Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2014-02-24 14:38

Utsatta elever behöver vuxna som ser och kan lyssna

I mitt arbete möter jag dagligen beskrivningar av hur enskilda elever upplever skolan. Eftersom jag har det jobb jag har så är det oftast fasansfulla berättelser om utsatthet, ensamhet och kränkningar. Verbala såväl som fysiska. Värst är kanske ändå alla de som är utfrysta, som är totalt ensamma och inte har någon vän att ty sig till i skolan.

 

Tänk att dag efter dag gå till skolan med en klump i magen, rädd för att någon ska ge sig på en med glåpord, hån, slag eller knuffar. Kanske med ett hopp om att någon ska vara vänlig eller säga ett snällt ord, kanske bara titta på mig, ett hopp som ofta grusas.

 

Jag har haft jobbet som Barn- och elevombudet, BEO sedan 2012. Uppgiften är att ta emot, utreda och fatta beslut om anmälningar från elever som upplever sig kränkta i skolan. Jag kan också - om jag kan konstatera att skolan inte gjort det den ska - begära skadestånd från skolans huvudman för elevens räkning. En del sådana krav har till slut hamnat i domstol för att huvudmannen inte vill betala, något som jag egentligen vill undvika för elevens bästa.

 

Ibland är de elever, vars föräldrar anmäler kränkningar till oss, redan funktionshindrade på något sätt och har det svårt redan av den anledningen. Men i våra utredningar kan jag inte sällan konstatera att även de som är med och utsätter andra har stora problem och svårigheter av olika slag.

 

Många av de elever vars svårigheter vi möter är väl kända av skolan, och skolan har arbetet intensivt för att förändra situationen. Men ibland har inte skolan gjort vad den borde för att förhindra eller stoppa kränkningarna. Ibland har man inte lyssnat på elevens upplevelser av utsatthet. Ansvariga i skolan tror sig också veta bättre ibland, det vill säga man lägger skulden på en utåtagerande elev och säger kanske ” inte så konstigt att de ger sig på dig, du hamnar ofta i konflikter”. Och så har man gjort mobbning och kränkningar till en fråga om pojkbråk på skolgården.

 

Min erfarenhet är att det i verkligheten ofta är värre än vad eleverna säger. För de vuxna i skolan är det viktigt att verkligen lyssna in och tolka elevens signaler. Sådana signaler kan vara att man kommer efter i skolarbetet från att tidigare har hängt med bra eller att man söker elevhälsan för att man mår dåligt på olika sätt eller kanske att man börjar skolka. Det är då det gäller att lyssna, något som jag tror att elevhälsopersonalen är bra på.

 

I det sammanhanget vill jag också lyfta fram anmälningsplikten för all personal i skolan som får kunskap om kränkningar. Plikten handlar om att anmäla till rektorn i första hand. Rektorn har i sin tur plikt att anmäla vidare till huvudmannen.

 

Jag återkommer om en tid. Då tänkte jag skriva mer om vad lagen kräver att en skola ska göra för att förhindra och stoppa kränkningar.

 

Caroline Dyrefors Grufman

annonser

Föreläsare

Ämnen

föreläsningar  studiedagar  tillgängliga lärmiljöer  
Hitta fler föreläsare här