Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2014-09-30 07:34

Särskilt stöd viktigt för trygghet och studiero

Förra veckan var det den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Liksom förra året hade BEO och Skolinspektionen en gemensam monter där. Jag tycker att det är både roligt och lärorikt att komma ut och prata med andra skolintresserade om kränkande behandling och hur vi ska motarbeta kränkningar i skolan, men tyvärr blev jag sjuk. I stället fick några av mina medarbetare åka till Göteborg för att diskutera och svara på frågor från besökare.

 

De berättade för mig att många som kom till montern var föräldrar till barn med någon form av neuropsykiatrisk diagnos, ibland uttalad, ibland inte. Informationsbladen om Skolinspektionens senaste rapport om elever med funktionsnedsättningen AD/HD hade en strykande åtgång.

 

Föräldrarna var bekymrade över att deras barn inte får det stöd de behöver i skolan. De kommer efter, får sämre betyg och har svårt att klara skolan på olika sätt. En del berättade att de kämpar allt vad de kan för att barnen ska få något stöd över huvud taget. Jag tycker att det är upprörande. Vi vet dessutom att de här barnen ofta blir utsatta för kränkningar och ibland också kränker andra barn. Skolan har ett ansvar för att deras skolgång inte ska bli ett totalt misslyckade utan att de får förutsättningar att klara skolan och må bra där. Ett ansvar som skolan måste ta.

 

Mina medarbetare fick också höra att de utredningar som görs ofta är summariska och att man inte tar hjälp av specialpedagoger inom elevhälsan på det sätt som man borde.

 

Elevhälsan har avgörande kompetenser för att de här eleverna ska få den utredning som de verkligen behöver och för att skolan ska kunna sätta in stöd och anpassa undervisningen på ett verkningsfullt sätt. Alla elever måste ha tillgång till en elevhälsa som är förebyggande, hälsofrämjande och som stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål.

 

En orolig pappa berättade om sin dotter som stannade hemma från skolan i två månader före sommaren. Höstterminen började bra men nu tvekar hon att gå till skolan igen. Föräldrarna får inget riktigt gehör i skolan, som inte har gjort några större ansatser för att få flickan tillbaka. Det stöd de får kommer från barn- och ungdomspsykiatrin. Men skolan har inte utrett flickans situation eller försökt ta reda på vad det var i skolan som gjorde att hon valde att stanna hemma. Skolan utgår från att det är flickan som måste ändra beteende och funderar inte på vad man själv kan göra. Så menar i alla fall flickans pappa.

 

Jag tror att för många så kallade hemmasittare kan det finnas mobbning och kränkningar i bakgrunden. Kränkningarna kanske inte är helt tydliga, inte slag och sparkar, utan mer subtila men ändå så sårande.  Så ont gör de att eleven istället väljer att vara hemma och gå miste om skolgången.

 

Det är av största vikt att skolan genomför grundläggande utredningar för att ta reda på vad som ligger bakom omfattande frånvaro.  Självklart kan det också röra sig om andra problem än kränkningar, men det är likafullt avgörande att skolan gör sitt jobb och utreder vad den kan göra för att anpassa skolan och den miljö eleven befinner sig i. I det arbetet har elevhälsan en viktig uppgift.

 

Vi på BEO och ni som jobbar i skolan har ett gemensamt mål i att ingen elev ska behöva känna sig utsatt i skolan, att alla elever har rätt till trygghet och studiero. Om vi hjälper de elever som behöver särskilt stöd är det ett viktigt steg på vägen för att nå målet.

 

Caroline Dyrefors Grufman

Postat 2014-09-09 11:04

Otrygghet påverkar kunskapsresultaten

Just nu finns ett stort fokus på elevernas kunskapsresultat. Då är det extra viktigt att lyfta fram tryggheten som en grundläggande förutsättning för lärande. Något som jag tydligt kan se i de anmälningar vi får in till Barn- och elevombudet (BEO) är att elever som är otrygga i skolan har svårare att koncentrera sig på skolarbetet och att därmed göra bra ifrån sig. Det är till exempel vanligt att anmälningarna innehåller beskrivningar av elever som tidigare haft bra betyg, men som sänkt betygen efter att de utsatts för mobbning.

 

Jag tänker att om man hela tiden är orolig för vad som ska hända på rasten, efter skolan, eller till och med i klassrummet, så påverkar det så klart ens förmåga att hänga med i undervisningen och därmed prestera bra på lektionerna och vid prov. Detsamma gäller om man börjar skolka på grund av mobbning. Otrygghet är helt enkelt dåligt för elevernas kunskapsresultat.

 

Det här är också något som vi ser i Skolinspektionens Skolenkät, som besvaras av elever, föräldrar och pedagogisk personal i de skolor som ska granskas av Skolinspektionen. Under årens lopp har 400 000 personer svarat på enkäten, vilket ger oss ett mycket gott underlag att utgå från. Ett resultat från Skolenkäten är just att elever som känner sig otrygga i skolan har sämre studiero och tycker att skolarbetet är svårare än andra elever. De tycker också att skolarbetet är mindre roligt och intressant än andra. Vi ser att de faktiskt är generellt mer negativa till skolan över huvud taget. I snitt 8 procent av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan. Det motsvarar drygt 100 000 elever. Det är alltså många otrygga barn det handlar om.

 

Trygghet uppstår inte ur tomma intet. Den måste skapas, och här är ni som arbetar i skolan mycket viktiga. En varningssignal är till exempel om en elev som tidigare presterat bra börjar prestera sämre eller sänker sina betyg. Våga i så fall ställa frågor och utred vad det kan bero på. Det måste inte bero på kränkningar, men det finns en möjlighet att det gör det. Likaså om en elev berättar att hon eller han inte känner sig trygg eller inte kan koncentrera sig. Man behöver också vara uppmärksam på elevernas jargong. Är den schysst? Blir någon utfryst eller retad?

 

Otrygghet och kränkningar är så klart stora problem i sig själva oavsett vad de får för konsekvenser för lärandet. Men om en elev presterar sämre än hon eller han egentligen kan så tillförs ytterligare en dimension. Sämre betyg kan påverka elevens framtida möjligheter till utbildning och arbete och därmed ett framtida gott liv. Det är ännu en orsak till att vi inte får ge upp förrän varje barn känner sig tryggt i skolan.

 

Caroline Dyrefors Grufman

annonser

Föreläsare

Ämnen

Servicebemötande  Säkerhet  Trygghet  
Hitta fler föreläsare här