Elevhälsan - Elevhälsan - Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Anna Nygren: Livsstilspedagog och grundare av www.unglivsstil.se

Anna skriver om hur livsstilen påverkar hur man mår och hur det går i skolan.
Postat 2016-03-29 14:26

Viktigt att hålla kroppsklockan

Då har vi än en gång vridit fram klockan till så kallad sommartid. Att ställa om våra klockor är enkelt. De flesta ställer in rätt tid automatiskt medan vi mekaniskt får ställa om klockor av analogt och lite äldre snitt. Lite svårare är det dock för kroppsklockan. Kroppsklockan består egentligen av två delar. Dels den suprachiasmatiska kärnan, SCN, och dels de så kallade klockgenerna som finns i cellerna (perifera oscillatorerna). SCN kan ses som dirigenten, den som styr över klockgenerna. Klockgenerna har svårare att hålla tiden och behöver få styrning från SCN för att hålla kvar dygnet på 24 timmar. För klockgenerna spelar också intaget av mat en viktig roll. Att äta frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen är en tidgivare för klockgenerna. För att SCN ska hålla tiden behöver vi exponeras för dagsljus, det är ljuset som är tidgivaren för SCN.

 

Förr var detta enkelt. I dagens 24-timmarssamhälle kan vi utsättas för ljus dygnet runt och det skapar lätt kaos i kroppsklockan.

 

Om man vet vad kroppsklockan styr över är det lättare att förstå varför det är så viktigt att den håller tiden. Genom att exponeras för ljus på dagen kan SCN synkronisera kroppsklockan vilket därmed ger kroppen och hjärnan möjlighet att förutsäga regelbundna händelser i omgivningen, säkerställa att fysiologiska processer görs vid rätt tillfälle, synkronisera våra aktiviteter med omgivningen samt hushålla med våra resurser så att vävnader, celler och organ inte behöver belastas hela tiden eller vid oväntade tidpunkter.

 

När kroppsklockan inte är synkroniserad kan det liknas vid att ha ett hus med en klocka i varje rum men alla har olika tid. Ingen vet vad klockan är och därmed vet ingen heller när de ska jobba. Genom att hålla regelbundna sovtider och mattider kan vi hjälpa kroppsklockan att hålla tiden.

 

Klockgenerna är särskilt känsliga för blått ljus, det ljus som skärmarna avger. Det lurar klockgenerna att tro att det är dag och hormonet melatonin som ska signalera natt och minskad aktivitet kommer inte igång och man riskerar att sitta uppe för länge.

 

Människans genomsnittliga dygn är 24,18 timmar. Detta justeras när man utsätts för ljus på dagen. Ljusexponeringen gör att kan somna på kvällen och hålla tillbaka dygnet på 24 timmar. Håller man sig inne och undan dagsljuset är det lätt att skjuta på sömnen och låta dygnet dra sig framåt och inom någon vecka eller två har man vänt på dygnet. Något vi som jobbar med ungdomar ser mer och mer av. Det ger en försenad sömnfas med svårigheter att komma i säng i tid, komma upp i tid samt att hänga med i skolan.

 

En osynkad och störd kroppsklocka kan ställa till det för oss, både på kort och på lång sikt. I ett kort perspektiv kan man se kognitiva brister. Bland annat blir svårare att hänga med i skolan, minnas, förstå etc och reaktionsförmågan försämras. På längre sikt kan man se konsekvenser som t ex. ett försvagat immunförsvar, ämnesomsättningsstörningar som t ex diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och depression. Man har också sett kopplingar mellan störd ämnesomsättning och ätstörningar i studier.

 

Att utsätta sig för dagsljus på förmiddagen ställer in SCN vilket ger förutsättningar för synkronisering av klockgenerna. Att äta på dagtid vid ungefär samma tid varje dag hjälper till att hålla klockgenerna. Att sova på natten vid regelbundna tider hjälper kroppsklockan att hålla tiden. Det är också en förutsättning för att fysiologiska processer som sker under nattetid kan genomföras och utföras på ett korrekt sätt.

 

Regelbundenhet i sömn och mat ökar chansen till fysisk och mental hälsa! 

Läs mer om kroppsklockan 

Fakta från artikel av Maria Lennernäs: Att äta är en fråga om tajmning Maria Lennernäs, Läkartidningen 2010:36

Postat 2016-03-21 16:27

Hur lär sig hjärnan?

Det och många andra frågor kommer att få sitt svar under den årliga Vetenskapsfestivalen i Göteborg. I år är det jubileum då festivalen firar 20 år. Festivalen är en chans att nå ut med och väcka intresse för forskning och vetenskapliga ämnen. Under fem dagar har man möjlighet att lyssna på föreläsningar samt delta i samtal och kreativa workshops. Elever har också möjlighet att delta i Skolprogrammet med anpassade föreläsningar, experiment och workshops. Årets tema är Lika men olika och allt är helt gratis!

 

Miljarder av människor och andra arter lever sida vid sida i denna värld vi kallar vår. På ytan verkar vi olika, men i själva verket har vi mycket gemensamt. Vårt utseende, de förhållanden vi lever under och de fysiska förutsättningarna kan skilja sig åt. Men de principer och ideal vi efterlever, de känslor vi har och vad vi identifierar oss med kan också förena oss med andra.

 

På samma sätt är vi alla unika. Vi har olika genuppsättningar, erfarenheter, sätt att lära, överleva och vara.  Även om vi ser ut att ha exakt samma förutsättningar kan våra liv ta väldigt olika riktning. Så hur kan vi förstå den här unika men ändå så lika värld vi lever i? Hur ska vi förhålla oss till utbildningssystem, hälsofrågor och en föränderlig värld? Vad gör teknik unik? Var slutar människan och var börjar huboten? Vi är alla lika, men olika.

 

Fredagen den 15 april kl. 14.00 – 15.00 kan man lyssna till Neuropsykolog Åke Pålshammar och Livsstilspedagog Anna Nygren som föreläser om hur hjärnan lär sig och vad som kan störa den. Vad händer egentligen när vi koncentrerar oss och varför är det så svårt att hålla kvar fokus ibland? Är det så att vårt sätt att handskas med mobiltelefonerna påverkar vår förmåga till fokus och inlärning? Åke och Anna reder ut :) Låter det intressant är du välkommen till Bältespännarparken, mellan Stora Teatern och Trädgårdsföreningen i Göteborg. Läs mer 

Hoppas vi ses!

Postat 2016-03-16 10:17

Stressade lärare och elever

I juni 2015 kom en rapport från Skolinspektionen där man granskat 25 kommunala och fristående grundskolor med sammanlagt 3680 elever i årskurs sex till nio. Hälften av eleverna i de granskade skolorna uppgav att de hade mått dåligt eller varit oroade det senaste året. 38 procent angav stress med prov, läxor och otydliga förväntningar som orsak. Här är några kommentarer från eleverna: 

  • Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår.
  • Vi är stressade över det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg.
  • Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov i morgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress.  

Det verkar som vi lärare är en bidragande orsak till elevernas upplevda stress. Genom att ställa krav som eleverna upplever att de inte kan uppfylla eller som de inte ens förstår. Att belasta eleverna med för många prov och läxor ska enligt Skolinspektionen inte enbart ska ses som en hög arbetsbelastning utan också som ett tecken på ett eventuellt risktillstånd för att utveckla psykisk ohälsa. (Sid 16) Vi ska enligt Skolinspektionen ta elevernas signaler om att de mår dåligt, oroas eller upplever stress på största allvar eftersom det i förlängningen kan medföra risk för psykisk ohälsa.

 

Vi lärare ställer krav på våra elever. Vi konstruerar uppgifter för att kunna mäta kunskap. Vi ger dem läxor, prov och bryter emellanåt gränserna för det antal prov som ges per vecka. Vi informerar eleverna, gång efter gång, om betygskriterier, kursplaner och mål att uppnå för att de ska förstå hur deras kunskap ska mätas och vilka betyg de kan förvänta sig utifrån sina prestationer. Vi bedömer dem varje lektion, varje dag, varje termin för att till sist betygsätta dem.

 

Troligen finns det inte enda lärare därute i landet som gör allt detta för sitt eget höga nöjes skull. Nej lärare har vi blivit för att vi brinner för att hjälpa barn och unga till nya insikter, ny kunskap och till personlig utveckling. Vi tar vårt jobb på största allvar när det gäller att uppfylla vårt uppdrag enligt Regeringen, Skolverket och Skollagen. Om det vi gör genererar stress hos våra elever är det för att vi prioriterar styrdokumenten och att dessa ska uppfyllas. Vi gör det för att vi måste.

 Eleverna upplever stress av de krav vi ställer på dem. Vi upplever stress av de krav vi har på oss i vårt uppdrag, vilket till och med kan begränsa oss i vår kunskapsförmedling. Eftersom Skolinspektionen nu identifierat symtomen hos eleverna och identifierat stress som en av orsakerna till den är det väl bara för Skolinspektionen att se till att Skolverket nu får den informationen. Informationen kan användas för att förändra vårt arbete så att det inte riskerar att resultera i stress hos eleverna, eller hos oss själva för den delen. Har Skolinspektionens rapport nått Skolverket och regeringen ännu? Vilka åtgärder har de i så fall tagit för att uppfylla Skolinspektionens påpekande om att det är skolans ansvar att se till att eleverna mår bra?

 

Skolan har ett ansvar för elevernas välmående. Elever ska inte behöva riskera att må dåligt eller oroas i sådan grad att hälsa och lärande påverkas negativt, utan att skolan ingriper. Därtill behöver skolan även arbeta för att sådana situationer inte ska uppstå. (sid 16)

 

Eftersom elevernas stress bland annat har sitt ursprung i våra styrdokument och det nya betygssystemet. Ett betygssystem som enligt Jonathan Newton manglar sönder en hel generation utom de allra, allra mest studiebegåvade och verbala. DN-åsikt, 10/12 -15

ligger orsakerna till den stress som identifierats av Skolinspektionen utanför skolans, lärarnas och elevernas kontroll är det inte möjligt för skolan att ta ansvar och arbeta för att förhindra att eleverna mår dåligt. Förändringarna och insatserna måste komma från Skolverket och regeringen. De behövs grundläggande och övergripande förändringar i den svenska skolan för att rädda både elever och lärare från att duka under av stress.

 

Den första mars 2016 kommer arbetsmiljöverkets nya regler om att arbetstagaren inte får ha en ohälsosam arbetsbelastning och att man ska ha möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Hoppas att man tänker sig att samma sak ska gälla våra elever. Om vi kunde göra skolan stressfri för både elever och lärare skulle det kunna bli en trivsam och attraktiv arbetsplats för alla.

Många skolor har valt att bjuda in Anna Nygren från Ung Livsstil för att ge konkreta råd och tips på hur man kan jobba med stressprevention och stressreduktion i klassrummet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Kursen Förebyggande och hälsofrämjande arbete ges även vid öppna kurser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer om det här. 

annonser

Föreläsare

Ämnen

handledning  utfrysning  frisk och riskfaktorer  
Hitta fler föreläsare här