Elevhälsan - Elevhälsan - Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se

Anna skriver om hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan.
Postat 2015-03-27 08:55

Skoldagar mellan 11 och 19?

Nu är debatten om senarelagd skoldag igång igen. Den 20 mars publicerades en debattartikel i Svd skriven av fem forskare i. De har tittat på tidigare studier, bland annat en studie från University of Minnesota, där man sett en gynnsam effekt på elevernas hälsa, välbefinnande och skolprestation när man senarelade skolstarten på morgnarna. De hänvisar till den förskjutning av dygnsrytmen som sker under tonåren vilket, enligt deras debattartikel, skulle göra ”så att det blir nästan omöjligt att lägga sig så tidigt som skolans starttider kräver.” Detta är enligt forskarna orsaken bakom den kroniska sömnbrist som många ungdomar lider av.

 

I det diskussionsforum som SvD öppnade för kommentarer dagen efter att debattartikeln publicerats lades ett diskussionsformum upp. Ämnet lockade många, både ungdomar och vuxna, att skriva sin åsikt. PierreB, 26 år skriver att forskarna börjar i fel ände. ”Problemet ligger inte i tidiga mornar utan i sena kvällar.” Efter att ha jobbat med ungdomars livsstil i många år tycker jag att PierreB har en poäng. Våra ungdomar är uppe för länge på kvällarna och går de och lägger sig i tid så brukar dator och/eller mobil följa med i sängen. När man frågar tonåringar om de skulle få mer sömn om skolstarten senarelades så att de får ”sovmorgon” är deras svar nästan alltid: NEJ, vi skulle vara uppe längre.

 

Det finns annan forskning än den som forskarna bakom debattartikeln tittat på som visar att det finns andra sätt att komma åt problemet med trötta, okoncentrerade och omotiverade elever i skolan. I en studie från Australien skriver forskarna i sin diskussion att "det finns riskfaktorer som skjuter på sänggåendet och förkortar ungdomars sömn. Föräldrabegränsningar i sovtider kan vara ett enkelt sätt att motverka dessa faktorer och värna sömnen och generera bättre funktion på dagtid." De hänvisar också till en tidigare studie gjord i USA där man tittat på vilken effekt föräldrabegränsningar i läggtid har för ungdomars sovtid och förmåga att hantera vardagen och skolarbetet. De tittade på kopplingen mellan sömnbrist, sena läggtider och depression. De ungdomar som mådde bäst var de vars föräldrar hade regler om att de skulle gå och lägga sig klockan 22.00 under skolveckan. Dels för att de fick tillräckligt med sömn, dels för att de upplevde att deras föräldrar brydde sig om dem.

 

Det finns inga kontrollstudier till de studier som forskarna bakom debattartikeln refererar till som kan visa att det är den senare skolstarten som fått eleverna att må bättre. Kanske skulle de må och prestera lika bra om de hade föräldrar som hjälpte dem att varva ner i tid, få upp melatoninet och komma i säng i tid för att få tillräckligt med sömn.

 

Ingen hänsyn verkar heller ha tagits till att Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen och att nästan alla mellan 13 och 18 år har en egen mobiltelefon, många en smart sådan. De kan koppla upp sig när de vill, även från sängen och de har svårt att begränsa sig själva och stänga av skärmarna i tid.

 

En annan fråga som inte heller tas upp är konsekvenserna av en senarelagd skolstart. Om vi gör som forskarna bakom debattartikeln vill och startar skolan klockan 10.00 för högstadieelever och 11.00 för gymnasieelever, vad får det för konsekvenser?

 

Eleverna skulle sluta skolan vid 18-19-tiden eller kanske till och med senare. Vad händer med de elever som är så kallad morning-type och föredrar att komma i säng i tid och studerar som bäst på förmiddagen? Hur ska våra ungdomar hinna med några aktiviteter på kvällarna? Hur blir det för elever med långa resor, går bussarna så sent eller ska de också ändra sina tabeller? När ska vi äta middag i familjen, eller ska föräldrarna äta först och barnen när de kommer hem? När ska vi hinna umgås med våra barn, orkar vi hålla oss uppe tills de kommer hem? Ska skolpersonalen anpassa sina tider efter eleverna och hur påverkas till exempel lärarnas prestation?

 

Frågan om senarelagd skolstart är komplex och behöver belysas ur alla synvinklar innan man tar ställning till vad som passar ungdomar, deras familjer, skolpersonal och samhällsstruktur.

 

Den biologiska förskjutningen av sömnen är inte större idag än den var på till exempel 70-talet. Då var TV-programmen slut vid 22-tiden och de flesta hade, precis som i min familj, en telefon i hallen. Hade någon ringt på den mitt i natten hade pappa blivit vansinnig. Skillnaden på 70-talets ungdomar och dagens är således inte biologisk. Orsaken bakom den kroniska sömnbrist vi kan se hos ungdomar ligger snarare i bristande livsstil än i förskjuten sömn vilket bekräftas av flertalet forskare, bland annat Smedje och Larsson.

 

Om vi börjar med att hjälpa våra barn och unga till goda rutiner, regelbundenhet och förberedelse för sömn på kvällen kan vi hålla kvar skolstarten. Även om den biologiska klockan skjuts fram går det att hitta goda rutiner för att få tillräckligt med sömn. Här är några tips på hur föräldrar kan hjälpa sina barn till goda rutiner.

  • Stäng av alla skärmar minst en gärna två timmar innan de ska sova. Ljuset från skärmarna fördröjer sömnhormonet melatonin.
  • Dämpa belysningen i rummet så att melatoninet kommer igång.
  • Se till att få tillräckligt med dagsljus på dagen, helst på förmiddagen för ungdomar.
  • Ha lugna aktiviteter på kvällen så att hjärnan kommer ner i varv.
  • Se till att ungdomarna får egentid då de får vara i fred så de inte förlägger den till natten.
  • Aktivera kroppen på dagen, det gynnar både insomnandet och sömnen.
  • Håll regelbundna tider så att hjärnan lär sig när det är sovdags.
  • Hitta en rutin som upprepas varje kväll innan sänggåendet så att hjärnan vet vad som är på gång.
  • Håll kroppsklockan även på helger genom att kliva upp vid 9-tiden och äta frukost. Man kan gå och lägga sig igen efter frukosten eller ta en tupplur efter lunch. 

 

 

i http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tidiga-skolmorgnar-en-fara-for-halsan_4426273.svd

ii http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brp-direkt-morgontrotta_4429729.svd

iii http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3098947/

iv http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Ungas-somn-ofta-en-fraga-om-livsstil-men-inte-alltid/

 

 

 

 

 

Postat 2015-03-18 12:20

Nedkopplingens dag

Handen på hjärtat, är du uppkopplad mer än vad som egentligen är nödvändigt? Skulle du kunna ta tillbaka tid från dator, surfplatta och mobil och lägga på annat istället? Tappar du också fokus när mobilen plingar trots att du var fullt upptagen med något annat? Händer det att du tar blicken ifrån den du samtalar med för att se vem som nu vill ha din uppmärksamhet via en signal från mobilen? Dyker det upp jobbmejl på din lediga tid som du känner att du måste svara på fast din anställning inte inkluderar vare sig kvällar eller helger? Får du ibland känslan av att bli störd av din egen och andras plingande, ringande och surrande mobiler? Om vi vuxna tycker att det kan bli för mycket ibland kan man ju tänka sig hur det är för våra ungdomar. De verkar som de inte kan slita sig från sina mobiler ens för en liten stund.

 

Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen. Allt fler barn har en egen mobiltelefon. I åldersgruppen 9-12 har 86% en egen mobil och av dessa har 62% en smart telefon. I åldersgruppen 13-16 år är det 99% som har en egen telefon, 89% har en smart telefon och 74 % har en smart telefon av senaste modell.

 

I en prognos från Telia spås Sverige ha 35 miljoner uppkopplade prylar år 2018 medan övriga nordiska länder ligger på 21-22 miljoner. 2018 beräknas det finnas 9,3 miljarder abonnemang i världen. Alltså fler abonnemang än människor. Vi ska alltså öka den uppkopplade tiden och bli mer uppkopplade än vi redan är.

 

Vi spenderar allt mer tid vid våra uppkopplade prylar och visst är det fantastiskt vad tekniken kan vara bra att ha. Vi har både nytta och nöje av våra uppkopplade prylar på arbetet, i skolan och på fritiden men kanske blir det lite onödigt mycket ibland. I snitt kollar vi mobilen 150 gånger per dag, när det gäller ungdomar kan den siffran vara det dubbla, dvs 300 gånger per dag.

 

Tänk om det fanns en dag där vi alla samtidigt kopplar ner oss. Ingen dator, ingen surfplatta och ingen mobil för en stund. Skulle inte det vara skönt? Vid ett visst klockslag kopplar vi ner och håller oss sedan nedkopplade så länge vi kan och vill. Hur länge kan du vara utan uppkoppling? Själv tycker jag att det är intressant att ta reda på vad som händer när jag kopplar ner. Hur snabbt kommer jag att vilja koppla upp igen, vad ska jag göra istället och hur länge klarar jag att vara nedkopplad? Frågor som jag är nyfiken på att få svar på.

 

På samma sätt som man släcker lamporna vid Earth Hour för att uppmärksamma klimatfrågan kanske man kan ha Nedkopplingens dag för att medvetandegöra hur mycket uppkopplad tid vi har. Om vi uppmärksammar det på skolor och i hemmen kan vi kanske hjälpa barn och unga att släppa taget om mobilen en stund och få lite återhämtning. Vi vuxna kan uppmuntra våra barn och elever att hitta alternativ till dator, surfplatta och mobil. Vad kan man göra när man inte sitter framför skärmar? Inte minst kan de behöva få lite vila från skärmarna innan de ska sova på kvällen.

 

 

Så vad säger ni, ska vi jobba för att uppmärksamma vår uppkoppling genom att försöka få in Nedkopplingens dag i kalendern? Om du vill vara med så skicka ett mejl på info@unglivsstil.se, gå in på www.facebook.com/unglivsstil.se och gilla eller gå till www.unglivsstil.se och kryssa i ”Jag är med” i den undersökning som ligger på förstasidan.

 

I filmen Ungas användning av mobilen pratar fyra gymnasieelever med mig om medieanvändning. Det är intressant att höra vad de säger om sin uppkopplade tid. Du hittar den på förstasidan på Ung Livsstil: www.unglivsstil.se

Postat 2015-03-08 15:16

Minska intaget av socker!

Minska intaget av socker hos barn och vuxna, uppmanar WHO i nya riktlinjer. Max 10 procent av det dagliga energiintaget ska vara socker. Det har man även gått ut med tidigare men nu skärper man rekommendationen och lägger till att man vill komma ner till en maxkonsumtion av socker till 5 procent (6 tsk) socker per dag, vilket ska öka hälsovinsterna.

 

Enligt WHO:s department of Nutrition for Health and Developement finns klara bevis för att man kan minska risken för övervikt, fetma och karies om man håller intaget av socker till under 10 procent av energiintaget per dag. Det handlar om tillsatt socker och inte naturligt socker som i frukt, grönsaker och mjölk. Majoriteten av det socker vi får i oss idag finns i det dolda sockret i processad mat som inte ses som söta. Det kan vara t ex ketchup där en msk ketchup kan innehålla ca en tsk socker.

 

Hur mycket socker vi får i oss varierar mellan olika åldrar, länder och samhällen. I Norge ligger intaget för vuxna på ca 7-8% och i Storbritannien ligger det på 16-17%. För barn ligger det på ca 12% i Sverige och nästan 25% i Portugal.

 

Efter att ha analyserat de senaste forskningsresultaten går WHO ut med en tydlig rekommendation att sockerintaget inte ska överstiga10%. Man vill också få till en dialog med matindustrin om att minska sockret i processade livsmedel. Den nya rekommendationen är också del av WHO:s försök att nå målen i Gobal Action Plan for NCDs 2013-2020 att stoppa ökningen av diabetes och fetma och minska för tidig död i t ex hjärt- kärlsjukdom, cancer, astma och diabetes (NCD) med 25% till år 2025.

 

Martin Ingvar och Gunilla Eldh skriver i sin bok Hjärnkoll på skolan om hur stress förvärrar sockereffekten. ”Blodsockret höjs extra snabbt genom att stresshormoner ökar nybildningen av socker i levern, tömmer sockerförråden, omvandlar detta socker till fett och lastar över det till fettdepåerna.” sid 110. Det ger en störd ämnesomsättning vilket innebär att systemet inte längre kan reglera blodsockret. Författarna skriver också att sockret triggar tillväxten vilket gör att puberteten infaller tidigare.

 

Nyligen gjordes en studie av amerikanska forskare där man tittade på hur 1600 barn påverkades av energidrycker. 66% hade högre risk att bli hyperaktiva och ouppmärksamma. Andra studier har också visat en risk för förändringar i hjärtrytmen. En av forskarna bakom studien anser att barn inte bör dricka energidrycker överhuvudtaget. En energidryck innehåller ca 8 sockerbitar. Inte nog med att energidrycken upptar nästan hela dagsbehovet av socker, det kan dessutom ge andra negativa effekter.

 

Det är inte långt kvar till påsk, den tid på året då vi får i oss som mest socker. En femtedel av vår årsförbrukning av godis petar vi i oss under påskhelgen. Totalt säjs ca 6000 ton godis under påsken. Kanske ska vi försöka hitta något annat att fylla ut påskäggen med i år :)

Läs mer om socker på http://unglivsstil.se/foraldrar/kost/sotningsmedel/

Postat 2015-03-01 10:38

Dator eller penna?

I takt med att den ständiga tillgången till datorer och mobiler ökar skriver vi allt mindre för hand. Att använda penna och papper har blivit mer sällsynt och allt fler uppger att de aldrig skriver handskrivna brev eller kort för att till exempel hålla kontakt med familj och vänner. Fler och fler elever väljer också att skriva på dator eller surfplatta i skolan och pennan börjar kännas gammalmodig och ute.

 

Än så länge finns kriterier för att man i årskurs tre ska kunna skriva läsligt för hand men frågan är vad som händer med handstilen när den sedan inte befästs genom övning när i princip varenda elev har tillgång till en egen surfplatta eller dator i skolan idag.

 

Behöver vi skriva för hand då, är det verkligen nödvändigt? En studie som publicerades i Psychological Sciense visade att de studenter som tog anteckningar med block och penna istället för på datorn mindes sammanhang och förklaringsmodeller bättre än de som tog anteckningar på datorn.

 

Forskarna såg ingen större skillnad när det gällde enskilda faktauppgifter men de som antecknat för hand hade större förståelse för teorier och resonemang. De prioriterade också att anteckna sådant som föreläsaren lade särskild vikt vid.

 

En anledning till att många använder datorn för att anteckna är att det går fortare att skriva på datorn. Här såg man i studien att det inte var någon fördel att mer noggrant ha skrivit ner vad föreläsaren sa. Tvärtom visade det sig att de studenter som kom ihåg minst var de som med datorns hjälp skrivit ner mest. De verkade enligt forskarna ha prioriterat själva antecknandet högre än förståelsen. De som klarade sig bäst av datoranvändarna var de som hade antecknat med egna ord och i ett lägre tempo. De verkade som de samtidigt reflekterat över vad som sagts.

 

Use it or loose it är hjärnans princip. Det du inte använder kommer att försvinna. Det säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet. Hjärnan använder olika delar för olika saker och att skriva för hand respektive på dator är olika former av kommunikation och de aktiverar olika delar av hjärnan. Skriver du lite eller inte alls för hand kommer kopplingarna för handskrift att bli segare och svårare att komma åt när man vill ha dem. För en optimal hjärnfunktion vill man involvera så många delar av hjärnan som möjligt så därför är det bra att variera mellan att skriva för hand och på dator.

 

Kanske är det dags att damma av de gamla skrivhäftena som hamnat i något förråd sedan datorer och surfplattor gjorde sitt intåg på skolorna så att vi kan låta våra elever variera mellan handskrift och datorskrivande och optimera sin hjärnfunktion.

 

Läs mer om hjärnan på http://unglivsstil.se/ungdomar/hjarnan/

annonser

Föreläsare

Ämnen

utveckling  ledningssystem  sekretess  
Hitta fler föreläsare här