Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2014-05-12 13:44

Ensam och utfryst i ett och ett halvt år

Precis som i mitt förra inlägg vill jag i dag berätta om ett exempel på en anmälan som Barn- och Elevombudet (BEO) utrett. Jag har så långt jag kunnat tagit bort alla uppgifter som gör att man kan identifiera flickan som ärendet handlar om. Fallet jag tänker på var speciellt på flera sätt, bland annat för att skolan gjorde så lite för att få kränkningarna att sluta.

 

Så här var det: I början av 2010 tog BEO emot en anmälan om en flicka som då gick sista terminen i nian vid en kommunal skola. Flickan mådde väldigt dåligt för att hon hade blivit utsatt för utfrysning från andra elever i sin klass sedan vårterminen i åttan. Utfrysningen hade skett på flera sätt. På rasterna stod ofta andra elever i grupp och viskade och tittade på flickan. Hon var för sig själv eller gick till skolans kafé och pratade med personalen där. Efter ett tag pratade ingen i klassen med henne och de andra eleverna tystnade när hon kom i närheten. I matsalen satt hon alltid ensam och åt, och till slut började hon gå hem och äta på lunchen. En gång hade tjejerna i klassen en middag som alla tjejer blev bjudna till utom den mobbade flickan. Skolpersonalen lade märke till att hon var ensam även under skolutflykterna. Det var alltså inte så att ingen kände till vad som pågick.

 

Innan de gjorde en anmälan till BEO försökte flickans föräldrar på flera sätt att uppmärksamma skolan på kränkningarna, men skolan gjorde inte mycket mer än att ha samtal med de inblandade eleverna och erbjuda flickan att byta klass. Till slut mådde hon så dåligt att hon tvingades acceptera undervisning hemma. Hon hade kontakt med skolans kurator, men kände sig ifrågasatt. Det finns även uppgifter om att kuratorn ska ha tagit de andra elevernas parti när flickan berättade om det hon varit med om. Skolan lade också vid något tillfälle skulden på flickan själv och sa att hon var för känslig. Det här gjorde att hon tappade förtroendet för både kuratorn och skolan. Vem som helst kan ju tänka sig hur det måste kännas att vara ensam och utfryst från ett sammanhang där man är tvungen att befinna varje dag och att sedan inte bli tagen på allvar och få hjälp.

 

Som jag skrev i inledningen är det här ett speciellt fall på flera sätt. Dels handlade det nästan uteslutande om utfrysning, och det är inte lika vanligt att vi får in anmälningar om det som om fysiska kränkningar och att elever säger kränkande saker till varandra. Dels är det inte så lätt att bevisa att någon blivit utfryst. Samtidigt borde det vara mer uppenbart för skolpersonalen än andra former av kränkningar. En elev kan ju bli slagen när ingen lärare ser på, men om någon alltid är ensam brukar andra lägga märke till det.

 

En annan sak som gjorde ärendet speciellt var att skolan gjorde så lite för att stoppa kränkningarna - ja faktiskt gjorde de nästan ingenting. De borde ha utrett mobbningen tidigare och mer grundligt, de borde ha satt in fler åtgärder tidigare och de borde ha följt upp och ökat på insatserna när situationen blev allt värre för flickan. Detta och det faktum att mobbningen pågick under så lång tid och vid så många tillfällen gjorde att jag kritiserade skolan och krävde att den ansvariga kommunen skulle betala skadestånd. Efter förlikning fick flickan 65 000 kronor.

 

En del tänker kanske att man inte kan tvinga elever att umgås med varandra, men det kan aldrig vara okej att viska bakom någons rygg, inte låta någon sitta bredvid en i skolmatsalen och inte bjuda en klasskamrat till en fest som alla andra blir bjudna till. När skolan fick veta att det här pågick borde de ha agerat både mycket snabbare och kraftigare än de gjorde.

 

Caroline Dyrefors Grufman

annonser

Föreläsare

Ämnen

anpassningar  utanförskap  självkänsla  
Hitta fler föreläsare här