Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen

 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!

BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2017-06-19 12:43

Kränkningar i samband med verksamheten – var går gränsen?

Jag får ofta frågan om vad som menas med att kränkningar som har ett samband med verksamheten ska utredas och åtgärdas. Vad innebär det? Jag ska försöka beskriva och förtydliga vad det innebär i praktiken, att en kränkning har samband med verksamheten, utifrån de förarbeten och den praxis som finns.

Om kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Det kan handla om att en elev blivit kränkt på väg till eller från skolan, exempelvis vid färd i en skolbuss eller kränkningar i samband med en skolutflykt eller en skolfest.

Jag får ofta frågor om kränkningar i sociala medier. Verbala och fysiska kränkningar i verksamheten går ofta hand i hand med kränkningar på nätet. Sociala medier gör att gränserna mellan skolan och fritiden suddas ut. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även fortsätter i verksamheten ska dessa utredas på samma sätt som de trakasserier och kränkningar som förekommer i verksamheten. Om kränkningar på nätet kan anses ha samband med verksamheten eller inte måste bedömas i den aktuella situationen.

I ett av de ärenden som vi fått in hade en elev utsatts för kränkningar som delvis hade förekommit på internet. Skolan kände till kränkningarna, men ansåg att de inte hade ansvar för händelser utanför skolans område. Vi ansåg dock att skolan är skyldig att utreda påstådda kränkningar som sker på elevens fritid, om händelserna har kopplingar till verksamheten i skolan. För oss var det uppenbart att en sådan koppling fanns. I det här fallet bedömde vi att skolan brustit i sin utredningsskyldighet.

Vi ser ofta att skolor brister i att ta ansvar för det som sker på nätet. I våra utredningar möter vi ibland skolansvariga som har inställningen att kränkningar av elever på nätet inte är skolans ansvar, utan något som är upp till vårdnadshavare att hantera. Vårdnadshavare har alltid ett ansvar för sina barns välmående och för vad barnen gör. Men skolan har ansvar för att varje elev har en trygg lärmiljö och alla vuxna på skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Enligt läroplanen ska skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Skolans skyldighet att agera inträder när någon i personalen får veta att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling. Eftersom personal inte har möjlighet att ha lika stor närvaro digitalt som fysiskt, måste skolorna hitta nya sätt att få kännedom om vad som sker på nätet så att kränkningar kan upptäckas även där. Skolor behöver arbeta förebyggande och se till att det finns tillräckliga kunskaper om elevers nätvanor. För att få elever att berätta om kränkningar på nätet behöver personalen arbeta med att skapa tillitsfulla relationer med eleverna. Det är också viktigt att prata om normer och värden i verksamheten för att utmana de normer som finns och som kan leda till att kränkningar på nätet uppstår.

Är du intresserad av att veta mer om hur skolor kan arbeta mot kränkningar på nätet? Den 4 juli kl. 12.40-13.20 kommer jag att ha ett seminarium om nätkränkningar i Almedalen och du är varmt välkommen att komma och lyssna. Det kommer även att finnas representanter från Sveriges elevkårer och grundskolor på Gotland på plats. Vi ses på Barnrättstorget, St Hansgatan 21!

Här kan du läsa mer om BEO:s och Skolinspektionens seminarier under Almedalsveckan: https://skolinspektionen.se/almedalen2017

Postat 2017-05-22 13:01

Hur arbetar olika myndigheter för att skapa en god utbildning för barn och elever?

Det finns flera myndigheter som arbetar för att barn ska få en bra skolgång, men som samtidigt har olika uppdrag. Ibland kan det vara svårt att veta vilken myndighet man ska vända sig till i olika situationer. Vart ska man hänvisa en elev som upplever att hen blivit utsatt för diskriminering och vill göra en anmälan? Vart vänder man sig om man har frågor om skollagen? Var kan personal inom elevhälsan få stöd för att anpassa undervisningen för elever med funktionsnedsättning? Jag ska försöka reda ut det här.

Barn- och elevombudet (BEO)

BEO är en del av Skolinspektionen och vi arbetar med att informera och ge råd till skolor utifrån skollagens krav mot kränkande behandling. Om en elev blivit utsatt för kränkande handling är det möjligt att göra en anmälan till BEO. Vi utreder till skillnad från Skolinspektionen endast ärenden där elever blivit utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Vi företräder även barn eller elever i domstol i vissa fall. Läs mer: https://beo.skolinspektionen.se/ 

Skolinspektionen

Skolinspektionen granskar regelbundet skolor och huvudmän för att alla elever ska ha en god utbildning i en trygg miljö. De tar även emot anmälningar, gör kvalitetsgranskningar och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Läs mer: www.skolinspektionen.se

Barnombudsmannen (BO)

BO:s huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen. BO kan uppmana myndigheter, kommuner och landsting att lämna uppgifter om vad de gör för att leva upp till barnkonventionen i den egna verksamheten, men de utreder inte anmälningar. Läs mer: www.barnombudsmannen.se

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

DO arbetar mot diskriminering och för alla människors lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med exempelvis kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Om en elev upplever att hen blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier kan man vända sig till DO med en anmälan. Läs mer: www.do.se

Skolverket

Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Det gör Skolverket genom att exempelvis ta fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Om skolpersonal har frågor om skollagen eller andra regler som rör skolan kan man vända sig till upplysningstjänsten på Skolverket. Läs mer: www.skolverket.se

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket följer upp att arbetsmiljölagen följs på landets skolor. De inspekterar att arbetsmiljön på skolor och skolgårdar är säker och de tar emot anmälningar. Varje skola, från och med årskurs 7 och upp till gymnasiet, har rätt att utse ett elevskyddsombud som medverkar i skolans arbete med arbetsmiljö. Läs mer: www.av.se

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör SPSM genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Läs mer: www.spsm.se

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN)

ÖKN tar emot och utreder anmälningar som exempelvis rör åtgärdsprogram och mottagande i särskola. Läs mer: www.overklagandenamnden.se

Hur kommer det att se ut i framtiden?

Det är svårt att veta hur myndigheterna som arbetar för barn och ungdomar kommer se ut i framtiden. Det finns statliga utredningar som undersöker några av myndigheternas uppdrag.

Regeringen har bestämt att en särskild utredare ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av alla skolmyndigheter. Syftet är att föreslå en ny struktur för myndigheterna och en ansvarsfördelning som på ett effektivare sätt kan bidra till en bättre skola.

Det finns även en utredning som föreslår att BEO ska utreda anmälningar om diskriminering i skolan, istället för DO. Om en elev blir utsatt för både kränkande behandling och diskriminering i skolan idag så utreder två myndigheter händelserna utifrån olika lagar. Det kan vara väldigt jobbigt för en elev att behöva vänta på besked från två myndigheter. I dessa ärenden är ofta eleven väldigt utsatt. Det är viktigt att få en helhetsbild av vad en elev har blivit utsatt för. Det här är en viktig utredning som syftar till att stärka elevers rättigheter i skolan och jag ser fram emot att lämna synpunkter till regeringen när vi på BEO får möjlighet.

 

 

Postat 2017-04-25 12:26

Vad händer när BEO har fattat beslut?

När vi har tagit emot en anmälan, gjort en utredning och fattat beslut får både den som gjort anmälan och huvudmannen (den som driver skolan) beslutet. Om skolan inte har gjort vad de är skyldiga till enligt skollagen kan vi ge kritik i form av en anmärkning eller ett föreläggande. Syftet med att ge kritik är självklart att elevens situation ska bli bättre. Om vi bedömer att det finns förutsättningar kan vi även begära att huvudmannen ska betala skadestånd till eleven. Det kan till exempel handla om att eleven kränkts och huvudmannen vetat om det, men inte gjort tillräckligt för att det ska upphöra.

Vi ser att elevens situation oftast blir bättre efter att vi gett kritik. Skolorna sätter in effektiva åtgärder, följer upp och utvärderar elevens skolsituation för att säkerställa att kränkningarna upphör.

Många huvudmän ser också över sin verksamhet på organisatorisk nivå för att förhindra att liknande situationer uppstår igen. Det kan handla om att de lyfter frågan om anmälningsplikten på arbetsplatsträffar eller uppdaterar skolornas formulär om utredningar och åtgärder. Jag tycker dock att detta är något som huvudmannen bör arbeta med kontinuerligt och inte endast i samband med ett kritikbeslut från oss.

Jag är självklart glad för att vi gör skillnad för elever, men också väldigt bekymrad. BEO har under det senaste året haft några ärenden där vi, vid upprepade tillfällen, krävt skadestånd för samma elever. Det är obegripligt att vissa huvudmän inte tar fullt ansvar för sina elevers viktiga skolgång, trots kritik från oss.

Vi fick till exempel in en anmälan där en elev vid upprepade tillfällen under ett helt läsår blivit utsatt för grova fysiska och verbala kränkningar i skolan och på nätet. Eleven hade bland annat fått utstå knuffar, sparkar och hot. Vi bedömde att skolan inte hade utrett kränkningarna i tillräcklig utsträckning och därför inte satt in tillräckliga åtgärder. Skolan hade inte heller tagit något samlat grepp om elevens utsatta skolsituation.

Vi beslutade oss för att ge kritik till huvudmannen och vi krävde även att de skulle betala skadestånd till eleven. Syftet med ett krav på skadestånd är att eleven som blivit utsatt ska få kompensation men skadeståndet är också ett verktyg för att få skolorna att arbeta mer aktivt mot kränkande behandling. I de flesta fall fungerar det och eleven får en bättre skolsituation.

Men i det här fallet tog det inte slut här. Några månader senare fick vi in en ny anmälan av samma vårdnadshavare. De berättade att kränkningarna fortsatte. Eleven hade blivit utsatt för kränkningar av samma grova karaktär som tidigare. Skolan hade satt in vissa åtgärder, så som fler vuxna på raster, fler elevassistenter och utbildningar. Vi bedömde dock att de inte gjort tillräckligt för att få kränkningarna att upphöra. Återigen fick huvudmannen kritik för bristande utredningar och för att de inte hade satt in tillräckligt effektiva åtgärder. Samma huvudman fick alltså ett nytt föreläggande och vi krävde att de skulle betala ännu ett skadestånd till eleven. Det är enligt min uppfattning synnerligen allvarligt att huvudmannen, trots kritik och skadeståndsbelopp, inte lyckats stoppa kränkningarna så att eleven kan få sin utbildning i en trygg miljö. Vi har haft kontakt med elevens vårdnadshavare efter att det senare skadeståndet betalats ut. BEO kommer att fortsätta att följa utvecklingen tills skolan uppfyller sin skyldighet att få ett stopp på kränkningarna.

Jag har så långt jag kunnat tagit bort alla uppgifter som gör att man kan identifiera eleven som ärendet ovanför handlar om.

Postat 2017-03-29 08:20

Ingen elev ska känna sig otrygg i skolan

Skolinspektionen har frågat 80 000 elever i årskurs nio om hur de upplever tryggheten, studieron och ordningsreglerna på sin skola. Resultaten är en temperaturmätare av hur elever upplever sin skolsituation idag.

De flesta elever, 85 %, uppger att de känner sig trygga i skolan. Det är självklart bra att de flesta är trygga i skolan, men det räcker inte. Varenda elev har rätt att vara det. Elever ska aldrig behöva känna sig oroliga för att gå till skola eller för att befinna sig i skolan. Cirka 12 procent av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan. 16 procent svarar att de är rädda för andra elever och lika många säger att det finns personal de är rädda för. Elever måste befinna sig i skolan på grund av skolplikten. Det är skolans ansvar att se till så att alla elever är trygga.

Barn- och elevombudet får många anmälningar om elever som varit utsatta för psykiska och fysiska kränkningar under en lång tid. Skolorna måste lägga ner tid och resurser på att dessa elever som är eller varit otrygga ska kunna må bra i skolan och få tillbaka förtroendet för personalen och sina kamrater.

Att vara otrygg i skolan påverkar ofta hela skolupplevelsen. Det vet vi utifrån Skolenkäten och anmälningar som vi tar emot. Elever som tidigare upplevt skolan som trygg och rolig berättar att när kränkningar börjar så förändras hela upplevelsen av hur det är att gå i skolan. Elever som är otrygga upplever i lägre grad att de har studiero eller att ordningsreglerna följs. Vi ser också att dessa elever har en mer negativ syn på skolarbetet. De upplever att skolarbetet är svårare och inte lika roligt och intressant. Drygt 70 procent bland de trygga eleverna tycker att skolarbetet är intressant jämfört med 46 procent bland de som känner sig otrygga.

En förutsättning för att skapa trygghet och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Elever måste få möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Vi som vuxna har ett ansvar för att skapa en trygg miljö för alla elever, så att varje elev kan utvecklas, följa sina drömmar och göra det som de mår bra av i framtiden.

Hur ser resultaten från Skolenkäten ut på den skola där du arbetar? Det är möjligt att ta del av resultaten på skol- och huvudmannanivå: https://skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Nyheter1/fler-an-var-tionde-elev-i-arskurs-nio-kanner-sig-inte-trygg-i-skolan/

Jag vill veta mer om er som läser bloggen

Är det något särskilt som du önskar att jag skriver om i nästa blogginlägg? Kom gärna med förslag! Mejla till beo@skolinspektionen.se och skriv ”Blogginlägg” i rubriken eller kommentera i kommentarsfältet.

Tack!

Postat 2017-02-24 15:50

Anmälningar om kränkande behandling fortsätter att öka

Under 2016 har antalet anmälningar till BEO ökat med 27 procent. Antalet anmälningar om kränkande behandling har stadigt ökat sedan 2006 då BEO startade.

Med tanke på att det är nolltolerans mot kränkningar som ska gälla på varje skola är varje anmälan ett misslyckande. Vi vet att en trygg skolmiljö fri från kränkningar och trakasserier främjar lärandet. Ingen elev ska bli kränkt eller känna sig otrygg i skolan. Varje anmälan om missförhållanden är viktig.

Jag tror dessutom att antalet anmälningar bara är toppen av ett isberg. Jag är övertygad om att det finns elever som upplever kränkningar i skolan men som inte blir lyssnade på och vars situation inte blir uppmärksammad.

Det är svårt att säga vad ökningen av anmälningar beror på. Det finns inte någon grund för att påstå att elevers skolsituation har blivit sämre. Våra skolenkäter för höst- och vårterminen 2016 visar att en majoritet av eleverna känner sig trygga i skolan. Samtidigt visar dessa enkäter att var åttonde elev i årskurs 9 inte gör det. Varje elev som känner sig otrygg är en elev för mycket.

Jag upplever att medvetenheten hos elever och vårdnadshavare har ökat vad gäller rätten att gå i skola utan att bli kränkt. Jag tror också att vårdnadshavare har blivit bättre på att ta tillvara på sina barns rättigheter i skolan. Både vi och exempelvis Barnombudsmannen arbetar för att nå ut med information om elevers rättigheter. Genom vår nya webbplats ”Din rätt i skolan” har vi informerat elever om deras rättigheter i skolan. Vi har även gjort filmer om elevers rättigheter och om nätkränkningar, som har fått stor spridning.  Jag hoppas att vi genom detta arbete har kunnat bidra till att fler elever har fått ökad kunskap om sina rättigheter i skolan.

Under 2016 har BEO fattat 58 beslut om att framställa krav på skadestånd. Det är en ökning med 26 procent jämfört med året innan. De allra flesta huvudmän betalar skadestånden direkt eller i samband med att vi lämnar stämningsansökan till domstol. Det finns tyvärr också exempel på skolhuvudmän som nästan aldrig vill ge upprättelse till elever som – med hänvisning till skolplikten -tvingats gå i en skola där de inte är tillförsäkrade trygghet. Det är anmärkningsvärt.

Regelverket om huvudmännens skyldighet att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att elever blir utsatta för kränkningar är tydligt. Det är viktigt att alla på skolan är medvetna om hur man arbetar förebyggande och vad man ska göra om man upptäcker att en elev blir utsatt. 

Läs mer

Under 2015 och 2016 har Skolenkäten genomförts på Sveriges samtliga grund-, gymnasie- och grundsärskolor. Nästa vecka publicerar vi resultaten från år både 2015 och 2016.

Postat 2016-11-25 09:56

Elever har rätt att känna sig trygga – även utanför skolan

Mobbning är sällan något som enbart pågår innanför skolans väggar. Skolan har ett ansvar för att förebygga all kränkande behandling som har samband med skolans verksamhet. Det gäller oavsett om det sker i klassrummet, på bussen hem eller på Instagram.

Näthat är ett stort samhällsproblem som vi alla måste göra vårt bästa för att försöka motverka. Vår digitala verklighet gör också att mobbning bland elever sällan begränsar sig till skolgården. I allt fler anmälningar till BEO finns inslag av kränkningar på nätet. Skolan har ett tydligt ansvar enligt skollagen att förebygga och utreda alla kränkningar mellan elever – även utanför skolan.

Förra veckan publicerade Skolinspektionen en granskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Resultatet är nedslående, även om det förekommer flera goda exempel på skolor som kommit långt. Skolorna ligger generellt efter i det förebyggande arbetet och har inte tillräcklig kunskap om de digitala miljöer där eleverna befinner sig för att kunna förebygga att kränkningar ska uppstå.

Det här behöver skolorna göra

Många skolor är bra på att ta hand om kränkningar när de väl har uppstått. För att ha en chans att minska näthatet måste dock det förebyggande arbetet prioriteras högre. Det handlar om att skapa förståelse för hur ont det kan göra, att också ord och bilder kan vara förödande. Det som tar vägen ut på nätet kan dessutom vara än mer sårande eftersom spridningen kan bli mycket stor.

Jag får ibland frågan om det inte är föräldrarnas ansvar vad eleverna gör på fritiden. Självklart har alla föräldrar ett ansvar för sina barns välmående och för vad barnen gör. Men oavsett om föräldrar tar det ansvaret eller inte måste skolorna leva upp till de skyldigheter som finns i skollagen. Mitt uppdrag som BEO är att ta tillvara elevers rättigheter och granska att skolorna följer de bestämmelser som finns kring kränkande behandling.

Ta reda på mer!

Skolans ansvar handlar inte om att följa och bevaka vad eleverna gör på sociala medier utan om att skaffa sig kunskap exempelvis om vilka kanaler eleverna använder och hur de fungerar. Genom att försöka upprätta tillitsfulla relationer till eleverna skapas ett klimat där de faktiskt vill och vågar berätta om sina erfarenheter på nätet.

Prata om normer och värderingar i elevernas vardag

I undervisningen diskuteras ofta normer i samhället och världen i stort, men det kopplas mycket sällan till elevernas vardag. När frågor kring exempelvis diskriminering och mänskliga rättigheter diskuteras är det viktigt att koppla det även till vad som händer i skolan. Ett effektivt sätt att komma till rätta med ett hårt och kränkande språkbruk är till exempel att arbeta med normkritik.

Inkludera nätet i planen mot kränkande behandling

I Skolinspektionens granskning uppgav en tredjedel av eleverna på de granskade skolorna att det förekommer kränkningar på nätet varje månad. Det borde därför vara en självklarhet att inkludera nätet i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Viktigt att komma ihåg är också att elever som är utsatta för kränkningar på nätet nästan alltid också utsätts för kränkningar IRL.

Ny film om elevers rättigheter

Idag lanserar BEO en ny film för elever om rätten att känna sig trygg även utanför skolan. Vi vill öka kunskapen bland elever om att skolan måste hjälpa till när de får reda på att en elev blivit kränkt på nätet om kränkningen på något vis har en koppling till skolan. Vår uppmaning till alla elever är att prata med någon de litar på om de blir utsatta för kränkande kommentarer eller ryktesspridning på nätet. Anmäl mobbningen själv eller med hjälp av någon vuxen till ansvariga på skolan. Om det inte hjälper går det att anmäla till oss på BEO.  

Min förhoppning är att en ökad kunskap om skolans ansvar hos både skolpersonal, skolansvariga och elever kan bidra till att stoppa det näthat som idag tycks ta allt större plats. Nätet erbjuder fantastiska möjligheter till underhållning, kunskap och för sociala kontakter. Låt inte hat och kränkningar smutsa ner och förgifta det.

Postat 2016-10-12 13:08

Mycket vanligt med brister i elevhälsan när Skolinspektionen granskar skolorna

Jag har många gånger, här på bloggen och i andra sammanhang, lyft vikten av en välfungerande elevhälsa. För elever som mår dåligt kan elevhälsan fylla en mycket viktig funktion och stoppa en nedåtgående spiral. Vi vet att den psykiska ohälsan hos unga ökar och att då satsa på elevhälsan borde vara en självklarhet för alla skolor och huvudmän. Tyvärr ser inte alltid verkligheten ut så.

Skolinspektionen, som Barn- och elevombudet tillhör, ska granska alla skolhuvudmän under perioden 2015-2017. När nu halva tillsynsperioden har gått går det att konstatera att elevhälsan är ett av de områden där myndigheten oftast ser brister. Mer än var tredje grundskola och nära varannan gymnasieskola får påpekanden om brister som rör elevhälsan efter tillsyn.

Vanliga problem är till exempel att psykologtid endast köps in vid behov, vilket innebär att psykologen inte deltar aktivt i det förebyggande arbetet. Det förekommer också att alla elevhälsans kompetenser, exempelvis skolläkare eller specialpedagoger, inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten. Det får bland annat konsekvenser för arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar – områden som Skolinspektionen ofta också kritiserar.

Men Skolinspektionen har också sett många exempel där elevhälsan fungerar väl och där eleverna får ett bra stöd. Dessa skolor har ofta en elevhälsa som är synlig, prioriterad och som är med i ett samlat kvalitetsarbete.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo har skrivit en krönika om de oroväckande resultaten kring elevhälsan. Texten i sin helhet finns här->

Läs mer

Arbetet med elevhälsa måste få högsta prioritet hos huvudmännen

Varför söker många som mår dåligt inte upp elevhälsan?

Postat 2016-07-01 15:53

Barn- och elevombudet 10 år. Vad har hänt och vad händer nu?

Under de tio år som BEO har funnits har barns och elevers rättigheter stärkts och det finns idag möjlighet att få upprättelse när de som ansvarar för skolan inte tar det ansvar som skollagen kräver för att förhindra, stoppa och anmäla kränkande behandling. Den lagstiftning vi har i Sverige sedan 2006 är i princip unik ur ett internationellt perspektiv och något vi ska vara stolta över.

2006 trädde den nya Barn- och elevskyddslagen i kraft och samtidigt inrättades Barn- och elevombudet. Tidigare hade elever som blivit mobbade i skolan mycket små möjligheter att få upprättelse och skadestånd. I ett uppmärksammat fall fick en elev från Grums själv stå för sina rättegångskostnader mot kommunen, trots att Högsta domstolen konstaterade att eleven blivit utsatt för omfattande kränkningar.

Sedan 2006 har anmälningarna om kränkande behandling ökat med över 300 procent. Att fler anmäler behöver inte vara negativt, eftersom det främst är ett resultat av att fler känner till möjligheten. Tyvärr kan vi inte säga att elever är mindre utsatta idag än för 10 år sedan. Den senaste stora skolenkäten från Skolinspektionen visar att otryggheten i skolan ökar och att en av åtta elever i årskurs 9 inte känner sig trygg i skolan.

Över 10 miljoner i skadestånd sedan 2006

Sedan 2006 har BEO begärt skadestånd för 330 elever, och över 10 miljoner kronor har betalts ut. De flesta huvudmän betalar skadeståndet frivilligt. Om inte kan BEO stämma huvudmannen och driva ärendet i domstol. I 16 fall hittills har BEO fått domar i ärenden som vunnit laga kraft. Domarna har sedan blivit vägledande för BEO:s arbete. Bland annat har domstolen slagit fast att utfrysning är att betrakta som kränkande behandling i lagens mening och att skolan har ett ansvar för kränkningar på fritiden som har ett samband med skolans verksamhet.

För två veckor sedan kom en mycket viktig dom från Högsta domstolensom ger BEO rätt i ett fall där en lärare gett en elev en örfil och kräver att huvudmannen betalar skadestånd till eleven. Det är första gången domstolen tar ställning i ett fall som rör kränkande behandling. Domen är mycket viktig och ger en tydlig signal om att kroppslig bestraffning aldrig är tillåtet

Barnkonventionen blir lag och utredning om diskriminering viktiga för BEO:s fortsatta arbete

Barnkonventionen föreslås bli svensk lag. Det kommer att innebära att BEO och andra myndigheter som arbetar med frågor som rör barn kommer att behöva ta mer hänsyn till barnrättsperspektivet och låta barn få uttala sig mer i frågor som rör dem.

En annan fråga som kommer att påverka BEO:s arbete är den utredning om bättre möjligheter att motverka diskriminering som just nu genomförs på uppdrag av regeringen.

I dagsläget har Barn- och elevombudet ansvaret för att utreda frågor om kränkande behandling, såsom mobbning, som inträffar i skolan. Blir en elev däremot trakasserad för exempelvis sin sexualitet, etnicitet eller funktionsnedsättning är det Diskrimineringsombudsmannens område. Denna uppdelning har i förlängningen lett till olika möjligheter för elever att få ersättning och upprättelse beroende på om eleven blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Utredningen ska bland annat se över om reglerna i diskrimineringslagen som rör det skollagsreglerade området bör flyttas över till skollagen för att där samordnas med reglerna om kränkande behandling alternativt om ett utökat samarbete mellan myndigheterna kan vara en lösning.  

Förslaget om att barnkonventionen ska bli lag är mycket välkommet och ett steg i rätt riktning för att stärka och tydliggöra barns rättigheter. Vi ser också fram emot resultatet av regeringens utredning kring diskriminering. Målet är att uppnå lika behandling av alla elever som blivit utsatta för kränkande behandling. Alla elever ska ha samma rätt till upprättelse.

Läs mer

En sammanställning av BEO:s tioåriga historia finns i den nya rapporten 10 år med BEO – 10 miljoner till utsatta elever. Där finns bland annat statistik kring skadestånd, anmälningar och kritik mot skolansvariga. Där finns också berättelser från elever och föräldrar som har erfarenheter från kränkningar i skolan och som olika sätt kommit i kontakt med BEO

Barns rättigheter kränkningar mobbning skollagen
Postat 2016-04-27 13:59

Anmälningarna till BEO är inga bagateller

En uppfattning jag då och då stöter på är att det är alldeles för lätt att göra anmälningar till Barn- och elevombudet. Elever som på något sätt är missnöjda med sin skolsituation kan enkelt fylla i ett formulär på webben, istället för att kanske ta tag i problemen på andra sätt. Ibland talas det om en ”kränkhetskultur” där elever idag anses vara för lättkränkta och att de är oförmögna att emot någon form av kritik.

Den uppfattningen delades senast av Ann-Charlotte Marteus i Expressen. Marteus har sin utgångspunkt i en undersökning från Lärarnas riksförbund där var fjärde lärare uppger att de har blivit utsatta för hot eller våld på arbetsplatsen. I samma undersökning svarar 40 procent att de varit med om att föräldrar och elever har hotat med att anmäla dem. Enligt Marteus beror detta på elevernas stora maktövertag över lärarna och att många elever helt enkelt är för lättkränkta.

Självklart är det mycket oroande att lärare utsätts för hot och våld på sin arbetsplats. En trygg arbets- och skolmiljö borde vara en självklarhet för både elever och lärare. Men Marteus slutsatser om orsaken saknar grund. Att ta bort möjligheten att anmäla till Skolinspektionen och BEO är inte lösningen på varken lärarnas eller elevernas arbetsmiljö.

Anmälningarna till BEO är inga bagateller. De ärenden som gäller så kallade personalkränkningar, som vi väljer att gå vidare med handlar om vuxna i skolan som förlorat kontrollen över en situation och låtit det gå ut över en elev. Det är helt förbjudet för vuxna att kränka barn i skolan, men ändå ser vi allt för många sådana fall varje år.

Det är inte för lätt att anmäla till BEO. Förra året kom det in totalt 1544 anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen och BEO. I ungefär hälften av fallen konstaterades att skolan hade brustit på något sätt. Det finns ingenting som tyder på att det är för lätt att anmäla eller att vi får in ”för många” anmälningar. Tvärtom tror jag att det är för svårt för många att anmäla till oss. Jag har många gånger konstaterat att antalet anmälningar bara är toppen av ett isberg. Av de anmälningar som kommer in görs ytterst få av eleverna själva, utan det är istället föräldrarna som tar hand om den processen, som ofta är krävande på flera sätt.

Det är huvudmännens och rektorernas ansvar att se till att eleverna får en trygg skolmiljö fri från kränkningar samtidigt som lärarna får goda arbetsförhållanden och förutsättningar att göra sitt jobb. Det finns ingen motsättning i den frågan.

Läs mer:

Anmälningar om kränkande behandling fortsätter att öka

kränkningar skola
Postat 2016-04-15 10:27

Kränkande behandling på idrottsgymnasier

I förra veckan presenterade Skolinspektionen en granskning om kränkande behandling på idrottsgymnasier. Granskningen visade att traditioner och värderingar ibland oreflekterat har följt med in i skolan. En dryg tredjedel av de granskade skolorna lever inte upp till skollagens krav om kränkande behandling.

Det förekommer handlingar, framförallt knutna till idrottsutövandet, som skulle kunna utgöra en risk för kränkande behandling eller leda till att kränkningar uppstår. Det förekommer att det förlorande laget eller de yngre eleverna får utföra extra arbetsuppgifter som att plocka upp puckar eller knyta vinnarnas skridskor. Det förekommer också att förlorare får göra armhävningar och att vinnare i stället får någon form av belöning. 

Elever som bor på skolan kan bli dubbelt utsatta

På idrottsgymnasier går elever från hela landet och många av dem bor på anslutande elevhem. Eleverna bor hemifrån för första gången och är omgivna av sina studiekamrater i princip dygnet runt. En majoritet av eleverna uppger i en enkät att de känner sig trygga på elevhemmen, vilket såklart är glädjande. Men det är viktigt att ha i beaktande att den elev som blir utsatt för kränkningar i den här miljön inte har någon frizon eller familj att komma hem till på kvällarna. Gruppkänslan är ofta väldigt stark i den här typen av attraktiva miljöer och det kan vara svårare att säga ifrån när något är fel. Det är därför det är extra viktigt att ansvariga på skolan är uppmärksamma på vad som händer även utanför schemalagd skoltid.

Hos BEO stöter vi regelbundet på huvudmännen som inte förstår att kränkande behandling på fritiden oftast hänger ihop med vad som händer på skolan. Ansvaret för huvudmännen tar inte slut när skolan slutar för dagen. Möjligen är medvetenheten hos skolansvariga på vissa sätt större när det handlar om skolor med anslutande elevhem.  I granskningen finns flera exempel på skolor som arbetat aktivt med att skapa en trygg miljö på boendena.

Viktigt att specialidrottslärarna deltar i arbetet mot kränkande behandling

Granskningen visar att det ibland finns en otydlighet mellan rollen som specialidrottslärare och tränare, eftersom läraren ofta är elevernas tränare på fritiden. Ibland deltar inte specialidrottslärarna i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling eller arbetar efter skolans styrdokument. Det är mycket viktigt att rektorerna ser till att alla i skolan arbetar utifrån skolans värdegrund. Skollagen gäller alla delar av skolan, utan undantag.

Inom delar av idrottsvärlden finns traditioner och värderingar som riskerar att unga människor blir kränkta. Enligt en undersökning som Friends gjorde 2014 är problemet särskilt allvarligt bland pojkar som lagidrottar, där över 40 procent har blivit utsatta för kränkningar.  Jag vill dock understryka att idrotten i de allra flesta fall är något väldigt positivt som också får positiva konsekvenser för samhället. En elitidrottsmiljö utan kränkningar är ingen utopi – det borde vara en självklarhet.

Läs mer:

Skolinspektionens granskning av kränkande behandling på idrottsgymnasier

Mobbning inom idrotten. Sifo-undersökning på uppdrag av Friends

 

 

 

 

 

 

fysisk aktivitet kränkningar
annonser