Elevhälsan - Elevhälsan - Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se

Anna skriver om hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan.
Postat 2014-11-11 07:23

Senare skolstart förskjuter sömnen ytterligare

Återigen tas diskussionen om senare skolstart upp i USA. Detta på grund av trötta elever som, precis som våra svenska elever, visar upp de konsekvenser sömnbrist ger. Då jag har förmånen att träffa tiotusentals elever runt om i Sverige i mitt arbete har jag ställt frågan direkt till dem.

- Om ni började en timme senare i skolan på morgnarna, skulle ni då få mer sömn?

Svaret är alltid detsamma, nej vi skulle vara uppe en timme till. Om det stämmer skulle en senare skolstart endast betyda att våra elever förskjuter sömnen med en timme. Det kan i sin tur innebära att de missar viktig djupsömn eftersom den ligger i början av natten. Vad det helt säkert innebär är att de skapar ännu senare vanor vilket går emot det sömnforskare säger om vikten av att hålla goda rutiner gällande läggtider.

Under puberteten sker en viss förskjutning av sömnen. Ungdomar tenderar att bli trötta lite senare på kvällen och att vilja sova lite längre på morgnarna. Denna biologiska förändring är dock inte större idag än den varit tidigare. Skillnaden ligger i att föräldrar tidigare hjälpte sina barn genom att de se till att de kom i säng i rätt tid för att de skulle få den sömn de behövde. Idag styr många barn över sin egen läggtid och de som inte gör det har ändå oftast möjligheten att koppla upp sig mot omvärlden så snart föräldrarna lagt sig. Föräldrarna märker inte ens att mobilen slås igång igen efter att de sagt god natt.

Vad jag tror spelar större roll än den biologiska delen av tonårssömn är den sociala och den psykologiska. Att vara social genom att ständigt vara tillgänglig är en del av en tonårings vardag, även om det innebär att nattsömnen blir både kortare och till och med störs genom uppvaknanden under natten av signaler från mobilen. Att hela världen finns tillgänglig genom bara några knapptryck gör att man lätt fastnar, något som många ungdomar vittnar om. Knapptrycken fortsätter och klockan går.

-Jag hade tänkt gå och lägga mig men det blev inte så, är en vanlig kommentar.

Den psykologiska delen är också viktig. Många ungdomar känner sig stressade och det ”surrar” i deras huvuden av all information de matats med under dagen. När mörkret sänker sig och det blir tyst och lugnt får de en frizon. Föräldrarna har gått och lagt sig, ingen bråkar om läxor, städning och att man ska stänga av dator och mobil och gå ut och få lite luft. Jag förstår att de lätt fastnar i den sköna känsla av lugn och ro som de upplever på natten. Vad jag också förstår är att vuxenvärlden upplevs som ett hot när vi försöker ta deras frizon genom att säga att de ska stänga av och gå och lägga sig.

En tonåring som får hjälp att hålla en rutin att kliva upp på morgonen, såväl vardag som helg, kommer att bli trött på kvällen. Om man dessutom ser till att de inte fastnar vid skärmar kommer de att få igång sömnhormonet melatonin lättare och kan somna i tid. Vi behöver också ge dem den frizon de behöver på en tid som inte gör att de förlorar viktig sömn. Att ge dem en timme tidigare under kvällen där de får vara ostörda och i fred ökar chansen att de kan komma i säng i tid och hitta en rutin som hjälper dem till hållbar livsstil.

Läs mer om dygnsrytm på Ung Livsstil

Postat 2014-11-02 08:05

Ökande psykisk ohälsa

Allt fler ungdomar rapporterar att de ha besvär med oro och ängslan. Att känna oro och ängslan är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmord eller skador och olyckor. Både WHO och socialstyrelsen ser den ökande psykiska ohälsan som ett hot mot folkhälsan. Sjukvården kan inte ta emot alla de personer som söker hjälp via primär- och/eller akutvården. Ing-Marie Wieselgren som är psykiatrisamordnare på SKL uttalade sig i frågan på P1-morgon den 29/9 2014. “Vi behöver förstå vilka krav som ställs på människor idag och hur vi kan lära människor att handskas med allt det nya som vi ställs inför. Risken är att vi gör sjukdom av det som är normal livsstilsfrågor som handlar om att samhället är för svårt att leva i ibland” säger Ing-Marie Wieselgren. Hon anser att vi behöver jobba förebyggande med livsstil för att minska den psykiska ohälsan.

Den enda instans som träffar alla Sveriges barn och unga är skolan. I skolan finns pedagogerna som är proffs på att förmedla kunskap och elevhälsan som har den medicinska kompetensen. Tillsammans utgör de således det ulitmata utbildningsteamet för att förmedla kunskap om och verktyg för en hållbar livsstil för barn och unga. Därför är skolan den absolut bästa arenan för att jobba förebyggande med levnadsvanor.

Att förstå hur sömn och matvanor påverkar inlärningsförmågan, hur sömnbrist ger brist på må-bra-hormoner eller hur ständig uppkoppling hänger ihop med stress och vilka konsekvenser det kan få borde vara lika självklart som att eleverna får lära sig om Sveriges sjöar, procenträkning, flora och fauna etc.

Utöver det personlig lidandet av psykisk ohälsa finns också de socioekonomiskt kostnaderna. 12,8% av alla barn som börjar i första klass kommer att hamna i utanförskap. Kostnaderna för kommuner, landsting, arbetsförmedling, försäkringskassa, rättsväsende mm uppgår till 210 miljarder per årskull.

För att hjälpa så många människor som möjligt från att hamna i psykisk ohälsa och för att spara på skattepengarna måste vi komma igång med det förebyggande arbetet nu!

Läs mer om kostnaderna för utanförskap och om hur vi kan jobba förebyggande på skolorna redan nu på:http://unglivsstil.se/skolor/

annonser

Föreläsare

Ämnen

hjärnan i skolan  hälsofrämjande arbete  fysisk aktivitet  
Hitta fler föreläsare här