Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen

 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2018-08-28 10:01

Många utsatta elever berättar inte för vuxna i skolan

Just nu återvänder Sveriges alla elever till skolan. För de allra flesta väntar ett spännande och lärorikt läsår där man känner sig trygg med sina lärare och klasskompisar. Men vi vet att alla inte ser fram emot att komma tillbaka från sommarlovet. För en del elever innebär skolstarten också att komma tillbaka till vardag med kränkningar och trakasserier.

De flesta barn och unga som blir utsatta för kränkningar berättar inte om det för någon vuxen. I den senaste rapporten från Friends framgår det att två av tre utsatta elever i årskurs 3-9 inte har berättat för någon vuxen i skolan. Av samma rapport framgår också att var femte utsatt elev inte har berättat om kränkningarna för någon alls, varken en kompis eller en vuxen i skolan eller hemma.

Det kan vara väldigt svårt för en elev att berätta om sina upplevelser av mobbning och kränkningar. För att våga berätta krävs att man litar på den vuxna. Jag har många gånger lyft vikten av att skapa tillitsfulla relationer mellan skolpersonal och elever. Det är extra viktigt för de elever som inte känner att de vågar berätta för någon förälder eller annan vuxen utanför skolan. En förutsättning för att kunna stoppa mobbningen är såklart att skolan känner till den.

Alla vuxna har ett ansvar för att vara tillgängliga och lyssna om barnen vill berätta. Vi måste också bli bättre på att fånga upp signaler på att något kan vara fel. Elever som blir utsatt för kränkande behandling mår ofta väldigt dåligt och kan ha svårt att lita på att någon kommer att tro på vad de har att berätta. Det är därför extra viktigt att alla vi vuxna tar oss tid att lyssna när någon väl tar mod till sig att berätta.

Personalen i skolan kan inte vara närvarande överallt och hela tiden. Men det är viktigt att inte glömma bort att kränkningar mellan elever oftast sker utanför klassrummen. I anmälningarna till BEO ser vi att kränkningarna ofta sker mellan lektionerna eller efter lektionernas slut, dvs. när eleverna har friare tid och insynen från vuxenvärlden är mindre. Att på olika sätt arbeta med den lektionsfria tiden i skolan kan ha stor betydelse för elevernas trygghet i skolan. Det kan handla om att öka närvaron av vuxna, eller att, tillsammans med eleverna, se över var de otrygga platserna finns.

 

 

Postat 2018-06-27 09:10

BEO i Almedalen - hur förebygger skolor kränkningar mot elever?

I nästa vecka är jag på plats i Almedalen och håller i ett seminarium på Barnrättstorget. Årets tema är skolans viktiga förebyggande arbete mot kränkningar. Hur en skola utformar sin organisation och sin kultur påverkar om elever kränks. Även skolans samarbetsformer mellan barn, elever, lärare och annan personal kan motverka eller medverka till - att elever utsätts för kränkningar.

Jag är väldigt glad över att ha med tre representanter från olika delar av skolans värld. Jag ser fram emot ett givande samtal om skolans och huvudmannens viktiga arbete på detta område.

Medverkande:

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud

Lina Hultqvist, Förbundsordförande Sveriges elevkårer

Pär Olsson, Skolchef Haninge kommun

Ellen Claesdotter Pettersson, chef för elevhälsan i Bjuv

Agnes Gidlund, moderator

Tid och plats:

Tisdag 3 juli 11.30–12.10

Barnrättstorget S:t Hansgatan 21.

Barnrättstorget är en plats för kunskapsspridning och kunskapsutbyte om barnrättsfrågor i Almedalen. Här kommer flera myndigheter och andra viktiga aktörer att hålla seminarier med barnets rättigheter i fokus.

Läs mer om Barnrättstorget

Postat 2018-06-20 08:54

#viberättar – en ny sajt för ett tryggare internet

#viberättar är en ny sajt för alla barn och unga som varit med om något som inte känns OK på nätet. Med hjälp av berättelser från unga ska vi vuxna förhoppningsvis kunna skapa ett sjystare och tryggare internet. Bakom projektet står Prinsparet Carl Philip och Sofias stiftelse.

Vi vet att allt för många unga utsätts för hat och nedsättande kommentarer på nätet. Det syns inte minst i de anmälningar som kommer in till BEO. Vi vet också att de allra flesta håller tyst om sina erfarenheter, och att vi vuxna har svårt att få överblick över hur nätvardagen för unga faktiskt ser ut.

Tidigare i år blev jag inbjuden att delta i Prins Carl Philips & prinsessan Sofias stiftelses nya projekt #viberättar. Det blev ett givande samtal om hur olika delar av samhället kan hjälpas åt för att minska näthatet. Jag tycker att det är ett mycket viktigt och bra initiativ och att det är positivt att så många aktörer som möjligt lyfter de här frågorna. Ingen som blivit utsatt för hat, kränkningar eller hot ska behöva ta på sig skulden. Vem som helst kan bli utsatt, men det finns hjälp att få. Att berätta om det man varit med om kan vara ett första steg.

Jag har även bidragit med råd till den som blivit utsatt. Det är viktigt att känna till att skolan alltid har en skyldighet att hjälpa och utreda om kommentarerna har en koppling till skolans verksamhet. Fler råd från mig hittar du här: https://prinsparetsstiftelse.se/viberattar/vad-sager-barn-och-elevombudet/

 

Postat 2018-05-18 10:00

Psykisk ohälsa hos barn är en angelägenhet för skolan

Hur viktig är barn och elevers hälsa och välmående? Den senaste tiden har jag läst två rapporter som båda vittnar om att barn i skolåldern inte mår bra och att det i många fall är kopplat till skolan. Den ena rapporten är Bris årsrapport som berättar att barn kontaktar Bris om stress och otrygghet i skolan. Den andra rapporten kommer från Folkhälsomyndigheten och tar delvis upp sambandet mellan att vara mobbad i skolan och psykisk ohälsa.

Rapporterna är dyster läsning men de är också viktiga signaler i kampen mot psykisk ohälsa hos barn. Inget barn ska behöva må dåligt och skolan i synnerhet ska inte vara en bidragande orsak till ohälsa hos barn och elever. Folkhälsomyndighetens siffror över andelen elever som uppger att de blivit mobbade är lika hög som tidigare, vilket för mig betyder att skolorna har ett stort arbete kvar att göra när det gäller ansvaret för elevernas mående.

Skolan måste vara en trygg plats för alla barn och elever. Att förhindra kränkningar och mobbning i skolan är enligt mig en av de viktigaste uppgifterna en skola har för att motverka psykisk ohälsa. Siffran som visar att det inte sker någon förändring i antalet elever som upplever sig som mobbade är därför nedslående. I Bris rapport kan man också läsa att mobbning leder till både psykisk ohälsa och sämre skolresultat.

Vi får aldrig glömma att det råder nolltolerans mot kränkningar i skolan och att alla barn har rätt till en trygg miljö och ett respektfullt bemötande. Alla elever i skolan borde ha minst en vuxen som de känner sig trygga med och som de kan att berätta om mobbning och utsatthet för.

I Skolinspektionens senaste omgång av Skolenkäten uppger 26 % av eleverna i årskurs 9 att deras skola inte arbetar aktivt med att förhindra kränkningar. Lika många säger att de vuxna inte reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt och 18 % uppger att de inte vet vem de ska vända sig till om de ser att någon blir kränkt eller mobbad. Min förhoppning är att alla som driver en skola, vare sig det är en kommun eller en fristående huvudman, tar dessa signaler på allvar och ytterligare intensifierar sitt arbete för att aktivt förebygga kränkande behandling och mobbning i skolan.

https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/pressmeddelande/2018/skola-vard-och-omsorg-fokus-i-bris-arsrapport/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/

https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-fran-skolenkaten/

mobbning Psykisk ohälsa skola skolförbättring
Postat 2018-03-06 09:34

Anmälningar om kränkande behandling fortsatte att öka under 2017

Förra året tog Skolinspektionen och BEO tillsammans emot 1 976 anmälningar om kränkande behandling i skolan, varav 52 procent utreddes av BEO. Antalet anmälningar om kränkande behandling ökade totalt med sex procent jämfört med föregående år.  Anmälningarna har ökat varje år sedan BEO inrättades 2006, men man kan se en liten avmattning i ökningen under 2017.  

Till stor del handlade anmälningarna om kränkningar mellan elever, men i 37 procent av de anmälningar som BEO tog emot under 2017 handlade anmälan om att en elev blivit kränkt av skolans personal. Det är en hög siffra som är viktig att vi fortsätter att prata om.

Under 2017 har BEO fattat 98 beslut om att framställa krav på skadestånd (58 stycken år 2016). 22 av de besluten gällde kränkningar mellan elever och 76 kränkningar av skolans personal. Att siffran har ökat jämfört med föregående år beror delvis på att vi har fattat ett större antal beslut under 2017.

Vid årsskiftet 2017/2018 hade 69 huvudmän betalat det framställda kravet på skadestånd helt och i 10 fall hade huvudmannen betalat ett lägre belopp överenskommet efter förlikning. I 10 fall hade huvudmannen ännu inte svarat på kravet och i 9 ärenden hade huvudmannen inte velat betala det framställda kravet alls.

Reglerna kring huvudmännens skyldighet att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att elever blir utsatta för kränkningar är tydligt. Det är viktigt att alla på skolan är medvetna om hur man arbetar förebyggande och vad man ska göra om man upptäcker att en elev blir utsatt. 

Statistik över anmälningar till Skolinspektionen 2017

Postat 2018-02-12 11:12

Sällsynt med onödiga anmälningar till BEO

Förra veckan skrev Åsa Fahlén från Lärarnas riksförbund en debattartikel i Svenska dagbladet om att föräldrar använder Skolinspektionen och Barn- och elevombudet för att pressa rektorer att flytta personal, eller för att få personal att självmant ta beslutet att säga upp sig.

Jag har stor förståelse för lärares ofta utsatta arbetssituation. Att behöva ta emot hot och att bli utsatt för drev är naturligtvis inte acceptabelt. Både elever och lärare har rätt till en trygg arbets- och skolmiljö.

Jag delar dock inte bilden av att föräldrar gör anmälningar i onödan till BEO. Jag får ofta bemöta missuppfattningen att elever är ”lättkränkta” och att de anmälningar som kommer in till oss är bagateller. Detta stämmer inte. De anmälningar som kommer in till oss har i mycket hög grad substans och innehåller ofta mycket allvarliga uppgifter om elever som blivit kränkta, både av andra elever och av skolpersonal. Ca 70 procent av alla anmälningar som kom in förra året ledde till kritik från oss. 

Som Åsa Fahlén skriver är det i grunden något positivt med en tät dialog mellan föräldrar och lärare. Vi uppmanar alltid både elever och föräldrar att först prata med en lärare, eller annan personal på skolan, som ett första steg. Möjligheten att stoppa kränkningarna är såklart mycket större när skolan känner till vad som har hänt.

Skolinspektionen skickar tillbaka många ärenden till huvudmannen, eftersom många frågor bäst blir lösta på lokal nivå. Detta gäller dock inte BEO. Våra utredningar syftar till att fastställa om huvudmannen har följt lagens krav när det gäller skolans skyldighet att förebygga och motverka kränkande behandling. De uppgifter vi begär in från huvudmannen efter en anmälan utgår från dessa krav. Ytterst är det alltid huvudmannen – inte lärare eller rektorer – som ansvarar för att kraven efterlevs.

Det är viktigt att komma ihåg att det är huvudmännens och rektorernas ansvar att se till att lärarna får goda arbetsförhållanden och förutsättningar att göra sitt jobb, samtidigt som eleverna garanteras en trygg skolgång. Det finns ingen motsättning i den frågan.

 

Postat 2017-12-18 14:39

Kränkningar i årets julkalender

I årets julkalender träffar vi Asrin, Lima och Max som kämpar för att rädda världen och julafton. I det första avsnittet får vi se Max bli omringad av pojkar som tvingar honom att stoppa in snö innanför byxorna. Vi ser när Lima stolt visar upp en uppfinning för klassen och möts av att alla elever skrattar åt henne samtidigt som läraren ger henne nedsättande kommentarer. Asrin blir förlöjligad och kallad ”tönt”.

Julkalendern visar på att kränkningar kan ta sig olika uttryck. Kränkningar kan vara fysiska och psykiska, synliga och subtila. Det kan ske i form av nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, slag och sparkar. Det kan vara utfrysning, hot eller elaka kommentarer i sociala medier. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det är barnets eller elevens upplevelse som avgör om det är kränkande eller inte.

Det är viktigt att alla elever känner till vad de ska göra om de eller någon annan blir utsatt. Ingen elev ska behöva utsättas för kränkningar. Alla elever har rätt att må bra och ha en trygg skolgång.

Vi har tagit fram material för att informera elever om vart de ska vända sig om de blir utsatta. Vi har också tagit fram broschyrer för skolpersonal.

På vår webbplats finns affischer som du kan ladda ner och skriva ut: https://elev.skolinspektionen.se/sv/affischer-och-film/

Du kan även beställa tryckt material kostnadsfritt från oss (med reservation för att det kan ta slut). Du kan beställa:

  • Affischer i A3-format om elevs rättigheter och vart man kan vända sig om man blir utsatt.
  • Broschyrer som förklarar regelverket om kränkningar riktat till skolpersonal.
  • Kort i plånboksformat med information om elevs rättigheter och vart man kan vända sig om man blir utsatt.

Vi tar emot beställningar till beo@skolinspektionen.se och behöver följande uppgifter från dig:

  • Vilket material du önskar och antal
  • Kontaktperson, adress och mejladress

Nu närmar sig jullovet och jag vill passa på att önska er alla en lugn och skön ledighet!

Barns rättigheter kränkningar mobbning skola
Postat 2017-12-04 10:18

Förbud mot barnaga – inte självklart i alla länder

Förra veckan tog BEO emot besök från utländska barnrättsexperter från fem olika länder – Indonesien, Kazakstan, Mexico, Storbritannien och Tanzania. Besöket var en del av Sveriges arbete inom Agenda 2030, där ett av målen är att eliminera våld mot barn. Några av länderna som var här har en lag mot aga i skolan, några har det inte. Gemensamt för länderna var att de vill stärka internationella ansträngningar att införa förbud mot aga i skolan och hemmet och att de vill veta mer om hur Sverige arbetar med frågorna. Vi tycker att detta är ett oerhört viktigt ämne och berättade hur lagstiftningen i Sverige ser ut och hur den har utvecklats historiskt. Vi delade också med oss av hur den svenska skolans värdegrund ser ut, hur man anmäler kränkningar och vilka påföljder det kan få. Besöket var ett initiativ från Svenska institutet i samarbete med Rädda barnen, The Global Initiative to End All Coporal Punishment och relevanta svenska ambassader.

I Sverige blev det förbjudet att fysiskt bestraffa barn i skolan år 1958 och ungefär 20 år senare blev det förbjudet även i hemmet. Förbudet trädde ikraft som en följd av stora debatter i samhället och på politisk nivå. Lagstiftningen visade sig ha stor effekt både på antalet bestraffningar och attityden mot barnaga. Under 60-talet blev fler än 90 procent av alla förskolebarn utsatta för bestraffningar av olika slag, men idag har siffran sjunkit drastiskt. Nu är den endast några få procent visar Allmänna Barnhusets skrift ”Våld mot barn 2006-2007 – en nationell kartläggning”.

När Astrid Lindgren år 1978 tog emot the tyska litteraturpriset “German Book Trade Peace Prize” för sin enastående litteratur höll hon ett minnesvärt tacktal där hon sade "Above all, I believe that there should never be any violence." Det var ett ganska kontroversiellt uttalande då, men en självklarhet för många idag. Attityden mot barnaga har förändrats drastiskt de senaste 50 åren. På 60-talet var över hälften av Sveriges befolkning positiva till aga av förskolebarn och under början av 00-talet hade siffran minskat med över 80 procent.

Jag tycker att Sverige har en stark och tydlig lagstiftning mot kränkningar och våld. Nästa steg i att stärka barns rättigheter i Sverige är enligt min mening att barnkonventionen blir svensk lag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Det skulle i praktiken innebära att många vuxna måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än idag. Det ställer större krav på beslutsfattare som avgör ärenden som rör barn och innebär att de måste beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Läs gärna om the Global Initiative to End all Corporal punishment här: www.endcorporalpunishment.org

På Barnombudsmannens webbsida finns information om barnkonventionen och hur den kan genomföras inom myndigheter, kommuner och landsting/regioner: https://www.barnombudsmannen.se/barnratt-i-praktiken/

Postat 2017-10-30 15:11

Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

Ni har säkert precis som jag förtvivlat läst inlägg i #metoo-kampanjen under de senaste veckorna. Inlägg efter inlägg om människor – en stor del unga - som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Jag är frustrerad och arg, men inte förvånad. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg miljö utan kränkningar och trakasserier för barn och unga. Ändå ser vi exempel på situationer där skolan och samhället misslyckas gång på gång.

Jag har många gånger lyft vikten av att arbeta förebyggande mot kränkningar och trakasserier i skolan. Även vårdnadshavare har självklart också ett ansvar. Men när man som elev blir utsatt och skolan inte tar detta på allvar, måste det finnas myndigheter som på ett effektivt sätt hjälper till. Idag är det inte alltid så.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om Barn- och elevombudets (BEO) remissvar till utredningen ”Bättre skydd mot diskriminering”. Idag är det Diskrimineringsombudsmannen (DO) som utreder anmälningar som handlar om trakasserier och diskriminering, där ingår sexuella trakasserier. BEO har bara mandat att utreda det som kallas kränkande behandling. I skollagens mening är det ”ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering”.

DO utreder inte anmälningar i samma utsträckning som BEO och de har inte heller samma möjligheter som vi har till sanktioner mot en huvudman som inte lever upp till bestämmelserna om diskriminering i skolan. Elever riskerar att inte få upprättelse eller hamna mellan stolarna.

Tänk dig att du går över skolgården på väg till nästa lektion i ett annat hus. När du passerar halva vägen ropar någon ”hora” bakom din rygg. Du vänder dig om och ser ett gäng med killar som skrattar åt dig. Du vänder dig igen och fortsätter gå när någon ur gänget ropar ”Fy fan vad du är tjock”. Kommentarerna är självklart inte isolerade från varandra. Båda kommentarerna gör väldigt ont. Men om du skulle anmäla, skulle två myndigheter utreda händelsen. DO skulle anmäla det som kännetecknar sexuella trakasserier och vi på BEO skulle utreda den andra kränkningen. Det är så skevt och inte barnets bästa.

Jag hoppas att regeringen prioriterar den här frågan och att BEO snart kan utreda även dessa ärenden. Även elever som blir utsatta för sexuella trakasserier förtjänar snabba beslut som gör skillnad.

Postat 2017-09-18 13:27

Bättre skydd mot diskriminering i skolan

Idag har vi lämnat synpunkter till en utredning vars förslag kan göra stor skillnad för elever som blir utsatta för diskriminering i skolan. Utredningen heter ”Bättre skydd mot diskriminering” (SOU 2016:87).

Utredaren föreslår att Skolinspektionen ska få ansvar för att utreda diskriminering (vilket omfattar även trakasserier och sexuella trakasserier) som sker i skolan. Idag är det Diskrimineringsombudsmannen (DO) som utreder detta. Utredaren föreslår också att regelverket om diskriminering i skolan ska flyttas till skollagen, istället för att finnas i diskrimineringslagen. I praktiken anser jag att det skulle innebära en ökad rättssäkerhet och likvärdighet för eleverna, men också att utsatta elever skulle få hjälp snabbare.

När vi handlägger ärenden som kommer till BEO är det ibland svårt att utskilja om kränkningarna har en diskriminerande innebörd eller inte. Det kan innebära att vi måste göra omfattande utredningar för att vi ska kunna få klarhet i vilken lag som är tillämplig och därmed vilken myndighet som ska handlägga ärendet.

Många som kontaktar oss uttrycker att det känns naturligt att vända sig till BEO med frågor om kränkningar i skolan. Men vi märker att många elever och vårdnadshavare tycker att det är svårt att förstå varför två olika myndigheter ska utreda diskriminering och kränkningar. De har också svårt att skilja på innebörden i begreppen.

För mig är det särskilt viktigt att lyfta fram att varje kränkning är en del av elevens utsatthet, oavsett om eleven har blivit utsatt för trakasserier enligt diskrimineringslagen eller för kränkande behandling enligt skollagen. Den nuvarande uppdelningen mellan regelverken medför att varken vi eller DO får en samlad bild av elevens utsatthet i skolan. Nuvarande uppdelning mellan myndigheterna kan också leda till att vissa delar handläggs parallellt av myndigheterna medan andra delar faller mellan stolarna.

BEO utreder nästan alla anmälningar som kommer in, till skillnad från DO. Om vi inte utreder en anmälan beror det på att den är för vag och oprecis för att kunna utredas vidare, även efter en komplettering. Jag kan också se att DO inte har samma möjligheter som vi när det gäller att rikta andra sanktioner än ersättningskrav mot en huvudman som inte lever upp till bestämmelserna om diskriminering i skolan. BEO framställer även i betydande utsträckning ersättningskrav mot huvudmän som inte följer bestämmelserna. Vi har redan i år framställt närmare 60 skadeståndsanspråk för elevers räkning och många elever upplever att ett skadestånd känns som en upprättelse för de kränkningar som de har blivit utsatta för.

Jag hoppas nu att regeringen flyttar ansvaret för diskrimineringsfrågor i skolan till Skolinspektionen. Det är den bästa lösningen sett utifrån barnens bästa. Förslagen innebär även en mer effektiv handläggning, vilket är till stor fördel för den elev som blivit utsatt för diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att fler elever kan få möjlighet till en trygg skolgång.

Vill du läsa hela vårt remissvar? Klicka här:

Yttrande över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

kränkningar mobbning skolinspektionen
annonser

Föreläsare

Ämnen

NPF  inkludering  EHM-elevhälsomötet  
Hitta fler föreläsare här