Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2019-12-02 20:30

Analysmallar - Stödstrukturer som visualiserar

Kursplanerna i gymnasieskolan ställer höga krav på en förmåga att analysera och dra egna slutsatser. Detta kan vara en utmaning för alla elever och i synnerhet för elever med nedsatta exekutiva funktioner. Elever inom tex autismspektrumtillstånd kan möta stora utmaningar på gymnasiet när det kommer till kravet att kunna se samband. Det är inte ovanligt att de här eleverna har mycket goda faktakunskaper och samtidigt mycket svårt att överblicka och att se ett samband. Att gå från del till helhet kan därmed vara utmaning som kräver stora ansträngningar.

Som en del i arbetet med ledning och stimulans kan vi med fördel arbeta med analysmallar i syfte att att visualisera. Elever som har svårt att se med tanken får därigenom en möjlighet att se med ögat.

Jämförande analys

Ibland vill vi att eleverna gör en jämförande analys i syfte att se likheter och skillnader. Analysmallen nedan är ett exempel på stödstruktur för en jämförande analys mellan de Abrahamitiska religionerna.

Analysmall i syfte att visualisera en jämförelse mellan de Abrahamitiska religionerna. Strukturen kan användas även i andra sammanhang där syftet är att göra en jämförelse - det kan tex handla om ideologier, epoker osv

Genom att elever har en struktur att förhålla sig till när de söker fakta så blir steget till att jämföra sin fakta inte lika stort.

  • Vilka likheter kan vi se när de gäller de Abrahamitiska religionerna?
  • Vilka skillnader finns?
  • Vad förenar de olika religionerna?
  • Vilka är meningsskiljaktigheterna?

När det sedan finns en grund och en förståelse kan vi gå vidare till en djupare analys.

Kausalanalys

Ett annat sätt att visualisera analysen är genom Kausalanalysen (att se orsaker, konsekvenser av ett problem/ fenomen samt att hitta lösningar): 

Kausalanalysen - Ett visuellt sätt att visa på en orsak-konskevensanalys.

  1. Vilket problem ska vi analysera? Exempel på problem kan vara lågt valdeltagande, främligsförgäntlighet, klimatkrisen, arbetslöshet etc.
  2. Vilka är orsakerna till problemet? Det skulle kunna handla om till exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella orsaker etc.
  3. Vilka konsekvenser kan vi se av problemet? Här skulle det kunna handla om exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella konsekvenser etc.
  4. Hur kan problemet lösas? Här skulle det kunna handla om exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella lösningar etc.

Generell analysmall

Nästa mall är en annan variant av analysmall som kan användas i olika ämnen som ett stöd i arbetet med olika uppgifter (mallen kan anpassas efter syfte och rubrikerna över kolumnerna bytas ut).

En generell analysmall som kan användas i en rad olika sammanhang.

Låt säga att eleverna ska analysera klimatkrisen, då skulle mallen kunna fungera som något klassen tillsammans med läraren fyller i för att få en överblick, men också som en struktur inför gruppsamtal och mallen kan även användas av eleverna individuellt inför ett större arbete.

Vad innebär då de olika kolumnerna? Vilka frågor kan vi ställa? Nedan kommer ett exempel:

Fakta: Vad vet vi om klimatkrisen? Vilken fakta har vi?

Problem: Vilka problem kan vi se? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Orsak: Vilka är orsakerna till problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Konsekvens: Vilka konsekvenser får problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Lösning: Hur kan problemen lösas? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?

Min erfarenhet av analysmallar som dessa är att de med fördel kan vara en naturlig del i arbetet med ledning och stimulans och att dessa mallar gynnar alla elever såväl de som har en utmaning i att nå målen som de som arbetar mot de högsta betygen. Målet är att eleverna ska bli självständiga i sitt arbete med stödstrukturer och att de med tiden själva ska ta fram en analysmall när de känner ett behov. På min skola finns det i alla klassrum några analysmallar (av ett mer allmängiltigt slag) upphängda i plastfickor för att de ska vara lättillgängliga för alla elever. Hur det ser ut kan du läsa och se här: Nytt läsår, nya möjligheter - Tillgängliga mallar i alla klassrum.

Om du vill använda mallarna som jag skriver om i detta inlägg så finns de att ladda ner som pdf HÄR.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2019-11-12 18:41

Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten

För några veckor sedan skrev jag ett uppmärksammat blogginlägg om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Inlägget hittar du här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Blogginlägget uppmärksammades också av Tidningen Skolvärlden. I detta inlägg kommer jag fortsätta i samma spår och lyfta hur vi kan arbeta för att få en bild av vad gruppen/klassen behöver.

I mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet arbetar jag med att vägleda och stötta lärarna i hur vi kan arbeta med ledning och stimulans, hur vi kan hitta anpassningar på gruppnivå och därmed minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Det bygger på tänket att det som kan vara avgörande för om huruvida en elev kan nå målen också är till stor hjälp för alla elever. Om vi analyserar vilka behov som finns i en undervisningsgrupp, får vi en bild av vad gruppen behöver - en gemensam bas att utgå ifrån. Arbetar vi utifrån en gemensam bas, når vi många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Extra anpassningar på individnivå kommer att finnas kvar, men antalet elever som riskerar att inte nå målen och som därmed är i behov av extra anpassningar kommer bli färre, eftersom tillgängligheten ökar.

Hur vet vi vad en grupp behöver? Hur kan vi tänka när vi försöker hitta en gemensam bas? På min skolan träffar jag alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Varje klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar: Grupp, Individ och Att formulera en handlingsplan för gruppen. Klasskonferensen utgår från följande agenda:

  1. Grupp: Beskrivning av gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer.
  2. Individ: Uppmärksamma elevers anpassningar och behov.
  3. Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

Klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar: Grupp, individ och att formulera en handlingsplan

Vi börjar alla klasskonferenser med att titta på gruppen som helhet i syfte att beskriva gruppens frisk-/ framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter. Vi arbetar med rundor för att alla ska komma till tals och vi börjar alltid med friskfaktorer. Blir vi medvetna om vad som fungerar väl i gruppen blir det också lättare att arbeta med gruppens riskfaktorerna. Efter att vi tittat på gruppen lyfter vi de individer som vi behöver uppmärksamma utifrån behov och anpassningar.

När vi lyft grupp och individ går vi vidare till analys i syftet att komma fram till vad gruppen behöver. Tillsammans formulera vi en handlingsplan där vi bestämmer hur vi ska arbeta med gruppen. Handlingsplanen bygger på vår analys utifrån friskfaktorer och riskfaktorer. Vi tittar också på vilka former av extra anpassningar som finns i klassen och funderar över vad vi kan göra för alla elever med målsättningen att de allra flesta elever ska få sina behov tillgodosedda genom ledning och stimulans.

En handlingsplan för en klass skulle kunna se ut så här:

En gemensam bas i form av en handlingsplan där vi beskriver HUR vi ska arbeta med gruppen.

Under klasskonferensen är fokus på gruppen. Är fokus på grupp minskar risken att vi hanterar elever som individproblem. Vi ser att problem uppstår i lärmiljön. Att lyfta blicken och flytta fokus från individ till grupp, från det som inte fungerar till det som fungerar, är en viktig uppgift som elevhälsan har. Alla som arbetar inom skolan behöver arbeta utifrån ett salutogent perspektiv och elevhälsans professioner har ett ansvar att se till att perspektivet efterlevs.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

.............................................................................................

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Kontonamn på Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Postat 2019-10-22 19:11

Övergången mellan gymnasiet och högskolan: Hur förbereder vi elever i behov av stöd för fortsatta studier?

Jag arbetar som specialpedagog på olika studieförberedande program. På ett studieförberedande program behöver vi stödja och vägleda eleven genom gymnasiet, göra eleven redo för gymnasiearbetet samt förbereda eleven för fortsatta studier. Vi behöver med andra ord hjälpa eleven att hitta strategier för att bli självständiga i sitt lärande. Exempel på hur vi kan arbeta med det har jag lyft i ett tidigare inlägg: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?

På såväl gymnasiet som i grundskolan har en elev, som riskerar att inte nå målen, rätt till stöd. Stödet ges i form av extra anpassningar och/eller genom särskilt stöd. Diagnos är inte något krav för att få stöd, utan det är behovet som avgör. Men hur fungerar det på högskolan? Vilka krav ställs där?

Vi behöver stödja och vägleda eleven genom gymnasiet samt förbereda eleven för fortsatta studier. Vi behöver därför hjälpa eleven att hitta strategier för att bli självständiga i sitt lärande

Jag har ställt några frågor till Heidi Wåxberg som arbetar som Funkasamordnare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Som Funkasamordnare så är det hon som ansvarar för att studenter som är i behov av stöd får det.

Vad krävs för att en student ska få stöd på högskolan? 

Heidi berättar att om en student ska få pedagogiskt stöd så behöver studenten ha en diagnos och funktionsnedsättningen behöver vara varaktig (minst 6 månader eller längre). Det krävs att studenten har ett intyg som är skrivet av en sakkunnig person, tex en läkare, psykolog eller logoped. När det tex gäller dyslexi så kan intyget vara skrivet av en godkänd dyslexiutredare eller av en specialpedagog. “Vad som är viktigt att tänka på om du som specialpedagog gör en utredning är att redogöra för resultaten från de normerade tester som är gjorda, en pedagogisk utredning är inte tillräckligt.”

Heidi berättar vidare att om en student tex gör en dyslexiutredning så kan studenten ansöka om stöd redan innan utredningen är klar och då får ett villkorat stöd under 6 månader. “Det är många som inte vet om det och därför ansöker de inte, vilket gör att de riskerar att komma efter i sina studier redan från början”. Heidi har i år noterat att hon haft många studenter som blivit utreda för dyslexi så sent som i åk 3 på gymnasiet. “Vad det beror på vet jag inte, men det innebär att de inte hunnit lära sig de hjälpmedel som finns till hands och det tar tid att lära sig”.

Alla studenter, vid alla lärosäten, ansöker om stöd via https://www.nais.uhr.se/ och där laddar de även upp sina intyg.

Hur utreder ni studenternas behov?

Heidi berättar att de vid högskolan inte gör några utredningar, däremot hänvisar de studenterna vidare till tex Studenthälsan. “Mitt råd är att att hjälpa eleverna så att de har sina utredningar klara innan de lämnar gymnasiet”.

Vilket former av stöd finns vid högskolan?

De vanligaste formerna för stöd är:

  • Anteckningsstöd: Det innebär att en annan student, som läser på samma program och i samma årskurs, kopierar sina anteckningar.
  • Mentorstöd: Det innebär stöd i form av en mentor som studenten träffar två timmar i veckan för att planera sina studier. En mentor är tex en äldre student eller en pensionär.
  • Anpassad salstentamen: En student kan också få anpassad salstentamen vilket tex kan innebära 50% längre tid, möjlighet att skriva på dator och möjlighet att använda uppläsningsprogram.

Detta är det vanligaste. Heidi berättar vidare: “Det är behoven som styr stödet, det kan ju också handla om olika fysiska anpassningar.”

Vilka problem har du sett?

Ett stort problem, enligt Heidi, är att många studenter inte vill ansöka om stöd, utan vill klara sig själva: “Ofta kommer de först när de missat flera tentor och då har de ju redan kommit efter”. Heidi fortsätter “Ett annat problem är studenter som fått göra väldigt mycket muntligt under gymnasiet och inte fått träna på att strukturera sig i text. Här är ju tex stödjande mallar jättebra för att träna inför fortsatta studier”

Slutligen, hur tycker du att gymnasieskolan bör arbeta med elever som är i behov av stöd, för att övergången mellan gymnasiet och högskolan ska bli smidig?

“Min tips är att uppmuntra eleverna att ansöka om stöd och att göra det i god tid, att träna dem i att planera och att träna dem på att använda hjälpmedel.”

Heidi lyfter vikten av att redovisa resultaten från normerande tester i intyg. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur jag går tillväga när jag gör en läs- och skrivutredning utifrån normerande tester. Inlägget hittar du här: En enkel läs- och skrivutredning - som en del av den pedagogiska utredningen

Heidi lyfter också nyttan av att använda stödjande mallar. Detta är något som jag skrivit om i flera gånger, bland annat i följande inlägg:

Nytt läsår, nya möjligheter - Tillgängliga mallar i alla klassrum

Stödjande strukturer med hjälp av analysmallar

Språkstörning - Hur når vi den proximala utvecklingszonen?

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet 

——————————————————————————————————

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Kontonamn på Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

analysmallar extra anpassningar högskolan ledning och stimulans Specialpedagog stödstruktur
Postat 2019-10-06 19:58

Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar

“Hur ska det vara möjligt att ha koll på alla elevers extra anpassningar?” En fråga som de allra flesta specialpedagoger någon gång fått. På många sätt en berättigad fråga. På gymnasiet är klasserna ofta stora, varje lärare har vanligtvis flera olika kurser och träffar ett stort antal elever varje vecka. Att ha alla elevers extra anpassningar i huvudet kan därmed vara en stor utmaning. En viktig del i mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet är därför att vägleda och stötta lärarna i hur de kan arbeta med ledning och stimulans, hitta anpassningar på gruppnivå, för att därigenom minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Ett bra tänk i arbetet är att utgå från att det som kan vara helt avgörande för huruvida en elev ska få möjlighet att nå målen också gynnar och är till stor hjälp för alla elever. Mitt mål är att alla elever ska få en tydlig, tillgänglig och förutsägbar undervisning.

Analyserar vi vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, får vi en bild av vad gruppen behöver. Därmed läggs grunden, en bas,  till en god undervisning. Genom att arbeta utifrån en gemensam bas, når vi många elever och behovet av extra anpassningar minskar. 

En gemensam bas - Hur skapar jag den?

Nedan följer några punkter att tänka på:

  • Vilka extra anpassningar kan jag få in i min gemensamma bas? Någon elev kan exempelvis vara i behov av av tydliga instruktioner, i form av en checklista riktad direkt till hen och har därför detta som en extra anpassning. Tydliga instruktioner i form av en checklista är något som vi med fördel kan ge till alla elever och något som alla elever kommer att ha glädje av - det blir därmed en del av vår gemensamma bas. Det vi sedan behöver ha koll på är vilka elever som vi behöver prata individuellt med för att säkerställa att eleven förstår vad hen ska göra. Säkert kan du hitta fler anpassningar att lägga in i din gemensamma bas. 

  • Tydlig start och avslut på lektionen är en viktig del av den gemensamma basen. Agendan skrivs på tavlan och allt eftersom lektionen pågår stryks de moment som avklarats och därmed fungerar dagordningen som en checklista. Innan lektionen avslutas är det av stort värde att sammanfatta vad vi gjort och lyfta vad vi ska göra nästa gång.  För att skapa tydlighet kan agendan innehålla följande:

  1. Tillbakablick från förra lektionen: Vad gjorde vi förra gången?
  2. Syftet med dagens lektion: Varför gör vi detta?
  3. Lektionens olika moment (gärna med tidsangivelse för hur lång tid respektive moment beräknas att ta)

  • Genomgångarna bör vara korta och varierade - och behöver du ha en längre genomgång så se till att lägga in pauser, involvera eleverna etc.

  • Läs- och skrivverktyg bör finnas tillgängliga för alla elever.

  • Ni som tidigare läst min blogg vet att jag arbetar mycket med stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Stödstrukturer i form av olika mallar är något som kan ingå i den gemensamma basen. På den skolan jag arbetar har vi ett antal analys- och planeringsmallar uppsatta i plastfickor i alla klassrum för att de ska vara tillgängliga och lätta att ta fram. Mallar som dessa kan vara helt avgörande för en del elevers förmåga att kunna analysera och resonera, men är något som kan lyfta alla elever. Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar. Nedan är en bild hur mallarna i klassrummen är organiserade.Mallarna som finns tillgängliga i alla klassrum.

  • Och tänk på att ge eleverna tydlig och positiv feedback, undvik att prata i allt för allmänna ordalag.  

På många skolor finns det mallar för färdiga extra anpassningar och det är lätt att kryssa i. Min utgångspunkt är att extra anpassningar är något som ska har verklig betydelse och inget som det ska gå inflation i. Därför är arbetet med ledning och stimulans så otroligt viktigt.

Denna bild som kommer från SPSM visar en målbild för Ledning och stimulans - Extra anpassningar - Särskilt stöd. Genom en bred bas skapar vi en tillgänglig utbildning.

För att reflektera över hur det ser ut på din skola kan följande bild vara som en utgångspunkt för hur ert fortsatta arbete:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

analysmallar anpassningar extra anpassningar ledning och stimulans Specialpedagog stödstruktur
Postat 2019-10-03 17:22

Presentation av bloggen "Specialpedagog på gymnasiet"

Specialpedagog på gymnasiet - det är mitt yrke och namnet på min blogg. En blogg om specialpedagogik och gymnasiet: Hur skapar vi en ökad delaktighet? Ökar måluppfyllelsen? Och hur får vi fler elever att klara sin gymnasieexamen? 

Diana Storvik heter jag som skriver om de frågor och funderingar som jag möter i min roll som specialpedagogik på gymnasiet. Innan jag vidareutbildade mig till specialpedagog arbetade jag som gymnasielärare och då arbetade jag mycket med problembaserat lärande, ämnesintegrering och casemetodik - erfarenheter jag tagit med mig in i mitt arbete som specialpedagog. Min drivkraft är att bidrar till en skola som ger alla elever möjlighet att utvecklas och lyckas nå sina personliga mål.

annonser

Föreläsare

Ämnen

Narkotikaprevention  åtgärder  drogpolicy  
Hitta fler föreläsare här