Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2019-06-24 09:44

Mobbning tar sällan sommarlov

Nu är det sommarlov! För de flesta elever är det en härlig och efterlängtad tid. För de som blir mobbade eller kränkta kan det vara skönt att slippa gå till skolan, men det behöver inte betyda att kränkningarna slutar. De kan många gånger fortsätta, till exempel på sociala medier. De elever som blir utsatta för isolering eller utfrysning i skolan får dessutom ofta tillbringa lovet i ensamhet. Mobbningen tar tyvärr sällan sommarlov.

Blir du utsatt för kränkningar på nätet under sommarlovet rekommenderar jag att du tar upp det med någon vuxen på skolan när skolan börjar igen. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda kränkningar som sker till exempel på nätet om de har kopplingar till skolan. Vill du fråga om råd hur du ska agera kan du också kontakta BEO vardagar mellan kl. 9–12:00 på 08-58 60 80 00 eller mejla till beo@skolinspektionen.se.

Nästa vecka ska jag vara i med i Almedalen. På Barnrättstorget kommer jag att hålla ett seminarium om vad lärare får och inte får göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero. Seminariet hålls måndagen den 1 juli kl. 16:10. Jag hoppas att vi ses där!

Postat 2019-06-03 12:37

Alltför många elever känner sig otrygga i skolan

Jag sitter vid mitt skrivbord och läser anmälningar och vittnesmål från föräldrar och elever. Efter en intensiv debatt under våren finns det lite tid att reflektera över den vision som visar riktningen för BEO:s arbete.

I vårt land har barnen skolplikt. Det ska vi vara stolta över. Men med plikt för barn följer vuxnas ansvar. Varje skola måste vara en trygg miljö för varje enskilt barn. När jag läser de ärenden som hamnar på mitt skrivbord, blir jag övertygad om att alla skolledare inte alltid tar det ansvaret. Många gör det, men inte alla. De elever och föräldrar som hör av sig till mig känner oro.

Det är ovanligt att vi får in anmälningar som helt saknar grund. De anmälningar som kommer in till oss innehåller ofta allvarliga uppgifter om elever som blivit kränkta, både av andra elever och av skolpersonal.

Dagligen kontaktas BEO av förtvivlade föräldrar som berättar att deras barn utsätts för kränkande behandling av sina jämnåriga kamrater. Föräldrar som känner sig maktlösa över att tvingas skicka iväg sina barn till en skolmiljö som bryter ned dem. Ibland har det gått så långt att det finns oro för självmord. ”Mitt barn orkar inte mer och säger att hen vill dö”. Det kan röra sig om barn och elever som under lång tid utsatts av sina klasskamrater både fysiskt, verbalt och psykiskt. Barn och elever som dagligen får motta slag och sparkar av andra elever. Många gånger är det två eller fler som ger sig på en ensam elev, tar stryptag, säger elaka saker som att eleven är värdelös, att ingen tycker om hen och som exkluderas ur alla sociala sammanhang. Hur otroligt det än låter så får vi också berättat för oss exempel där de vuxna i skolan på ett tydligt sätt har gått över gränsen för vad som är tillåtet mot en elev eller ett barn. Det kan vara verbala kränkningar, som att någon säger att en elev är en idiot inför dennes klasskamrater, men även fysiska kränkningar så som slag eller andra fysiska ingripanden.

För första gången på länge kom det under 2018 in något färre anmälningar om kränkande behandling än året innan. Men fortfarande är det alldeles för många elever som känner sig otrygga i skolan och som utsätts för saker som ingen ska behöva stå ut med. I Skolinspektionens skolenkät från höstterminen 2018 uppger var sjunde elev i årskurs nio att de inte känner sig trygga i skolan. Var sjätte elev i årskurs nio uppger att de är rädda för andra elever och lika många uppger att de är rädda för personal på skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från kränkande behandling. Arbetet med att förebygga och åtgärda kränkningar och ge dem som ändå utsätts upprättelse är en viktig uppgift. Låt ingen få er att tro annat!

 

Postat 2019-03-05 11:59

Diskussionen i media har gett en felaktig bild - nu förtydligar vi

Under senare tid har det florerat uppgifter i media om ett antal beslut där BEO framställt krav om skadestånd mot skolhuvudmän med anledning av anmälningar om att skolpersonal kränkt elever.

Ärendena har varit svåra att kommentera utifrån hur de beskrivits i media. Nu har vi på BEO lyckats identifiera två av ärendena och kan konstatera att besluten i flera avseenden är direkt felaktigt återgivna.

Det ena fallet, som det refererats till i bland annat Norrköpings Tidningar och DN Debatt, gäller ett ärende när BEO framställt krav om skadestånd mot Malmö kommun. Det beskrivs som att ”Eleven lyftes ut ur klassrummet av en lärare på grund av att eleven skapat kaos och otrygghet i klassrummet”.

De korrekta omständigheterna i ärendet är följande:

Skolinspektionen fann för det första att eleven vid flera tillfällen hade utsatts för kränkande behandling av en anställd vid skolan, inte av en legitimerad lärare. När ärendet överlämnades till BEO för bedömning av skadestånd fann BEO, i likhet med Skolinspektionen, att eleven blivit utsatt för fysisk kränkande behandling av den anställde vid tre tillfällen. I samband med detta framställde BEO ett skadeståndsanspråk om 25 000 kr för elevens räkning. I ärendet fanns mycket riktigt uppgifter om att eleven stört ordningen. Vid samtliga av dessa tre tillfällen konstaterades dock att elevens ordningsstörande beteende inte varit av sådan grad att det varit befogat för den anställde att ingripa fysiskt mot eleven på det sätt han gjorde.

Det andra fallet, ”Carina”, har bland annat Sydsvenskan skrivit om. I artiklarna finns uppgifter om att BEO fattat beslut om att kräva en kommun på skadestånd om 15 000 kr med anledning av att läraren lyft ut en störande elev ur ett klassrum.

De korrekta omständigheterna i detta ärende är följande:

I anmälan återgavs bland annat tre specifika händelser som hade inträffat under en månads tid, där en och samma lärare utsatt eleven för kränkande behandling. Eleven var 11 år gammal. BEO fann att eleven hade utsatts för kränkande behandling vid två av dessa tre tillfällen. Den kränkning som media refererar till förefaller vara den kränkning som BEO inte bedömde att det fanns tillräckliga bevis för. Vid de två tillfällena där BEO bedömde att läraren kränkt eleven hade följande hänt: Efter en ordväxling hade eleven börjat gå bort från läraren. Läraren tog då tag i luvan på elevens tröja och drog eleven baklänges så att tröjan drogs mot elevens hals med smärta som följd. Vid det andra tillfället hade läraren gått fram till eleven för att få denne att lägga ner ett föremål i sin skolbänk. I samband med detta fällde läraren elevens bänklock uppåt och nedåt så att eleven rev sig på handen. Läraren tog sedan tag i elevens axlar eller armar och drog i eleven bakifrån, medan eleven satt på en stol, för att på så sätt få eleven att lämna klassrummet. En fritidsledare som var i klassrummet och såg vad som hände tog därefter över situationen och ledde ut eleven ur klassrummet. BEO ansåg med hänvisning till Högsta Domstolens avgörande NJA 2009 s. 776 bland annat att läraren vid de två tillfällena hade överskridit gränsen för vad som är ett tillåtet ingrepp mot eleven i de aktuella situationerna.

Det är viktigt att komma ihåg att vi i Sverige har en stor och professionell lärarkår. Förra året krävde BEO skadestånd av huvudmän i färre än 20 fall på grund av att legitimerade lärare utsatt elever för kränkningar. Oftast kan en legitimerad lärare hantera ordning och reda i klassrummen. Men undantagen måste tas på allvar, för både elevernas och lärarkårens bästa.

Jag välkomnar en diskussion om de villkor som gäller för både lärare och elever, men diskussionerna måste grunda sig på korrekta fakta.

Postat 2019-02-22 11:34

BEO står på både elevernas och lärarnas sida

Om lärare sägs upp av sina arbetsgivare för att de blivit anmälda till Barn- och elevombudet är det ett problem som måste åtgärdas. Men att frånta elever deras rätt att slippa bli kränkta är knappast rätt väg att gå. Det skulle stå i direkt strid med barnkonventionen, skriver BEO Caroline Dyrefors Grufman i Lärarnas tidning idag.

Lärare sägs upp eller pressas till att lämna sina tjänster till följd av anmälningar som görs till Barn- och elevombudet (BEO). Den uppfattningen kan man få när man lyssnar på Roger Haddad (L) och läser i media om otrygghet i skolan. Av artiklarna kan man få intrycket att BEO har som uppdrag att driva processer mot lärare för att dessa ska ha utsatt elever för kränkningar. Inget kan vara mer missvisande.

Vi har skolplikt i Sverige. Alla barn ska gå i skolan och alla har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. BEO:s uppdrag är att ta tillvara barns och elevers rättigheter genom att se till att förskolor och skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling.

I en pressad situation kan en lärare agera olämpligt, det vill säga utöver de befogenheter läraren har enligt lagstiftning och praxis. Det kan leda till att en elev kränks. Om en sådan situation blir anmäld kan det leda till två olika prövningar:

Den ena är om lärarens agerande visar att hen är olämplig som lärare. Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) tar då ställning till om det finns skäl att utdela en varning eller dra in legitimationen.

Den andra formen av prövning är om personalen gått utöver sin tillsynsplikt och eleven blivit kränkt på grund av personalens agerande. Då kan BEO under vissa förutsättningar kräva skadestånd av skolhuvudmannen för elevens räkning. I dessa fall är det alltså kommunen eller den som ansvarar för en fristående skola som har ansvaret i förhållande till eleven. Inte läraren.

De svenska reglerna om skolhuvudmannens ansvar att upprätthålla trygghet och studiero utan att kränka barn och elever bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I barnkonventionen artikel 28 föreskrivs nämligen att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med konventionen.

I BEO:s uppdrag ingår också den viktiga uppgiften att ta initiativ till och medverka i utbildnings- och informationsverksamhet som rör skolhuvudmannens ansvar att motverka kränkande behandling och förebygga kaotiska tillstånd i klassrummen. En lärare borde aldrig behöva hantera en situation som går överstyr.

Vissa skolhuvudmän har tyvärr svaga kunskaper om vad lagstiftningen säger gällande kränkningar. Många gånger är både läraren och eleven offer för att den som ansvarar för verksamheten inte har gjort vad som krävs.

Alla elever, också de stökiga, har rätt till en trygg skola med god arbetsro. Elever som behöver särskilt stöd eller anpassad undervisning har rätt att få det. Lärare måste ges förutsättningar, verktyg och kunskap i hur de ska agera för att upprätthålla ordning i klassrummet, inom ramen för sin tillsynsplikt och därmed utan att kränka.

Detta är huvudmannens ansvar. Barn- och elevombudet står på elevernas och därmed också lärarnas sida.

Postat 2018-12-10 16:33

BEO på Mänskliga rättighetsdagarna - vad säger lagen om fasthållningar av utåtagerande elever?

I mitten av november medverkade jag på Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm. Temat för konferensen var ”ett liv fritt från våld” och BEO anordnade ett seminarium med rubriken Fasthållningar av utåtagerande elever – vad säger lagen och vad finns det för alternativ?

De senaste åren har flera fall uppmärksammats där skolpersonal har hållit fast utåtagerande elever. Att som barn bli fasthållen av en vuxen kan vara mycket traumatiskt, i vissa fall är det rentav farligt. Enligt skollagen och praxis har personalen en skyldighet att ingripa när en elev på ett allvarligt sätt stör ordningen eller utgör en risk för sig själv eller andra. Samtidigt får vuxna i skolan aldrig kränka en elev. När vi på BEO utreder anmälningar där skolpersonal har hållit fast ett barn eller en elev ställs dessa två intressen mot varandra. Det handlar ofta om svåra avvägningar i mycket laddade situationer. Jag tycker därför att det är angeläget att den här frågan lyfts.

Seminariet inleddes med en kortare föreläsning, där jag gick igenom vilka ramar lagstiftningen sätter för den här typen av ingripanden. Jag hade därefter bjudit in Annica Kosner som är psykolog och specialist på lågaffektivt bemötande, Annica Nilsson på Riksförbundet Attention och Linnéa Holmberg speciallärare på Videskolan i Uppsala kommun till paneldiskussion, för att få del av deras tankar och erfarenheter från de verksamheter de arbetar i.

Syftet med diskussionen var att se framåt och prata om konstruktiva arbetssätt för att undvika svåra situationer där elever blir utåtagerande. Vi pratade bland annat om vad som händer i kroppen på en person som blir fasthållen. Annica Kosner berättade om förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Linnéa Holmberg gav flera exempel på situationer då man på Videskolan kunnat avleda och förhindra utåtagerande elevers utbrott med just denna metod. Vi pratade även om att stödet till elever som har särskilda behov måste fungera och utvärderas kontinuerligt.

Fasthållningar av elever ska i möjligaste mån undvikas och kan enbart motiveras i absolut akuta situationer. Seminariet gjorde det tydligt för mig att skolor och skolhuvudmän behöver mer kunskap om hur man kan jobba med alternativa förhållningssätt och att personalen behöver ges rätt förutsättningar att kunna bemöta och hantera utåtagerande elever utan att hamna i våldsamma situationer. Alla elever, oavsett diagnos eller särskilda behov, har nämligen rätt till en skolmiljö fri från våld.

ADHD Barns rättigheter behov och insatser förebyggande arbete klassrum kränkningar skollagen
Postat 2018-09-28 14:57

Vi måste lyfta upp elevernas trygghet på agendan igen

De senaste fem åren har antalet anmälningar om kränkande behandling till Barn- och elevombudet och Skolinspektionen ökat varje år. I år ser vi ett trendbrott. Skolinspektionens halvårssiffror visar en minskning av inkomna anmälningar med sju procent jämfört med motsvarande period 2017.

Jag skulle önska att den här minskningen avspeglade en förbättrad situation för eleverna i svenska skolor, dvs. att kränkningarna minskat, att skolhuvudmännens medvetenhet ökat och att det förebyggande arbetet gett resultat.

Tyvärr har jag skäl att tro att sifforna beror på andra saker.

Exempelvis uppger var sjunde elev i årskurs 9 att de inte känner sig trygga i skolan i Skolinspektionens senaste skolenkät, vilket är en ökning sedan den föregående enkäten. Även för årskurs 5 och för andra året på gymnasiet har andelen elever som i skolenkäten uppger att de inte känner sig trygga i skolan ökat. Vi vet också sedan tidigare att mörkertalet vad gäller kränkningar är stort. Många barn och elever berättar varken för skolpersonalen, vårdnadshavare eller för oss om sin utsatthet i skolan. Rapporter från exempelvis Friends, Bris och Folkhälsomyndigheten ger också intrycket av att minskningen av antalet anmälningar inte nödvändigtvis beror på minskade kränkningar.

Under den senaste tiden har frågor om elevernas trygghet inte legat särskilt högt på agendan i den allmänna debatten. Jag har förut påtalat att vi ofta ser ett tydligt samband mellan antalet anmälningar till oss och frekvensen av frågornas uppmärksamhet i media. Vi måste gemensamt lyfta upp elevernas trygghet på agendan igen. Om anmälningarna fortsätter att minska vill jag också gärna kunna se att siffrorna stöds av vittnesmålen från skolan. Våra barn och elever förtjänar en trygg skolgång.

Postat 2018-08-28 10:01

Många utsatta elever berättar inte för vuxna i skolan

Just nu återvänder Sveriges alla elever till skolan. För de allra flesta väntar ett spännande och lärorikt läsår där man känner sig trygg med sina lärare och klasskompisar. Men vi vet att alla inte ser fram emot att komma tillbaka från sommarlovet. För en del elever innebär skolstarten också att komma tillbaka till vardag med kränkningar och trakasserier.

De flesta barn och unga som blir utsatta för kränkningar berättar inte om det för någon vuxen. I den senaste rapporten från Friends framgår det att två av tre utsatta elever i årskurs 3-9 inte har berättat för någon vuxen i skolan. Av samma rapport framgår också att var femte utsatt elev inte har berättat om kränkningarna för någon alls, varken en kompis eller en vuxen i skolan eller hemma.

Det kan vara väldigt svårt för en elev att berätta om sina upplevelser av mobbning och kränkningar. För att våga berätta krävs att man litar på den vuxna. Jag har många gånger lyft vikten av att skapa tillitsfulla relationer mellan skolpersonal och elever. Det är extra viktigt för de elever som inte känner att de vågar berätta för någon förälder eller annan vuxen utanför skolan. En förutsättning för att kunna stoppa mobbningen är såklart att skolan känner till den.

Alla vuxna har ett ansvar för att vara tillgängliga och lyssna om barnen vill berätta. Vi måste också bli bättre på att fånga upp signaler på att något kan vara fel. Elever som blir utsatt för kränkande behandling mår ofta väldigt dåligt och kan ha svårt att lita på att någon kommer att tro på vad de har att berätta. Det är därför extra viktigt att alla vi vuxna tar oss tid att lyssna när någon väl tar mod till sig att berätta.

Personalen i skolan kan inte vara närvarande överallt och hela tiden. Men det är viktigt att inte glömma bort att kränkningar mellan elever oftast sker utanför klassrummen. I anmälningarna till BEO ser vi att kränkningarna ofta sker mellan lektionerna eller efter lektionernas slut, dvs. när eleverna har friare tid och insynen från vuxenvärlden är mindre. Att på olika sätt arbeta med den lektionsfria tiden i skolan kan ha stor betydelse för elevernas trygghet i skolan. Det kan handla om att öka närvaron av vuxna, eller att, tillsammans med eleverna, se över var de otrygga platserna finns.

 

 

Postat 2018-06-27 09:10

BEO i Almedalen - hur förebygger skolor kränkningar mot elever?

I nästa vecka är jag på plats i Almedalen och håller i ett seminarium på Barnrättstorget. Årets tema är skolans viktiga förebyggande arbete mot kränkningar. Hur en skola utformar sin organisation och sin kultur påverkar om elever kränks. Även skolans samarbetsformer mellan barn, elever, lärare och annan personal kan motverka eller medverka till - att elever utsätts för kränkningar.

Jag är väldigt glad över att ha med tre representanter från olika delar av skolans värld. Jag ser fram emot ett givande samtal om skolans och huvudmannens viktiga arbete på detta område.

Medverkande:

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud

Lina Hultqvist, Förbundsordförande Sveriges elevkårer

Pär Olsson, Skolchef Haninge kommun

Ellen Claesdotter Pettersson, chef för elevhälsan i Bjuv

Agnes Gidlund, moderator

Tid och plats:

Tisdag 3 juli 11.30–12.10

Barnrättstorget S:t Hansgatan 21.

Barnrättstorget är en plats för kunskapsspridning och kunskapsutbyte om barnrättsfrågor i Almedalen. Här kommer flera myndigheter och andra viktiga aktörer att hålla seminarier med barnets rättigheter i fokus.

Läs mer om Barnrättstorget

Postat 2018-06-20 08:54

#viberättar – en ny sajt för ett tryggare internet

#viberättar är en ny sajt för alla barn och unga som varit med om något som inte känns OK på nätet. Med hjälp av berättelser från unga ska vi vuxna förhoppningsvis kunna skapa ett sjystare och tryggare internet. Bakom projektet står Prinsparet Carl Philip och Sofias stiftelse.

Vi vet att allt för många unga utsätts för hat och nedsättande kommentarer på nätet. Det syns inte minst i de anmälningar som kommer in till BEO. Vi vet också att de allra flesta håller tyst om sina erfarenheter, och att vi vuxna har svårt att få överblick över hur nätvardagen för unga faktiskt ser ut.

Tidigare i år blev jag inbjuden att delta i Prins Carl Philips & prinsessan Sofias stiftelses nya projekt #viberättar. Det blev ett givande samtal om hur olika delar av samhället kan hjälpas åt för att minska näthatet. Jag tycker att det är ett mycket viktigt och bra initiativ och att det är positivt att så många aktörer som möjligt lyfter de här frågorna. Ingen som blivit utsatt för hat, kränkningar eller hot ska behöva ta på sig skulden. Vem som helst kan bli utsatt, men det finns hjälp att få. Att berätta om det man varit med om kan vara ett första steg.

Jag har även bidragit med råd till den som blivit utsatt. Det är viktigt att känna till att skolan alltid har en skyldighet att hjälpa och utreda om kommentarerna har en koppling till skolans verksamhet. Fler råd från mig hittar du här: https://prinsparetsstiftelse.se/viberattar/vad-sager-barn-och-elevombudet/

 

Postat 2018-05-18 10:00

Psykisk ohälsa hos barn är en angelägenhet för skolan

Hur viktig är barn och elevers hälsa och välmående? Den senaste tiden har jag läst två rapporter som båda vittnar om att barn i skolåldern inte mår bra och att det i många fall är kopplat till skolan. Den ena rapporten är Bris årsrapport som berättar att barn kontaktar Bris om stress och otrygghet i skolan. Den andra rapporten kommer från Folkhälsomyndigheten och tar delvis upp sambandet mellan att vara mobbad i skolan och psykisk ohälsa.

Rapporterna är dyster läsning men de är också viktiga signaler i kampen mot psykisk ohälsa hos barn. Inget barn ska behöva må dåligt och skolan i synnerhet ska inte vara en bidragande orsak till ohälsa hos barn och elever. Folkhälsomyndighetens siffror över andelen elever som uppger att de blivit mobbade är lika hög som tidigare, vilket för mig betyder att skolorna har ett stort arbete kvar att göra när det gäller ansvaret för elevernas mående.

Skolan måste vara en trygg plats för alla barn och elever. Att förhindra kränkningar och mobbning i skolan är enligt mig en av de viktigaste uppgifterna en skola har för att motverka psykisk ohälsa. Siffran som visar att det inte sker någon förändring i antalet elever som upplever sig som mobbade är därför nedslående. I Bris rapport kan man också läsa att mobbning leder till både psykisk ohälsa och sämre skolresultat.

Vi får aldrig glömma att det råder nolltolerans mot kränkningar i skolan och att alla barn har rätt till en trygg miljö och ett respektfullt bemötande. Alla elever i skolan borde ha minst en vuxen som de känner sig trygga med och som de kan att berätta om mobbning och utsatthet för.

I Skolinspektionens senaste omgång av Skolenkäten uppger 26 % av eleverna i årskurs 9 att deras skola inte arbetar aktivt med att förhindra kränkningar. Lika många säger att de vuxna inte reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt och 18 % uppger att de inte vet vem de ska vända sig till om de ser att någon blir kränkt eller mobbad. Min förhoppning är att alla som driver en skola, vare sig det är en kommun eller en fristående huvudman, tar dessa signaler på allvar och ytterligare intensifierar sitt arbete för att aktivt förebygga kränkande behandling och mobbning i skolan.

https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/pressmeddelande/2018/skola-vard-och-omsorg-fokus-i-bris-arsrapport/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/

https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-fran-skolenkaten/

mobbning Psykisk ohälsa skola skolförbättring
annonser

Föreläsare

Ämnen

självförtroende  utanförskap  självkänsla  
Hitta fler föreläsare här