Elevhälsan - Elevhälsan - Diana Storvik - Genom att arbeta strategiskt med stödstrukturer ökar vi delaktigheten och andelen elever som får en examen...



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet

Genom att arbeta strategiskt med stödstrukturer ökar vi delaktigheten och andelen elever som får en examen...

Vi är nu inne i december månad och det börjar bli dags att summera 2019. För min blogg så har det hänt mycket under det gångna året. Jag har sett att fler och fler läsare hittar till min bloggen - det glädjer mig att så många är intresserade av läsa om specialpedagogiska frågor. I oktober månad började jag även att publicera mina inlägg på elevhälsan.se vilket känns väldigt roligt.  

I detta inlägg kommer jag att lisa mina fem mest lästa inlägg under 2019. Ni som följt min blogg vet att jag arbetar mycket med stödjande strukturer med hjälp av analys-, skriv- och planeringsmallar som en del i arbetet med ledning och stimulans. Flera av mina mest lästa inlägg handlar om just detta.

Nytt läsår, nya möjligheter - Tillgängliga mallar i alla klassrum är 2019 mest lästa inlägg. I inlägget berättar jag om att vi på min skola har ett antal analys- och planeringsmallar uppsatta i alla klassrum i syfte att göra mallarna tillgängliga för alla elever. Detta är något som jag arbetat med i några år, men i år bytes en del mallar ut och på skolan har vi under hösten arbetat med implementeringen av dessa. Under läsåret 19/20 har jag tillsammans med skolans förstelärare arbetat med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok” som en utgångspunkt för kollegialt lärande och där har arbetet med stödstrukturer i form av analysmallar blivit en naturlig del. I samband med detta arbetet plockade jag i höstas fram elevcasen som finns presenterade i ett annat inlägg som många av er läst: Få en bra start på höstterminen 2019 genom kollegialt lärande. Denna gång använde vi casen i syfte över att fundera över hur vi differentierar undervisningen för en klass där dessa elever finns representerade i klassen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 879448cb-1521-4b71-bc08-19f977599bdd.jpg
Tillgängliga mallar i klassrummen

Inlägget som hamnar på andra plats för årets mest lästa är Stödjande strukturer som som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Här lyfte jag vikten av att analysera vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, för att på så sätt få en bild av vad gruppen behöver. Har vi god kunskap om gruppens behov kan vi en lägga god grund (en gemensam bas) för undervisningen. Genom att arbeta utifrån en gemensam bas, når vi många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Inlägget uppmärksammades också av tidningen Skolvärlden, artikel hittar du här: Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar.

På plats nummer tre och fyra kommer två inlägg som handlar om tydliggörande pedagogik: Stödstrukturer men hjälp av checklista och en tydlig dagordning och Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever. Tydliggörande pedagogik och analys-, skriv- och planeringsmallar går hand i hand. I inläggen skriver jag om vilka positiva effekter tydliggörande pedagogik kan få för alla elever, inte bara för de elever som av olika orsaker har svårt att nå målen. Jag lyfte också vikten av att arbeta med ledning och stimulans, att försöka hitta bra anpassningar på gruppnivå, för att därigenom minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Om en elev har behov av tydliga instruktioner i form av en check-lista, så kan vi ha som vana att göra en check-lista till alla uppgifter, som alla elever får.

Inlägget som kom på femte plats är: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnaisearbetet (och fortsatta studier)? Här skriver jag om hur vi kan stödja en elev genom gymnasiet och hur vi kan hjälpa eleven att hitta strategier för att eleven ska bli redo för gymnasiearbetet (som är en förutsättning för att få en gymnasieexamen) och fortsatta studier.

Slutligen vill jag lyfta en bubblare (som inte kvalificerade sig för topp 5): Betygsättningstid – Hur bör vi tänka när vi möter elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen? I inlägget lyfter jag undantagsbestämmelsen och hur vi kan tänka vid betygsättningen. Efter inlägget blev jag kontaktad av tidningen Skolvärlden för en intervju. Artikeln från skolvärlden hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen.

Min önskan inför 2020 är att antalet elever som får en gymnasieexamen fortsätter att öka!

Jag önskar er alla en skön julledighet och ett gott nytt år.

På återseende 2020!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

------------------------------------------------------
För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.


Inlagt 2019-12-15 19:38 av Diana Storvik| Läst 1418 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

utveckling  hälsa  vårdgivare  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se