Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen

 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!

BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2017-02-24 15:50

Anmälningar om kränkande behandling fortsätter att öka

Under 2016 har antalet anmälningar till BEO ökat med 27 procent. Antalet anmälningar om kränkande behandling har stadigt ökat sedan 2006 då BEO startade.

Med tanke på att det är nolltolerans mot kränkningar som ska gälla på varje skola är varje anmälan ett misslyckande. Vi vet att en trygg skolmiljö fri från kränkningar och trakasserier främjar lärandet. Ingen elev ska bli kränkt eller känna sig otrygg i skolan. Varje anmälan om missförhållanden är viktig.

Jag tror dessutom att antalet anmälningar bara är toppen av ett isberg. Jag är övertygad om att det finns elever som upplever kränkningar i skolan men som inte blir lyssnade på och vars situation inte blir uppmärksammad.

Det är svårt att säga vad ökningen av anmälningar beror på. Det finns inte någon grund för att påstå att elevers skolsituation har blivit sämre. Våra skolenkäter för höst- och vårterminen 2016 visar att en majoritet av eleverna känner sig trygga i skolan. Samtidigt visar dessa enkäter att var åttonde elev i årskurs 9 inte gör det. Varje elev som känner sig otrygg är en elev för mycket.

Jag upplever att medvetenheten hos elever och vårdnadshavare har ökat vad gäller rätten att gå i skola utan att bli kränkt. Jag tror också att vårdnadshavare har blivit bättre på att ta tillvara på sina barns rättigheter i skolan. Både vi och exempelvis Barnombudsmannen arbetar för att nå ut med information om elevers rättigheter. Genom vår nya webbplats ”Din rätt i skolan” har vi informerat elever om deras rättigheter i skolan. Vi har även gjort filmer om elevers rättigheter och om nätkränkningar, som har fått stor spridning.  Jag hoppas att vi genom detta arbete har kunnat bidra till att fler elever har fått ökad kunskap om sina rättigheter i skolan.

Under 2016 har BEO fattat 58 beslut om att framställa krav på skadestånd. Det är en ökning med 26 procent jämfört med året innan. De allra flesta huvudmän betalar skadestånden direkt eller i samband med att vi lämnar stämningsansökan till domstol. Det finns tyvärr också exempel på skolhuvudmän som nästan aldrig vill ge upprättelse till elever som – med hänvisning till skolplikten -tvingats gå i en skola där de inte är tillförsäkrade trygghet. Det är anmärkningsvärt.

Regelverket om huvudmännens skyldighet att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att elever blir utsatta för kränkningar är tydligt. Det är viktigt att alla på skolan är medvetna om hur man arbetar förebyggande och vad man ska göra om man upptäcker att en elev blir utsatt. 

Läs mer

Under 2015 och 2016 har Skolenkäten genomförts på Sveriges samtliga grund-, gymnasie- och grundsärskolor. Nästa vecka publicerar vi resultaten från år både 2015 och 2016.

Postat 2016-11-25 09:56

Elever har rätt att känna sig trygga – även utanför skolan

Mobbning är sällan något som enbart pågår innanför skolans väggar. Skolan har ett ansvar för att förebygga all kränkande behandling som har samband med skolans verksamhet. Det gäller oavsett om det sker i klassrummet, på bussen hem eller på Instagram.

Näthat är ett stort samhällsproblem som vi alla måste göra vårt bästa för att försöka motverka. Vår digitala verklighet gör också att mobbning bland elever sällan begränsar sig till skolgården. I allt fler anmälningar till BEO finns inslag av kränkningar på nätet. Skolan har ett tydligt ansvar enligt skollagen att förebygga och utreda alla kränkningar mellan elever – även utanför skolan.

Förra veckan publicerade Skolinspektionen en granskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Resultatet är nedslående, även om det förekommer flera goda exempel på skolor som kommit långt. Skolorna ligger generellt efter i det förebyggande arbetet och har inte tillräcklig kunskap om de digitala miljöer där eleverna befinner sig för att kunna förebygga att kränkningar ska uppstå.

Det här behöver skolorna göra

Många skolor är bra på att ta hand om kränkningar när de väl har uppstått. För att ha en chans att minska näthatet måste dock det förebyggande arbetet prioriteras högre. Det handlar om att skapa förståelse för hur ont det kan göra, att också ord och bilder kan vara förödande. Det som tar vägen ut på nätet kan dessutom vara än mer sårande eftersom spridningen kan bli mycket stor.

Jag får ibland frågan om det inte är föräldrarnas ansvar vad eleverna gör på fritiden. Självklart har alla föräldrar ett ansvar för sina barns välmående och för vad barnen gör. Men oavsett om föräldrar tar det ansvaret eller inte måste skolorna leva upp till de skyldigheter som finns i skollagen. Mitt uppdrag som BEO är att ta tillvara elevers rättigheter och granska att skolorna följer de bestämmelser som finns kring kränkande behandling.

Ta reda på mer!

Skolans ansvar handlar inte om att följa och bevaka vad eleverna gör på sociala medier utan om att skaffa sig kunskap exempelvis om vilka kanaler eleverna använder och hur de fungerar. Genom att försöka upprätta tillitsfulla relationer till eleverna skapas ett klimat där de faktiskt vill och vågar berätta om sina erfarenheter på nätet.

Prata om normer och värderingar i elevernas vardag

I undervisningen diskuteras ofta normer i samhället och världen i stort, men det kopplas mycket sällan till elevernas vardag. När frågor kring exempelvis diskriminering och mänskliga rättigheter diskuteras är det viktigt att koppla det även till vad som händer i skolan. Ett effektivt sätt att komma till rätta med ett hårt och kränkande språkbruk är till exempel att arbeta med normkritik.

Inkludera nätet i planen mot kränkande behandling

I Skolinspektionens granskning uppgav en tredjedel av eleverna på de granskade skolorna att det förekommer kränkningar på nätet varje månad. Det borde därför vara en självklarhet att inkludera nätet i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Viktigt att komma ihåg är också att elever som är utsatta för kränkningar på nätet nästan alltid också utsätts för kränkningar IRL.

Ny film om elevers rättigheter

Idag lanserar BEO en ny film för elever om rätten att känna sig trygg även utanför skolan. Vi vill öka kunskapen bland elever om att skolan måste hjälpa till när de får reda på att en elev blivit kränkt på nätet om kränkningen på något vis har en koppling till skolan. Vår uppmaning till alla elever är att prata med någon de litar på om de blir utsatta för kränkande kommentarer eller ryktesspridning på nätet. Anmäl mobbningen själv eller med hjälp av någon vuxen till ansvariga på skolan. Om det inte hjälper går det att anmäla till oss på BEO.  

Min förhoppning är att en ökad kunskap om skolans ansvar hos både skolpersonal, skolansvariga och elever kan bidra till att stoppa det näthat som idag tycks ta allt större plats. Nätet erbjuder fantastiska möjligheter till underhållning, kunskap och för sociala kontakter. Låt inte hat och kränkningar smutsa ner och förgifta det.

Postat 2016-10-12 13:08

Mycket vanligt med brister i elevhälsan när Skolinspektionen granskar skolorna

Jag har många gånger, här på bloggen och i andra sammanhang, lyft vikten av en välfungerande elevhälsa. För elever som mår dåligt kan elevhälsan fylla en mycket viktig funktion och stoppa en nedåtgående spiral. Vi vet att den psykiska ohälsan hos unga ökar och att då satsa på elevhälsan borde vara en självklarhet för alla skolor och huvudmän. Tyvärr ser inte alltid verkligheten ut så.

Skolinspektionen, som Barn- och elevombudet tillhör, ska granska alla skolhuvudmän under perioden 2015-2017. När nu halva tillsynsperioden har gått går det att konstatera att elevhälsan är ett av de områden där myndigheten oftast ser brister. Mer än var tredje grundskola och nära varannan gymnasieskola får påpekanden om brister som rör elevhälsan efter tillsyn.

Vanliga problem är till exempel att psykologtid endast köps in vid behov, vilket innebär att psykologen inte deltar aktivt i det förebyggande arbetet. Det förekommer också att alla elevhälsans kompetenser, exempelvis skolläkare eller specialpedagoger, inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten. Det får bland annat konsekvenser för arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar – områden som Skolinspektionen ofta också kritiserar.

Men Skolinspektionen har också sett många exempel där elevhälsan fungerar väl och där eleverna får ett bra stöd. Dessa skolor har ofta en elevhälsa som är synlig, prioriterad och som är med i ett samlat kvalitetsarbete.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo har skrivit en krönika om de oroväckande resultaten kring elevhälsan. Texten i sin helhet finns här->

Läs mer

Arbetet med elevhälsa måste få högsta prioritet hos huvudmännen

Varför söker många som mår dåligt inte upp elevhälsan?

Postat 2016-07-01 15:53

Barn- och elevombudet 10 år. Vad har hänt och vad händer nu?

Under de tio år som BEO har funnits har barns och elevers rättigheter stärkts och det finns idag möjlighet att få upprättelse när de som ansvarar för skolan inte tar det ansvar som skollagen kräver för att förhindra, stoppa och anmäla kränkande behandling. Den lagstiftning vi har i Sverige sedan 2006 är i princip unik ur ett internationellt perspektiv och något vi ska vara stolta över.

2006 trädde den nya Barn- och elevskyddslagen i kraft och samtidigt inrättades Barn- och elevombudet. Tidigare hade elever som blivit mobbade i skolan mycket små möjligheter att få upprättelse och skadestånd. I ett uppmärksammat fall fick en elev från Grums själv stå för sina rättegångskostnader mot kommunen, trots att Högsta domstolen konstaterade att eleven blivit utsatt för omfattande kränkningar.

Sedan 2006 har anmälningarna om kränkande behandling ökat med över 300 procent. Att fler anmäler behöver inte vara negativt, eftersom det främst är ett resultat av att fler känner till möjligheten. Tyvärr kan vi inte säga att elever är mindre utsatta idag än för 10 år sedan. Den senaste stora skolenkäten från Skolinspektionen visar att otryggheten i skolan ökar och att en av åtta elever i årskurs 9 inte känner sig trygg i skolan.

Över 10 miljoner i skadestånd sedan 2006

Sedan 2006 har BEO begärt skadestånd för 330 elever, och över 10 miljoner kronor har betalts ut. De flesta huvudmän betalar skadeståndet frivilligt. Om inte kan BEO stämma huvudmannen och driva ärendet i domstol. I 16 fall hittills har BEO fått domar i ärenden som vunnit laga kraft. Domarna har sedan blivit vägledande för BEO:s arbete. Bland annat har domstolen slagit fast att utfrysning är att betrakta som kränkande behandling i lagens mening och att skolan har ett ansvar för kränkningar på fritiden som har ett samband med skolans verksamhet.

För två veckor sedan kom en mycket viktig dom från Högsta domstolensom ger BEO rätt i ett fall där en lärare gett en elev en örfil och kräver att huvudmannen betalar skadestånd till eleven. Det är första gången domstolen tar ställning i ett fall som rör kränkande behandling. Domen är mycket viktig och ger en tydlig signal om att kroppslig bestraffning aldrig är tillåtet

Barnkonventionen blir lag och utredning om diskriminering viktiga för BEO:s fortsatta arbete

Barnkonventionen föreslås bli svensk lag. Det kommer att innebära att BEO och andra myndigheter som arbetar med frågor som rör barn kommer att behöva ta mer hänsyn till barnrättsperspektivet och låta barn få uttala sig mer i frågor som rör dem.

En annan fråga som kommer att påverka BEO:s arbete är den utredning om bättre möjligheter att motverka diskriminering som just nu genomförs på uppdrag av regeringen.

I dagsläget har Barn- och elevombudet ansvaret för att utreda frågor om kränkande behandling, såsom mobbning, som inträffar i skolan. Blir en elev däremot trakasserad för exempelvis sin sexualitet, etnicitet eller funktionsnedsättning är det Diskrimineringsombudsmannens område. Denna uppdelning har i förlängningen lett till olika möjligheter för elever att få ersättning och upprättelse beroende på om eleven blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Utredningen ska bland annat se över om reglerna i diskrimineringslagen som rör det skollagsreglerade området bör flyttas över till skollagen för att där samordnas med reglerna om kränkande behandling alternativt om ett utökat samarbete mellan myndigheterna kan vara en lösning.  

Förslaget om att barnkonventionen ska bli lag är mycket välkommet och ett steg i rätt riktning för att stärka och tydliggöra barns rättigheter. Vi ser också fram emot resultatet av regeringens utredning kring diskriminering. Målet är att uppnå lika behandling av alla elever som blivit utsatta för kränkande behandling. Alla elever ska ha samma rätt till upprättelse.

Läs mer

En sammanställning av BEO:s tioåriga historia finns i den nya rapporten 10 år med BEO – 10 miljoner till utsatta elever. Där finns bland annat statistik kring skadestånd, anmälningar och kritik mot skolansvariga. Där finns också berättelser från elever och föräldrar som har erfarenheter från kränkningar i skolan och som olika sätt kommit i kontakt med BEO

Barns rättigheter kränkningar mobbning skollagen
Postat 2016-04-27 13:59

Anmälningarna till BEO är inga bagateller

En uppfattning jag då och då stöter på är att det är alldeles för lätt att göra anmälningar till Barn- och elevombudet. Elever som på något sätt är missnöjda med sin skolsituation kan enkelt fylla i ett formulär på webben, istället för att kanske ta tag i problemen på andra sätt. Ibland talas det om en ”kränkhetskultur” där elever idag anses vara för lättkränkta och att de är oförmögna att emot någon form av kritik.

Den uppfattningen delades senast av Ann-Charlotte Marteus i Expressen. Marteus har sin utgångspunkt i en undersökning från Lärarnas riksförbund där var fjärde lärare uppger att de har blivit utsatta för hot eller våld på arbetsplatsen. I samma undersökning svarar 40 procent att de varit med om att föräldrar och elever har hotat med att anmäla dem. Enligt Marteus beror detta på elevernas stora maktövertag över lärarna och att många elever helt enkelt är för lättkränkta.

Självklart är det mycket oroande att lärare utsätts för hot och våld på sin arbetsplats. En trygg arbets- och skolmiljö borde vara en självklarhet för både elever och lärare. Men Marteus slutsatser om orsaken saknar grund. Att ta bort möjligheten att anmäla till Skolinspektionen och BEO är inte lösningen på varken lärarnas eller elevernas arbetsmiljö.

Anmälningarna till BEO är inga bagateller. De ärenden som gäller så kallade personalkränkningar, som vi väljer att gå vidare med handlar om vuxna i skolan som förlorat kontrollen över en situation och låtit det gå ut över en elev. Det är helt förbjudet för vuxna att kränka barn i skolan, men ändå ser vi allt för många sådana fall varje år.

Det är inte för lätt att anmäla till BEO. Förra året kom det in totalt 1544 anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen och BEO. I ungefär hälften av fallen konstaterades att skolan hade brustit på något sätt. Det finns ingenting som tyder på att det är för lätt att anmäla eller att vi får in ”för många” anmälningar. Tvärtom tror jag att det är för svårt för många att anmäla till oss. Jag har många gånger konstaterat att antalet anmälningar bara är toppen av ett isberg. Av de anmälningar som kommer in görs ytterst få av eleverna själva, utan det är istället föräldrarna som tar hand om den processen, som ofta är krävande på flera sätt.

Det är huvudmännens och rektorernas ansvar att se till att eleverna får en trygg skolmiljö fri från kränkningar samtidigt som lärarna får goda arbetsförhållanden och förutsättningar att göra sitt jobb. Det finns ingen motsättning i den frågan.

Läs mer:

Anmälningar om kränkande behandling fortsätter att öka

kränkningar skola
Postat 2016-04-15 10:27

Kränkande behandling på idrottsgymnasier

I förra veckan presenterade Skolinspektionen en granskning om kränkande behandling på idrottsgymnasier. Granskningen visade att traditioner och värderingar ibland oreflekterat har följt med in i skolan. En dryg tredjedel av de granskade skolorna lever inte upp till skollagens krav om kränkande behandling.

Det förekommer handlingar, framförallt knutna till idrottsutövandet, som skulle kunna utgöra en risk för kränkande behandling eller leda till att kränkningar uppstår. Det förekommer att det förlorande laget eller de yngre eleverna får utföra extra arbetsuppgifter som att plocka upp puckar eller knyta vinnarnas skridskor. Det förekommer också att förlorare får göra armhävningar och att vinnare i stället får någon form av belöning. 

Elever som bor på skolan kan bli dubbelt utsatta

På idrottsgymnasier går elever från hela landet och många av dem bor på anslutande elevhem. Eleverna bor hemifrån för första gången och är omgivna av sina studiekamrater i princip dygnet runt. En majoritet av eleverna uppger i en enkät att de känner sig trygga på elevhemmen, vilket såklart är glädjande. Men det är viktigt att ha i beaktande att den elev som blir utsatt för kränkningar i den här miljön inte har någon frizon eller familj att komma hem till på kvällarna. Gruppkänslan är ofta väldigt stark i den här typen av attraktiva miljöer och det kan vara svårare att säga ifrån när något är fel. Det är därför det är extra viktigt att ansvariga på skolan är uppmärksamma på vad som händer även utanför schemalagd skoltid.

Hos BEO stöter vi regelbundet på huvudmännen som inte förstår att kränkande behandling på fritiden oftast hänger ihop med vad som händer på skolan. Ansvaret för huvudmännen tar inte slut när skolan slutar för dagen. Möjligen är medvetenheten hos skolansvariga på vissa sätt större när det handlar om skolor med anslutande elevhem.  I granskningen finns flera exempel på skolor som arbetat aktivt med att skapa en trygg miljö på boendena.

Viktigt att specialidrottslärarna deltar i arbetet mot kränkande behandling

Granskningen visar att det ibland finns en otydlighet mellan rollen som specialidrottslärare och tränare, eftersom läraren ofta är elevernas tränare på fritiden. Ibland deltar inte specialidrottslärarna i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling eller arbetar efter skolans styrdokument. Det är mycket viktigt att rektorerna ser till att alla i skolan arbetar utifrån skolans värdegrund. Skollagen gäller alla delar av skolan, utan undantag.

Inom delar av idrottsvärlden finns traditioner och värderingar som riskerar att unga människor blir kränkta. Enligt en undersökning som Friends gjorde 2014 är problemet särskilt allvarligt bland pojkar som lagidrottar, där över 40 procent har blivit utsatta för kränkningar.  Jag vill dock understryka att idrotten i de allra flesta fall är något väldigt positivt som också får positiva konsekvenser för samhället. En elitidrottsmiljö utan kränkningar är ingen utopi – det borde vara en självklarhet.

Läs mer:

Skolinspektionens granskning av kränkande behandling på idrottsgymnasier

Mobbning inom idrotten. Sifo-undersökning på uppdrag av Friends

 

 

 

 

 

 

fysisk aktivitet kränkningar
Postat 2016-03-18 10:41

Om barnrättsutredningen och ungas kontakt med myndigheter

Barnkonventionen föreslås att bli svensk lag 2018. Förra veckan lämnade Barnrättighetsutredningen sitt förslag till barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Lagförslaget är mycket välkommet och ett viktigt steg i arbetet med att stärka barns rättigheter. 

En del i utredningen handlar om att myndigheter som är centrala för att säkerställa barns rättigheter också ska bli mer tillgängliga och anpassade för barn. Barnombudsmannen har kartlagt vilka möjligheter barn har att klaga på rättighetskränkningar samt vilken information och verksamhet som är specifikt riktad till unga. Resultatet är nedslående. Många myndigheter saknar specifik barnkompetens och har heller ingen anpassad verksamhet eller information som vänder sig direkt till barn och ungdomar. Det är också mycket få barn som vänder sig till myndigheter.

Detta gäller till viss del även Barn- och elevombudet. Vårt uppdrag är att ta tillvara barns rättigheter och vi företräder även barn och elever i domstol. Det är dock oftast vårdnadshavarna som företräder barnen och få unga kontaktar oss direkt. I utredningen konstaterar författarna att myndigheter saknar ett barnrättsperspektiv i sitt beslutsfattande och att barn inte ses som rättighetsbärare. Detta är såklart mycket oroande. Hos BEO är det ju en självklarhet att ha elevens rätt i fokus, men det finns anledning även för oss att fundera på hur vi bättre kan anpassa oss till barns behov och förutsättningar.

Tidigare i år lanserade Skolinspektionen och BEO en ny webbplats för elever – Din rätt i skolan. Webbplatsen är ett första steg för att bli bättre på att kommunicera med elever och att bidra med ökad kunskap om elevers rättigheter. Här skulle vi kunna utöka informationen på exempelvis fler språk för att nå ut till fler.

Lär mer:

Barnrättighetsutredningen: Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016_19)

Barns och ungas klagomöjligheter

Barns rättigheter
Postat 2016-02-22 15:47

Anmälningar om kränkande behandling fortsätter att öka

Förra året tog Skolinspektionen och BEO emot 1544 anmälningar om kränkande behandling. Det är ökning med 17 procent jämfört med året innan. Kränkande behandling fortsätter att vara den största kategorin när det gäller anmälningar till Skolinspektionen.

Det är nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling i skolan. Med tanke på det är varje anmälan ett misslyckande. Vi vet att 10 procent av eleverna i årskurs 9 inte känner sig trygga i skolan och ett en av sju elever i samma årskurs ibland känner sig rädd för en annan elev. Anmälningarna till oss är tyvärr bara toppen av ett isberg.

Antalet anmälningar har ökat varje år sedan BEO startade 2006. Fler och fler känner till att vi finns och att det går att anmäla. Det är svårt att säga om antalet anmälningar också avspeglar hur många elever som utsätts för mobbning och kränkningar. Under hösten 2015 fick frågor om mobbning stort utrymme i media, inte minst i Morgans mission i SVT. Vi på BEO har fått fler samtal och mejl under hösten och det har förmodligen påverkat antalet anmälningar. Det är positivt att de här frågorna får uppmärksamhet och att fler elever och föräldrar förhoppningsvis får kunskap om sina rättigheter.

Fortfarande många fall av personalkränkningar

Något som oroar mig mycket är att antalet anmälningar som gäller personalkränkningar fortsätter att vara högt. Hela 40 procent av anmälningarna rör just personal som har kränkt en elev. Det finns ett absolut förbud, som det heter i skollagen, för personal att kränka elever. Elever är skyldiga att gå i skolan. För en elev som blir kränkt av en lärare blir det därför en dubbel kränkning.

Det är huvudmännen som har huvudansvaret för att stoppa och förebygga kränkningar och mobbning i skolan. Tyvärr har det budskapet inte nått fram till alla. Varje vecka har jag kontakt med huvudmän som inte känner till sina skyldigheter, trots att lagen är mycket tydlig på den punkten.

Går utvecklingen att vända? Trots de nedslående siffrorna är jag positiv. Det går att få en skola fri från mobbning och kränkande behandling. Läs mer i mitt tidigare inlägg: 5 steg för en skola utan kränkningar.

Läs mer

Anmälningar och beslut 2015

Postat 2016-02-01 15:40

Elever har rätt att ha det bra i skolan

Nu är vårterminen i gång på riktigt. För en del av Sveriges 1,3 miljoner elever innebär det en vardag av otrygghet, stök i klassrummet och otillräckligt stöd.

Vad många elever inte vet är att de har rätt att ha det bra i skolan. Det står i skollagen. Ett barn ska inte behöva ta på sig det ansvar som enligt lagen är vuxnas. Den som vet sina rättigheter kanske vågar höja sin röst och säga – det här är inte okej.

Alla elever borde kunna gå till skolan med en bra känsla. Tyvärr ser det inte ut så idag. Därför har Barn- och elevombudet och Skolinspektionen tagit fram en film och en webbplats med syfte att öka kunskapen om barnens lagstadgade rättigheter i skolan.

Din rätt i skolan har vi samlat information om till exempel arbetsro, stress och mobbning och vad man som elev kan göra om man har problem eller om skolan gjort något fel. Här kan man också ställa frågor till oss på BEO och Skolinspektionen.

Du som jobbar i skolan får gärna skriva ut våra affischer och sprida våra budskap: Du har rätt att känna dig trygg och Du har rätt att ha det bra i skolan. Affischerna hittar du här.

Filmen:

skola skolinspektionen skollagen
Postat 2015-12-29 00:00

Kränkningar mot barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste tas på allvar

För några veckor sedan föreläste Georgios Karpathakis, social entreprenör och grundare av Underbara ADHD, för oss på Barn- och elevombudet. Georgios, som bland annat berättade sin historia i Sommar i P1 i somras, är en oerhört imponerande person, med ett ovanligt tungt bagage. Han fick sin ADHD-diagnos först som 25-åring och har alltså gått igenom hela sin skoltid utan att ha fått den hjälp han faktiskt haft rätt till.

Till Barn- och elevombudet får vi ofta in anmälningar med historier som på ett eller annat sätt liknar Georgios. Det handlar om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel ADHD, autism eller Aspergers syndrom, som antingen själva har blivit mobbade, eller utsatt andra elever för kränkande behandling. Det vi kan se i anmälningarna överensstämmer med den forskning som finns på området. I en avhandling från Karolinska institutet från 2009 framgår det att barn med ADHD blir mobbade 10 gånger så ofta som andra barn och mobbar andra i tre gånger högre utsträckning.

För många barn med NPF är det först när de börjar skolan som symptomen börjar bli ett problem. De krav och förväntningar som finns i skolan (kunna samspela med andra, sitta still, stå i kö, för att bara ta några exempel) blir en stor utmaning för ett barn med exempelvis ADHD.

Ibland möter vi en oförståelse bland huvudmän och skolpersonal när en elev med NPF har blivit utsatt för kränkningar. Vissa elever är stämplade som utåtagerande ”problembarn” och då kan omgivningen ha svårt att förstå att eleven faktiskt har blivit kränkt. När det handlar om kränkningar från personal anser skolan ibland att det har varit nödvändigt att ”ta i med hårdhandskarna” eftersom det är en stökig och ”strulig” elev. I själva verket handlar det dock ofta om att eleven inte har fått det stöd hon eller han har rätt till, agerat ”stökigt” och sedan blivit straffad för det. Det gör kränkningen extra allvarlig.

Elevhälsan har en viktig roll

I arbetet med att minska kränkningar bland barn med NPF har elevhälsan en viktig roll. Här finns ofta god kunskap om funktionsnedsättningar och den kompetensen kan användas i skolornas förbyggande arbete mot mobbning.

Utifrån elevhälsans uppdrag med att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande har Socialstyrelsen tillsammans med Skolverket kommit ut med en vägledning, som är väl värd att läsa om man arbetar inom elevhälsan.

Några av de punkter som vägledningen tar upp vad gäller elever med NPF är:

  • att elevhälsan inom sitt hälsofrämjande arbete kan delta och bidra med kunskap om NPF i skolornas värdegrundsarbete och i arbetet mot kränkande behandling,
  • att elevhälsan i sitt förebyggande arbete särskilt kan uppmärksamma grupper av eller enskilda elever som till följd av en NPF är särskilt sårbar för olika typer av belastningar,
  • att elevhälsan även inom sitt förebyggande arbete kan försöka att i ett tidigt stadie identifiera problem eller symtom hos elever med NPF som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser samt
  • att elevhälsan inom sitt arbete kan bidra med åtgärder och anpassningar för de elever som är i behov av särskilt stöd.

Elevhälsan har också möjlighet att upptäcka elever som är särskilt sårbara.  Jag är också övertygad om att vi kan minska kränkningarna i den här elevgruppen om eleverna faktiskt får det stöd de har rätt till. I de anmälningar vi får in är det ofta tydligt att så inte är fallet.

Hade Georgios Karpathakis fått tillräckligt med stöd när han gick i skolan hade troligen mycket skada kunnat undvikas. Samma sak gäller för många av de barn vars fall hamnar hos oss. Det är därför av största vikt att huvudmännen tar de här frågorna på allvar.

LÄS MER

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD

Socialstyrelsen och Skolverket - Vägledning för elevhälsan 

Statens folkhälsoinstitut – Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning

 

 

ADHD mobbning
annonser