rutiner och regler även då de inte gillas av barnen, något som kräver uthållighet och styrka. Vi i skolan kan hjälpa föräldrarna genom att ge dem den kunskap de behöver om hållbar livsstil så att de känner sig stärkta i att ta föräldraansvaret och därmed kan skicka utvilade elever till skolan, elever som kan prestera även om skoldagen börjar klockan 8.30.

 

Några konkreta saker man kan göra för att öka chansen till god sömn i rätt tid är följande:

  • Se till att få rtillräckligt med fysisk aktivitet under dagen. Det har en positiv effekt på sömnen, förkortar insomnandet och ökar sömnkvaliteten.
  • Se till att utsättas för dagsljus på morgonen/förmiddagen. Det hjälper till att hålla tillbaka den biologiska klockan och gör det lättare att somna i god tid på kvällen.
  • Se till att varvar ner innan det är dags att sova.
  • Stäng av dator, surfplatta och mobil två timmar innan det är dags att sova. Det gör att hjärnan kommer ner på rätt ämnesomsättning för sömn och att natthormonet melatonin kan utsöndras och underlätta insomningen.
  • Introducera avslappningsövningar att lyssna på vid insomnandet. Det gör det lättare att stänga av det "inre bruset" och man somnar lättare och snabbare.

 

Jag hoppas att vi inte går den framtid tillmötes som Teke önskar med skolor som börjar klockan tio eller elva på förmiddagarna. Utifrån mitt jobb där jag träffar tiotusentals elever, skolpersonal och föräldrar, min egen erfarenhet och genom att stödja mig på forskning och studier från till exempel Hysing, Short et al, Norell Clarke, Jansson och Smedje tycker jag att vi ska satsa på att hjälpa våra barn och elever till en hållbar livsstil för att de ska må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan.

 

Det finns en rad andra argument för varför vi kanske bör vara mer avvaktande till att införa senarelagd skolstart på mornarna vilket jag tidigare skrivit om. Skoldagar mellan 11 och 19? mars 2015.

Läs mer om att förskjuta dygnet. 

Postat 2016-12-08 11:56

Lära ut och lära in

Inlärning är vad som sker när elever tar emot information och den omvandlas till kunskap men vad heter det som vi lärare gör när vi förmedlar vår kunskap till eleverna. Engelskan tydliggör detta genom att ha två olika ord, TEACH och LEARN . Beach (lära ut) är vad lärarna gör och learn (inlärning) är vad eleverna förhoppningsvis gör. För att öka möjligheterna till god inlärning hos eleverna och god utlärning hos lärarna kan det vara bra att få klarhet i det mest grundläggande för både in- och utlärning, nämligen hur hjärnan lär sig saker, hur saker blir till kunskap och hur minnen bildas och sparas.

 

För att inlärning ska äga rum i skolan behöver en hel rad saker vara på plats och fungera. Eleverna behöver ha sovit tillräckligt, deras kroppar behöver fysisk aktivitet och de behöver äta för att få energi. För utlärning behövs lärare som vill och kan förmedla det som ingår i kursplanerna, bra lokaler mm.

 

För att det man hör, ser och gör i skolan ska bli till kunskap behöver rätt hjärnceller koppla ihop sig med andra hjärnceller i ett nätverk. För varje sak skapas nya nätverk. För att man ska minnas vad man hört, sett och gjort krävs att dessa nätverk får koppla ihop sig igen och igen och igen så att man kan ta fram dem dagen efter, veckan efter eller år efter inlärningstillfället.

 

Om man förstår vad som händer i hjärnan när man lär sig saker i skolan, varför det är svårt att fokusera ibland, varför man minns vissa saker men annat faller i glömska direkt har man möjlighet att göra bättre val för att öka möjligheterna till inlärning. Skolan ska vila på en vetenskaplig grund skriver Skolverket. Man hänvisar till vetenskapsrådet där man bland annat pratar om undervisningstekniker, didaktik, framgångsfaktorer, inkludering, differentiering mm men inte ett ord någonstans om hjärnforskning i relation till inlärningsprocessen.

 

För mig känns det rimligt, ja till och med självklart, att både lärare, elever och föräldrar får kunskap om vad som ökar möjligheten till optimal inlärning ur ett hjärnperspektiv, vad som sätter käppar i hjulet och hur vi kan skapa goda förutsättningar för optimal prestation i skolan. Med den basen är det lättare att till exempel värdera undervisningstekniker, hur bedömning bör se ut, hur betygen påverkar inlärningen och hur man kan öka elevernas motivation. Hur hjärnan utvecklas och fungerar är ju något vi måste förhålla oss till oavsett vilken skolminister vi har, oavsett vilka trender som dyker upp gällande pedagogik och oavsett läraryrkets status.

 

Hjärnforskningen kan ge svar på hur man bäst lägger upp undervisningen i skolan, vad som ökar möjligheterna till koncentration och motivation. Att få kunskap om vilka strukturer och processer i hjärnan som är inblandade i inlärningen samt vad som kan öka respektive minska chanserna till optimal inlärning är något som fler och fler efterfrågar. För att möta efterfrågan på lättillgänglig kunskap om hjärnan i relation till inlärning lanseras nu Hjärnskolan.

 

Hjärnskolan är ett samarbete mellan Ung Livsstil och Åke Pålshammar som är neuropsykolog och senioruniverstitetslektor vid Uppsala universitet.

 

I Hjärnskolan ingår :

  • boken Hjärnskolan –inlärning, fokus, minne och motivation. Den första boken skriven för elever om hur hjärnan lär sig och hur man kan optimera sin inlärning och därmed öka chansen att må bra och att det ska gå bra i skolan. En del av boken riktar sig till lärare med konkreta tips för klassrummet.
  • Kursen Hjärnskolan för lärare och personal från elevhälsan. Här får man kunskap om och verktyg för att jobba hjärnbaserat i klassrummet.
  • Video-poddar där Anna Nygren och Åke Pålshammar svarar på ungdomars frågor om inlärning, multitasking, skärmar, sömn och annat ur ett hjärnperspektiv.

 

Eftersom tid är en bristvara i skolans värld vill vi nå ut med lättillgänglig information i en bok på under 100 sidor och med många illustrationer för att underlätta förståelsen och minnesinlagringen J

 

Kursen Hjärnskolan kommer att gå i Malmö den 7/3 och i Stockholm den 18/4 De som gör en intresseanmälan till info@unglivsstil.se senast den 13 december har möjlighet att boka sin plats innan kursen läggs ut samt utnyttja boka-tidigt rabatten. Priset är då 1995 kr (ordinarie pris 2250 kr). Boken Hjärnskolan, kursmaterial, fika och lunch ingår i priset, moms tillkommer. Observera att antalet platser är begränsat.

 

 

Postat 2016-08-22 09:22

Vår stressade skola

 

Genom att utveckla ett systematisk förebyggande och hälsofrämjande arbete där elevhälsans personal och lärarna samarbetar i klassrummet kan man få både kontinuitet och repetition. Att låta matteläraren och skolsköterskan, historieläraren och kuratorn eller bildläraren och specialpedagogen regelbundet jobba med livsstilsfrågor som till exempel sömn, stress och medievanor i klassrummet ger möjlighet för eleverna att må så bra som möjligt och att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan.

 

Både sömnbrist, stress och många timmar vid skärmar påverkar elevernas hälsa negativt. Genom kunskap om och verktyg för hållbar livsstil ökar vi inte bara elevernas möjlighet till god hälsa och optimal skolprestation, vi ger dem också bättre chanser för resten av livet. Att lyckas i skolan är en viktig faktor för framgång i studier och yrkesliv.

 

Den 21 november ger Teamkoncept en heldagskurs för skolpersonal om hur man kan jobba med elevernas stress. Här får man bakgrundskunskap om stress och dess påverkan såväl som verktyg och tips på vad man själv kan göra för att bidra till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan.

 

 

Rubriken för dagen är Vår stressade skola och föreläsare är Anders Hansen, överläkare i psykiatri som just kommit ut med boken Hjärnstark, Helene Blomgren, skolledaren som tog bort mentorsskapet, Anna Nygren grundare av Ung Livsstil  och My Klingwall, grundare av Melonmetoden. Som medlemmar i elevhälsans forum erbjuds ni ett rabatterat pris på kursdagen. Ange Ung Livsstil när ni bokar er plats för att få det rabatterade priset.

 

 

Kursen hålls i Stockholm på Hotell Elite Marina Tower. En enklare frukost, lunch och eftermiddagsfika ingår i priset. Ordinarie pris är 2695, ert pris är 1995 kr. Moms tillkommer. Läs mer om kursdagen och boka er biljett här. 

 

Postat 2016-04-25 09:33

Nedkopplingens Dag 12 maj

Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen. Vi har tillgång till den senaste tekniken och 90% av svenskarna under 74 har tillgång till Internet. Barn och unga spenderar mer och mer tid framför skärmar, något som Statens Medieråds undersökningar visar. I Ungar & Medier från 2015 framgår att 96% av 16-åringarna använder mobilen för att koppla upp sig mot Internet.

 

Begreppet högkonsument av Internet har enligt Statens Medieråds undersökningar spelat ut sin roll. Idag är de flesta ungdomar högkonsumenter, dvs de använder en specifik medieform mer än tre timmar per dag. Statens Medieråd, menar därför att begreppet inte längre fyller någon funktion då det är vanligare att ungdomar är högkonsumenter än att de inte är det. 2014 la 43% av flickor 17 år mer en tre timmar på sociala medier och av undersökningen framgår att 100% av 17-18-åringarna finns på sociala medier. Undersökningen Föräldrar & Medier visar att 63% av föräldrarna har dåligt samvete över sina barns skärmtid och att 51% av föräldrarna oroar sig över hur skärmtiden påverkar deras barn.

 

I en undersökning som nyligen gjordes av Skolverket uppger 29% av de gymnasieelever som deltog i studien att de störs av sina mobiltelefoner i skolan. När det gäller lärarna så uppger 69% att elevernas mobiltelefoner har en negativ påverkan på lektionerna.

 

Har vi anledning att vara oroliga?

 

Oavsett om oron är befogad eller ej så behöver våra barn och unga hjälp och guidning av oss vuxna i hur man hittar balans och får förståelse för vikten av att prioritera de grundläggande behoven över mobil, dator och surfplatta.

 

Om man får en paus, kan koppla ner en stund och få lite digital vila kan man reflektera över hur det ser ut och hur man skulle vilja att det såg ut. Den 12/5 är det åter igen dags för Nedkopplingens Dag. En dag då man kan uppmärksamma sitt medieanvändande och få en chans att fundera över om man är nöjd eller inte med den tid man lägger på skärmar. Nedkopplingens Dag ger alla, både barn, ungdomar och vuxna, en möjlighet att reflektera över hur mycket tid man lägger på skärmar, vad man gör vid skärmarna och om man önskar eller behöver en förändring.

 

Genom att fatta medvetna beslut om sin medieanvändning ökar chansen att man kan vara uppkopplad och samtidigt se till att få de grundläggande behoven tillgodosedda. De ungdomar som behärskar den nya tekniken och samtidigt mår bra och presterar bra i skolan kommer att bli mycket attraktiva på den framtida arbetsmarknaden.

 

Även i år kan ni få tillgång till aktivitets-paketet, ett arbetsmaterial om medieanvändning för skolor. Mejla för att få era inloggningsuppgifter. I mitten av april kommer aktivitetspaketet att finnas tillgängligt för dem som fått inloggningsuppgifter. Materialet kan användas av både lärare, elevhälsans personal, fritidspedagoger m.fl. Allt är helt gratis! Passa på att sätta medieanvänding på schemat veckorna innan och efter Nedkopplingens Dag.

 

I aktivitetspaketet ingår bland annat en film med diskussionsfrågor, skrivuppgift, checklistor för mobil- och datoranvändande och annat som lyfter frågor och tankar kring medieavändning.

 

Mejla info@unglivsstil.se redan idag för att få inloggningsuppgifter till er skola.

annonser

Föreläsare

Ämnen

fysisk aktivitet  aktiva klassrum  sömn  
Hitta fler föreläsare här