Elevhälsan - Elevhälsan - Caroline Dyrefors Grufman (BEO) - Otrygghet påverkar kunskapsresultaten



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Otrygghet påverkar kunskapsresultaten

Just nu finns ett stort fokus på elevernas kunskapsresultat. Då är det extra viktigt att lyfta fram tryggheten som en grundläggande förutsättning för lärande. Något som jag tydligt kan se i de anmälningar vi får in till Barn- och elevombudet (BEO) är att elever som är otrygga i skolan har svårare att koncentrera sig på skolarbetet och att därmed göra bra ifrån sig. Det är till exempel vanligt att anmälningarna innehåller beskrivningar av elever som tidigare haft bra betyg, men som sänkt betygen efter att de utsatts för mobbning.

 

Jag tänker att om man hela tiden är orolig för vad som ska hända på rasten, efter skolan, eller till och med i klassrummet, så påverkar det så klart ens förmåga att hänga med i undervisningen och därmed prestera bra på lektionerna och vid prov. Detsamma gäller om man börjar skolka på grund av mobbning. Otrygghet är helt enkelt dåligt för elevernas kunskapsresultat.

 

Det här är också något som vi ser i Skolinspektionens Skolenkät, som besvaras av elever, föräldrar och pedagogisk personal i de skolor som ska granskas av Skolinspektionen. Under årens lopp har 400 000 personer svarat på enkäten, vilket ger oss ett mycket gott underlag att utgå från. Ett resultat från Skolenkäten är just att elever som känner sig otrygga i skolan har sämre studiero och tycker att skolarbetet är svårare än andra elever. De tycker också att skolarbetet är mindre roligt och intressant än andra. Vi ser att de faktiskt är generellt mer negativa till skolan över huvud taget. I snitt 8 procent av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan. Det motsvarar drygt 100 000 elever. Det är alltså många otrygga barn det handlar om.

 

Trygghet uppstår inte ur tomma intet. Den måste skapas, och här är ni som arbetar i skolan mycket viktiga. En varningssignal är till exempel om en elev som tidigare presterat bra börjar prestera sämre eller sänker sina betyg. Våga i så fall ställa frågor och utred vad det kan bero på. Det måste inte bero på kränkningar, men det finns en möjlighet att det gör det. Likaså om en elev berättar att hon eller han inte känner sig trygg eller inte kan koncentrera sig. Man behöver också vara uppmärksam på elevernas jargong. Är den schysst? Blir någon utfryst eller retad?

 

Otrygghet och kränkningar är så klart stora problem i sig själva oavsett vad de får för konsekvenser för lärandet. Men om en elev presterar sämre än hon eller han egentligen kan så tillförs ytterligare en dimension. Sämre betyg kan påverka elevens framtida möjligheter till utbildning och arbete och därmed ett framtida gott liv. Det är ännu en orsak till att vi inte får ge upp förrän varje barn känner sig tryggt i skolan.

 

Caroline Dyrefors Grufman

Inlagt 2014-09-09 11:04 av Caroline Dyrefors Grufman (BEO)| Läst 11147 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk hälsa  Psykologisk motståndskraft  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se