Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2021-02-24 07:24

Tre steg mot ökad analytisk förmåga

Gymnasieskolans kursplanerna ställer höga krav på förmåga att analysera och dra egna slutsatser. För elever med nedsatta exekutiva förmågor kan det vara svårt. Elever inom tex autismspektrumtillstånd kan möta stora utmaningar på gymnasiet när det kommer till kravet att kunna se samband. Dessa elever kan ha mycket goda faktakunskaper, men svårt att överblicka och att gå från del till helhet. Genom goda stödstrukturer kan elever utveckla sin analytiska förmåga. Arbetar vi med elever på gymnasiets studieförberedande program behöver vi även arbeta med att förbereda dem för fortsatta studier och då är det viktigt att tänka progression i arbetet med stödstrukturer. Vi behöver arbeta med att ge eleverna strategier för sitt lärande i syfte att göra eleverna självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier.

I detta inlägg tänkte jag visa en arbetsgång som är tänkt att utveckla elevernas analytiska förmåga.

Steg 1

God begreppsförståelse är en viktig och central del i gymnasial utbildning och viktig i analysen. Ett första steg i analysen är att fundera över vilka begrepp som är viktiga för den fråga som ska analyseras. Att sätta sig in frågan är ett första steg och då skulle eleverna kunna använda sig av anteckningsmallen (se bild nedan) som bygger på Cornellsystemet. Extra fokus läggs på kolumnen med nyckelord. Låt sedan eleverna jämföra vilka nyckelord som de valt ut. Skriv upp på tavlan. Välj tillsammans ut några begrepp ni tycker är viktiga.

Vill du läsa med om anteckningsmallen så kan du göra det här. 

Steg 2

När de centrala begreppen är identifierade är nästa steg är att definiera begreppen. En bra stödstruktur för ökad begreppsförståelse är Frayer-diagram (även kallat för Frayer modellen) och har utvecklats av Dorothy Frayer. Syftet med Frayer-diagram är att utveckla elevers begreppsförståelse. Mallen består av fyra lika stora rutor och med en mindre ruta centrerad i mitten. I rutan i mitten skrivs begreppet som eleverna ska arbeta med. I de stora rutorna finns följande rubriker: Definition, Kännetecken, Exempel och Icke-exempel/ motsatsord.

Vill du läsa med om Frayer-diagram så kan du göra det här

Steg 3

När central begreppen är identifierade och definierade så börjar själva arbetet med analysen. I detta steg kan följande analysmall kunna vara ett stöd.

Tanken är att mallen ska vara ett stöd för att kunna tolka information, se samband och gå från del till hel.

Analysmallen består av följande kolumner: Fakta, Problem, Orsak, Konsekvens, Lösninga och Frågor.

Fakta: Vad vet vi? Vilken fakta har vi? Hur ser situationen ut?

Problem: Vilka problem kan vi se?

Orsaker: Vilka är orsakerna till problemen? 

Konsekvenser: Vilka konsekvenser leder problemen till?

Lösning: Hur kan problemen lösas?

Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?

Vill du läsa mer om analysmallen så kan du göra det Här.

Jag har i tre steg visat hur vi skulle kunna använda olika mallar i syfte att utveckla elevernas analytiska förmåga. Det är viktigt att bygga goda stödstrukturer kring eleverna, med målet att göra dem självständig i sitt lärande. Min erfarenhet av analysmallar är att de med fördel kan vara en naturlig del i arbetet med ledning och stimulans och att arbetet gynnar alla elever. Målet är att eleverna ska bli självständiga i sitt arbete med stödstrukturer och att de med tiden själva ska ta fram en analysmall när de känner ett behov. På min skola finns det i alla klassrum några analysmallar upphängda i plastfickor för att de ska vara lättillgängliga för alla elever. Hur det ser ut kan du läsa och se här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum.

Är du intresserad av börja arbeta med analysmallar så finns mina mallar tillgängligt här: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/mitt-material/

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare - Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Postat 2021-02-03 06:52

Ett digitalt klassrum med tillgängliga mallar

Ni som följt mitt arbete genom bloggen vet att jag arbetar med att skapa goda stödstrukturer bland annat genom olika analys- och skrivmallar. På min skola har vi ett antal analysmallar av en mer generell karaktär uppsatta i plastfickor i alla klassrum i syfte att göra mallarna lättillgängliga och till en naturlig del av vår undervisning. Tanken med detta är att eleverna vid behov ska kunna ta en mall och skriva direkt på den. Det finns många vinster att skriva för hand, tex visar forskning det är bra för att utveckla reflektionsförmåga och att vi minns mer eftersom vi tvingas sålla. Att exempelvis skriva anteckningar för hand och samtidigt lyssna på en föreläsning gör att vi automatisk sållar och formulerar den information som vi skriver vilket stärker minnet.

Vill du läsa mer om detta arbete så kan du göra det här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum

Tillgängliga mallar i alla klassrum

Men just nu är verkligheten en helt annan, gymnasieskolan har under en lång period bedrivet undervisningen helt och/eller delvis på distans. Vi behöver anpassa oss efter den verklighet som råder och då är digitala mallar ett bra alternativ.

Jag kommer nedan visa några mallar som jag tycker fungerar bra digitalt.

För det digitala klassrummen har jag två exempel på planeringsmallar; en veckoplanering och en planeringsmall för större fördjupningsarbete. Båda mallarna kan användas såväl på gruppnivå som vid ett handledningssamtal med en enskild elev.

Veckoplaneringen är utformad för att kunna användas som en checklista. Checklistan bygger på tydliggörande pedagogik och är färgkodad enligt Pictograms standard.

Veckoplaneringsmall utifrån tydliggörande pedagogik och färgkodad enligt Pictograms standard.

Mallen nedan är tänkt att vara ett stöd vid ett längre fördjupningsarbete. Tanken med mallen är att den ska var en hjälp för att skapa en struktur och formulera delmål.

Mall som ett stöd vid ett större fördjupningsarbete.

I såväl det digitala- som det fysiska klassrummet kan följande anteckningsmall komma till användning. Jag har i flera inlägg tidigare lyft följande anteckningsmall.

Du kan läsa mer om mallen i följande inlägg: Stödstrukturer genom ett metodiskt arbete med mallar.

Anteckningsmall som bygger på Cornellsystemet

Nästa mall har jag kallat för generell analysmall och den är tänkt att vara ett stöd i arbetet med att tolka information, se samband och gå från del till helt.

I följande inlägg kan du läsa med om hur du kan använda mallen: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?

Nedan är en variant av den generella analysmallen, men i stående format, vilket gör den mer användarvänlig i ett digitalt format.

En annan analysmall som passar digitalt är mallen nedan utifrån Aidan Chambers modell ”Tell med”. Användningsområdet för denna mall är egentligen boksamtal, men den kan också användas i andra sammanhang tex om eleverna tittar på en politisk debatt, tittar på en film etc.

Om du vill läsa mer om mallen kan du göra det i följande inlägg: Att gå från del till helhet

Analysmall utifrån Aidan Chambers modell ”Tell med”

Vill du att eleverna ska öka sin begreppsförmåga så är Frayer-diagram ett bra verktyg.

Vill du läsa mer om hur du kan arbeta med mallen så kan du göra det här: Frayer-diagram: En stödstruktur för ökad begreppsförståelse.

Frayer-diagram ett verktyg för ökad begreppsförståelse

Här är några exempel på mallar som kan fungera som bra stödstrukturer i det digitala klassrummet.

Alla mina mallar finns tillgängliga här: Mitt material

De allra flesta finns nu i redigerbart format och med bildstöd som jag tagit fram.

I mitt förra inlägg skrev jag om att det är viktigt med goda stödstrukturer i det digitala klassrummet. Gå gärna in och läs.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare - Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Postat 2021-01-10 19:02

Viktigt med goda stödstrukturer i det digitala klassrummet

Nu är jullovet slut och skolorna drar igång. Gymnasieskolan avslutade höstterminen med fjärr- och distansstudier och det kommer att fortsätta åtminstone fram till 24/1. Inför vårterminen har även flera huvudmän beslutat om fjärr- och distansstudier för högstadieskolor. 

Att bedriva fjärr- och distansundervisning ställer höga krav på oss som arbetar inom skolan och det ställer höga krav på eleverna. Förra våren (när gymnasieskolan fick stänga) kunde vi se att närvaron ökade och många elever upplevde att de fick mycket mer gjort och att det blev lättare att fokusera. Men allt eftersom veckor blev till månader började allt fler elever må dåligt, känna sig stressade och många längtade tillbaka till skolan. Nu är vi tillbaka i det digitala klassrummet och vi vet inte för hur lång tid. För att säkerställa att alla våra elever får möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen på ett bra sätt behöver vi säkerställa att vi har goda stödstrukturer

Tydliggörande pedagogik blir viktigare än någonsin vid fjärr- och distansundervisning. Vi behöver var tydliga med VAD vi ska göra, HUR vi ska göra det, NÄR vi ska göra det, VAR vi ska göra det osv. Tydliga instruktioner är alltid är viktigt, men blir ännu viktigare i det digitala klassrummet. Något som kan vara till hjälp är att göra en checklista så kan eleverna tydligt ser vad som ska göras. Tydliga instruktioner i form av en checklista är bra för alla, men för en del elever kan det vara helt avgörande för huruvida om en elev ska lyckas nå målen. 

Här är ett exempel på en mall som kan användas för att hjälpa eleverna att planera sina studier:

Mallen bygger på tydliggörande pedagogik kan användas till hela grupper, men också på individnivå. Har vi elever som behöver stöd och stöttning för att planera sina studier och då kan ha mallen som utgångspunkt, ett gemensamt dokument. Delar vi mallen med eleven så kan vi tillsammans med eleven fylla i den under en digital avstämning. Mallen blir som en checklista där eleven blockar av allt eftersom moment blir klara.

Nedan ser du en annan mall, utifrån tydliggörande pedagogik , som kan fungerar som en stödstruktur för att rama in och sätta lektionen i sitt sammanhang.

En tydlig start och ett tydligt avslut på en lektionen viktigt när vi arbetar digitalt och när vi befinner oss på avstånd: Vad gjorde vi förra gången? Vad är syftet med lektionen? Vad ska vi gör idag (vilka moment)? Innan lektionen avslutas sammanfattar vi vad vi gjort och lyfter vad vi ska göra nästa gång. För att säkerställa att eleverna är med och tagit till sig innehållet i lektionen kan det vara bra med den kort exit-ticket. 

Snabb, tydlig och formativ feedback är viktigt för att eleverna ska veta om de arbetar i rätt riktning.  Vi behöver vara mycket tydliga och undvika att prata i allt för allmänna ordalag. En del elever kommer att behöva dagliga avstämningar och andra flera gånger under dagen. För en del elever räcker det kanske med någon gång i veckan.

Ni som tidigare läst min blogg vet att jag arbetar mycket med stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Stödstrukturer i form av olika mallar är något som är viktigt nu. Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar. I mitt förra blogginlägg skrev jag om en anteckningsmall som är en god stödstruktur även digitalt. Inlägget hittar du här: Stödstrukturer genom ett metodiskt arbete med mallar

Är du intresserad av mina mallar så finns allt samlat här: Mitt material

Jag har satt ihop ett paket med följande två planeringsmallar (mallarna är redigerbara och i word) som finns tillgänglig HÄR

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare - Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Postat 2021-01-05 15:18

Stödstrukturer genom ett metodiskt arbete med mallar

Gymnasieskolans kursplaner ställer höga krav på elevernas analys- och reflektionsförmåga. Det är av stor vikt att kunna gå från del till helhet och att kunna visa på samband. Ni som följer min blogg vet att jag ofta skriver om olika stödstrukturer som tex analys- och skrivmallar. På min skola har vi ett antal analysmallar av en mer generell karaktär uppsatta i plastfickor i alla klassrum i syfte att göra mallarna lättillgängliga och till en naturlig del av vår undervisning (vill du läsa mer om det så kan du göra det HÄR).

Detta blogginlägg är ett första i en serie där jag kommer fördjupa mig i hur mina olika mallar kan användas.

Först ut är ANTECKNINGSMALLEN som bygger på Cornellsystemet. 

Cornellsystemet är ett system för anteckningar som utvecklades på 1940-talet av Walter Pauk, professor i utbildningsvetenskap vid Cornell University. Genom en tydlig struktur som uppmanar eleverna till reflektion ökar inlärningen. På den gymnasieskola där jag arbetar finns anteckningsmallen tillgängliga i alla klassrum.

Cornellsystemet innebär att man delar in pappret enligt följande:

Anteckningsmall enligt Cornellsystemet

I den vänstra kolumnen skrivs nyckelord. Nyckelord är ord som bär upp meningen i ett stycke eller en text, ett ord som sammanfattar det viktigaste budskapet. Under rubriken nyckelord kan även frågor, grundtankar, de viktigaste idéerna skrivas. Genom att ta ut nyckelord så reducera vi vår text genom att lyfta ut det allra viktigaste, det mest centrala.

I den högra kolumnen skrivs anteckningarna från föreläsningen (mallen kan också användas när eleverna letar fakta från tex böcker). Det kan tex handla om detaljer, viktiga årtal, definitioner, exempel, formler (tex inom matematik eller kemi) eller bilder.

Längst ner på sidan finns utrymme att skriva en kort sammanfattning, det kan tex handla om att kortfattat formulera vad man lärt sig från tex föreläsningen.

Exempel på vad som kan skrivas under respektive rubrik

Anteckningsmallen är ett exempel på en stödstruktur och när det gäller arbetet med att bygga goda stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att visa goda exempel på stödstrukturer, med målet att göra eleverna mer självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier. Det finns en massa olika sätt att introducera anteckningsmallen till eleverna, tex skulle man kunna hjälpas åt att fylla i de olika kolumnerna, som lärare skulle du kunna ge eleverna några nyckelord på förhand för att sätta en ram eller så skulle man kunna (efter föresläsningen, när eleverna fyllt i sina anteckningar) avsätta tid för låta eleverna hitta sina nyckelord och sedan låta eleverna diskutera med varandra för att jämföra vilka nyckelord som det hittat.

Förmågan till reflektion ökar när vi antecknar för hand

Anteckningsmallen kan användas såväl när eleven antecknar för hand som med sin dator. Forskning visar dock att det finns många fördelar med att anteckna för hand. Professorn och handkirurgen Göran Lundborg menar att skriva för hand bland annat är bra för att utveckla reflektionsförmåga och att handskrivning ökar minnet då vi tvingas sålla. Att skriva anteckningar för hand och samtidigt lyssna på en föreläsning gör att vi automatisk sållar och formulerar den information som vi skriver vilket stärker minnet. I boken Skärmhjärnan lyfter författaren Anders Hansen en studie som visar på fördelarna att anteckna för hand. I studien jämförde de studenter som fört anteckningar för hand med studenter som fört anteckningar på datorn. Det visade sig att studenterna som skrivit för hand kom ihåg mer, eftersom de bearbetat sina anteckningar på ett annat sätt. De som skrev på dator skrev snabbare, vilket medförde att studenterna i denna grupp skrev rakt av vad föreläsaren sagt.

För att komma ihåg det som vi lärt oss är repetition av stor vikt. Ebbinghaus glömskekurva visar att vi glömmer det mesta av det vi lärt oss inom bara några dagar om vi inte repeterar. Med repetition fräschas vårt minne upp och resulterar i att glömskekurvan inte sluttar lika brant. Ett sätt att träna våra elever i repetition är att använda anteckningsmallen. Mallen i sig bidrar till en bra sammanställning som kan användas vi repetition inför tex ett prov. Men redan när eleverna ska skriva sin sammanfattning repeterar de genom att de på själva formulerar vad de lärt sig.

 Genom anteckningsmallen läggs grunden till att utveckla en god studieteknik. 

Anteckningmallen finns nu tillgänglig via Mitt material


/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-12-10 20:17

Fler gymnasieelever fick en gymnasieexamen 2020...

Idag kom Skolverket med sin statistik för hur stor andel av eleverna på gymnasiet som fick en gymnasieexamen 2020. Enligt Skolverket var andelen elever som 2020 klarat sin gymnasieexamen på tre år 78,2%. Det är en ökning från från 2019, då siffran var 76,6%  (2018 var siffran 76,1 % och 2017 var siffran 75,2%). 

Orsaker som Skolverket lyfter är att meritvärden från grundskolan har ökat, att färre elever byter gymnasieprogram under pågående utbildning och att fler elever klarar kurser som är nödvändiga för examen. 

För att få en gymnasieexamen ska eleven har godkänt betyg på kurser om minst 2250 poäng av totalt 2500 poäng. Av de kurser som eleven läser finns det också ett antal kurser där eleven måste ha godkänt betyg, även om eleven klara gränsen på 2250p. För högskoleförberedande program handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3, Engelska 5,6, Matematik 1b eller 1c och Gymnasiearbetet. För yrkesprogram handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a, Gymnasiearbetet och programgemensamma kurser om 400 poäng.  Andelen elever som får godkänt på kurserna matematik 1a och 1b, Engelska 6 och gymnasiearbetet har ökat 2020. 

Enligt Skolverket har andelen elever som börjar nationella program och tar examen inom tre år aldrig varit högre än år 2020. Men räknar man med elever som börjar introduktionsprogram ser man att andel elever i en hel elevkull som tar en examen inom fem inte har ökat. Enligt statistiken är det 72% av eleverna i den elevkull som började gymnasiet 2015 som tagit examen inom fem år. 28% av elevkullen har därmed lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg.

Orsakerna till att en elev inte får en gymnasieexamen kan vara flera, tex psykisk ohälsa, stressproblematik, sjukdom, hög frånvaro, brist på motivation, brist på stöd eller att kurserna är för svåra. För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att analyserar de elever som inte fått examen för se orsaker och hitta mönster. Hur kan vi förebygga orsakerna till att så många elever inte får en gymnasieexamen?

Mitt mål, som specialpedagog på gymnasiet, är att alla elever, utifrån sina förutsättningar ska få möjlighet att klara sin skolgång. Vi behöver skapa goda förutsättningar för alla elever. Ett steg i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö är att arbeta med strategier för lärande och goda stödstrukturer.

Vill du läsa mer om detta så kan du göra det i följande inlägg:

Undervisning i strategier - ett steg mot en tillgänglig lärmiljö

Att främja elevers självreglerande lärande

Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever

Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-11-29 21:10

En utopi kanske, men det långsiktiga målet för gymnasieskolan bör vara nollvision...

Mitt mål som specialpedagog på gymnasiet är att skapa en tillgängliga undervisning där vi gör allt för att varje elev ska lyckas nå sina mål. En utopi kan tyckas och kanske kommer det att fortsätta att vara en utopi, likt nollvisionen för trafiken (det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige). Men precis som med nollvisionen, behöver den långsiktiga målsättning för gymnasieskolan vara att ingen elev ska lämna gymnasiet utan en examen.

En del i mitt arbete (som jag också skriver mycket om här på bloggen) är att rusta eleverna med olika strategier för sitt lärande genom olika stödstrukturer. På den gymnasieskola som jag arbetar har vi tillgängliga mallar i alla klassrum och det är en form av stödstruktur. Mallar är inget som eleverna kommer att  använda om vi inte visar hur de kan användas och om vi inte låter eleverna pröva använda dessa i undervisningen. När det gäller arbetet med att bygga stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att bygga goda stödstrukturer, likt en byggnadsställning kring ett hus, som vi allt eftersom huset färdigställs, monterar ner. Allt eftersom eleverna blir mer självständiga monteras stödstrukturerna ner.

Jag är övertygad om att alla elever gynnas av detta arbetet. Då lägger vi en god grund för att alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som det är möjligt.

Ibland möts jag av att undervisningen skulle blir tråkig och enformig om vi arbetar med stödstrukturer. Jag tänker att så behöver det inte vara. Jag började arbeta med stödstrukturer i samband med att jag arbetade med casemetodik. Stödstrukturer gjorde det möjligt för mig att kunna vara kreativ, att kunna utmana, att kunna utgå från en A-niva (på den tiden MVG-nivå), att kunna låta elevernas frågor styra undervisningen.

Och vem behöver inte struktur? Tror vi alla behöver det. Tänk dig själv: Du ska på konferens, du vet inte vad syftet är, du har inte fått en agenda, du vet inte vad du förväntas göra, du vet inte när du får ditt kaffe, din lunch och du vet inte när ni slutar…

Vill du läsa om tydliggörande pedagogik, en viktigt utgångspunkt om vi ska lyckas med en nollvision för gymnasieskolan, kan du göra det här: Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever.

Här kan du läsa vidare hur vi kan arbetar med strategier för lärandet: Undervisning i strategier – ett steg mot en tillgänglig lärmiljö

Slutligen, här kan du läsa om hur vi kan arbeta med självreglerat lärande: Att främja elevers självreglerande lärande.

Så vad säger ni, är det dags för en nollvision för gymnasieskolan? 

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-10-11 18:29

Klasskonferens: Att formulera en gemensam bas utifrån ett salutogent perspektiv

I detta inlägg (och i mina två senaste inlägg) skriver jag om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klasskonferenser.

Jag träffar alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser, som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Kring varje klass träffas vi två gånger per läsår och varje konferens är 60 minuter. Klasskonferensen består av tre delar:

1. Grupp: Frisk- och riskfaktorer

2. Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

3. Individ: Uppmärksamma anpassningar och behov

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlc3b6s-teckning-8-e1573569687147.jpg
Klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar: Grupp, individ och att formulera en handlingsplan

Vi börjar alla klasskonferenser med att titta på gruppen som helhet i syfte att beskriva gruppens frisk-/ framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter. Konferensen inleds med att jag sammanfattar vad vi pratade om vid senaste klasskonferensen, visar senaste handlingsplanen, lyfter måluppfyllelsen och närvaro utifrån ett grupperspektiv.

Därefter tittar vi på gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer. Vi arbetar med rundor för att alla ska komma till tals och vi börjar alltid med friskfaktorer. Blir vi medvetna om vad som fungerar väl i gruppen blir det också lättare att arbeta med gruppens riskfaktorerna. Vi pratar därefter om vilket gemensamt förhållningssätt som vi bör ha gentemot gruppen. Efter det formulerar vi en handlingsplan för gruppen, vi planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om att utgå från en gemensam bas, inlägget hittar du här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I handlingsplanen lyfter vi det som vi tror kan vara gynnsamt för alla elever, men kanske helt avgörande för om huruvida en del elever ska nå målen.

Exempel på handlingar är (viktigt att inte ha förmåga handlingar för varje klass - fokusera på några saker så att det blir genomförbart):

  • Tydlig struktur på alla lektioner: Vad ska jag göra? Varför ska jag göra det? Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Med extra fokus på: Vad händer sedan?
  • Tydliga roller och instruktioner vid grupparbeten
  • Check-lisa till alla instruktioner
  • Utgå från A-nivå, för att ytterligare höja klassens resultat
  • Arbeta med att öka studieron genom tydlighet i när lektionen börjar med fokus på: Rutiner och ritualer och återkoppling från föregående lektion
  • Implementera anteckningsmall och arbeta för att eleverna ska bli förtrogna med mallen
  • Blanda eleverna i olika grupper och arbeta med gruppstärkande övningar

De individer som vi lyfter gör vi utifrån att vi tex behöver uppmärksamma behov och anpassningar eller för att ställa frågor kring bemötande/behov. Under klasskonferensen är fokus på gruppen till skillnad mot klassavstämningen där huvudsakliga fokus är på individ även om vi också tittar på gruppen.

När fokus ligger på grupp minskar risken att vi hanterar elever som individproblem och att vi då lättare ser att problem uppstår i lärmiljön. Att lyfta blicken och flytta fokus till grupp, till det som fungerar och bygga utifrån det som fungerar är viktig uppgift. 

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-10-04 18:24

Klassavstämning: Att systematisk uppmärksamma, utreda, åtgärda och utvärdera

I detta inlägg (och i mitt förra samt nästa inlägg), skriver jag  om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klassavstämningen.

Var fjärde vecka har vi en avstämning för varje klass. Dessa avstämningar ligger i ett rullande schema och tiden vi avsätter är 45 minuter per klass. Vid klassavstämningen träffar jag, tillsammans med programrektor, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl individ som grupp och vi diskuterar åtgärder – fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.

På mötet går vi igenom statistiken för närvaron och uppmärksammar alla elever som har en total frånvaro på 10% eller mer (såväl giltig som ogiltig). Kan vi se något mönster när det gäller frånvaron, tex dagar, ämnen, tid på dagen, i samband med tex examination eller idrott? Vid mötet funderar vi kring åtgärder och en första åtgärd vid frånvaro är att mentorn har ett samtal med eleven kring frånvaron. Om närvaron inte blivit bättre när vi utvärderar vid nästa klassavstämning, kallar vi till ett nytt möte och vid det mötet deltar någon från elevhälsan. Syftet med mötet är att göra en frånvaroutredning och en skolplanering dvs. göra en plan för skolarbetet och bestämma lämpliga åtgärder. Vill du läsa mer om vårt arbete kopplat till frånvaro kan du göra det här: Att tidigt uppmärksamma och analysera elevers frånvaro.

Under avstämningen uppmärksammar vi elever som riskerar att inte nå målen och funderar om eleven kan vara i behov av till exempel extra anpassningar. Vi utvärderar också de extra anpassningarna som redan finns: Hur har det gått för eleven? Hur upplever eleven att det fungerar? Behöver vi göra några förändringar? Behöver vi utreda eleven vidare, tex göra en pedagogisk utredning för att undersöka om eleven är i behov av särskilt stöd?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är avstamning-ind.-e1601816006173.jpg
Att skapa goda systematiska rutiner innebär att elever snabbt fångas upp och att åtgärder sätts in.

Vi tittar också på gruppen i stort, funderar kring frisk- och riskfaktorer. Vad fungerar bra, vilka är friskfaktorerna? Vad är utmanande, vilka är riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlos-teckning-9-e1601816137947.jpg
Vilka är frisk- och riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Under klassavstämningen, beslutar vi om en hel del åtgärder. Vi har en tydlig struktur för mötet utifrån våra rutiner kring närvaro och måluppfyllelse. Från klassavstämningen tar vi även med oss information till elevhälsan och till klassavstämningen har vi med återkoppling från elevhälsan. Genom att vara snabba kring insatser ser vi att antalet ärenden för EHT minskat. Att tex tidigt ha ett samtal kring frånvaro har för många elever inneburit att närvaron ökat, att vändningen kommit innan det hunnit bli ett allvarligt problem.

För mig, som specialpedagog, blir det många möten - vi har 16 klasser vilket innebär 16 möten i månaden. Men den tiden är mycket väl investerad.

Under klassavstämningen är fokus i huvudsak individ, även om vi också tittar på gruppen. Vid våra klasskonferenser (som jag kommer att skriva om i nästa inlägg) är fokus det omvända.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-09-23 18:12

Kartläggarmöte: Att hitta pusselbitarna i det främjande och förebyggande arbetet

Jag kommer, i detta och de kommande två inläggen, att skriva om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6741.jpg
Viktiga pusselbitar i det främjande och förebyggande arbetet

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

  • Kartläggarmöte i syfte att följa upp den screening som vi gör på alla elever i början av årskurs 1.
  • Klassavstämning som genomförs en gång i månaden för respektive klass.
  • Klasskonferenser som genomförs en gång per termin för respektive klass.

I detta inlägg kommer jag att beskriva Kartläggarmötet.

I början av läsåret för årskurs 1, genomför vi den digitala screeningen Kartläggaren i svenska, engelska och matematik. När man genomför screening på gruppnivå är det viktigt att analysera och följa upp resultaten. När testen är genomförda kallar jag ämnesläraren i svenska, engelska och matematik, mentorer och programrektor till ett analysmöte för respektive grupp. Syftet med mötet är att dels analysera resultaten på gruppnivå, men också att identifiera elever som fått lågt resultat. Vi har avsatt en timme för varje grupp.

Vi börjar med att titta på gruppen:

  • Vilka frisk/ framgångsfaktor kan vi se? Vilka är gruppens styrkor? Hur kan vi använda dessa styrkor i undervisningen?
  • Vilka riskfaktorer/ utmaningar kan vi se i gruppen? Vad behöver vi lägga extra fokus på?
  • Hur ser resultatet ut i de olika ämnena? Vilka tendenser kan vi se? Hur ser spridningen ut? Vad behöver vi arbeta med på gruppnivå? Hur kan vi differentiera undervisningen?
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6742.jpg
Utifrån denna mall skriver vi vårt mötesprotokoll.

Efter att vi tittat på gruppen så identifierar vi elever som hamnat lågt och funderar kring hur vi ska gå vidare. Ett första steg blir att prata med elev och vårdnadshavare för att titta på resultatet och låta dem berätta om tidigare skolgång. Kanske behöver eleven någon form av stöd, tex extra anpassningar. Kanske behöver vi utreda vidare, tex göra en läs- och skrivutredning. Vill du läsa mer om arbetet med läs- och skrivutredning så kan du gör det i följande inlägg: En enkel läs- och skrivutredning - som en del av den pedagogiska utredningen

Att få en snabb första bild av våra elever och våra klasser ger oss värdefulla verktyg i vårt fortsatta arbete. Genom tidiga insatser är det möjligt att arbeta förebyggande och främjande. Förebyggande genom snabba insatser och främjande genom att vi lyfter blicken och tittar på gruppen och funderar kring hur vi kan lägga upp vår undervisning. Hur vi kan differentiera undervisningen och därigenom tillgodose elevers olika behov är ett ständigt pågående samtal. Under förra läsåret arbetade vi kollegialt med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok” och det märks mycket i samtalen i olika möten. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det här: Kollegialt lärande – Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Kartläggarmötet är först gången vi samlas flera lärare kring en ny klass och nästa möte av liknande slag blir klasskonferensen då samtliga undervisande lärare möts.

I nästa inlägg kommer jag att skriva om klassavstämningar, om hur vi där uppmärksammar och identifierar behov samt följer upp och utvärder våra insatser.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-09-08 21:35

Att främja elevers självreglerande lärande

I mitt förra inlägg skrev jag om vikten av undervisning i strategier och om att elevers studiestrategier är ett uttryck för deras metakognitiva förmåga. Metakognitiv förmåga innebär en förmåga att kunna välja och använda strategier i lärandet på olika sätt. Begreppet metakognition brukar definieras som dels metakognitiv kunskap, som innebär olika strategier i lärandet och dels metakognitiv självreglering, som innebär en förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själva, genomföra och utvärdera sitt lärande. 

Självreglerat lärande innebär att eleverna är aktiva i sitt lärande, att de sätter mål och planerar sitt lärande, att de styr sitt lärande mot målet och att de reflektera kring sitt lärande. När det gäller självreglerat lärande har våra elever olika förutsättning, vi har både de elever som behöver LEDAS, som behöver goda stödstrukturer för att nå målet och vi har de elever som behöver STIMULERAS, som är i behov av att utmanas. Hur kan vi då arbeta med självreglerat lärande? På samma sätt som att undervisning i strategier behöver vara en del av undervisning och finnas med redan i planeringen, så behöver vi aktivt arbeta med självreglerat lärande.

Nedan ser du en bild som illustrerar de olika självregleringsfaserna:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6629.jpg
Självreglerat lärande. Fritt efter Partanen, 2019

Planera:

Eleverna behöver öva på att formulera mål och att planera sitt lärande. De behöver fundera kring vilka strategier som kan vara användbara. Vad ska jag göra? Och hur ska jag göra? Inte ovanligt att en del elever kan ha svårt att komma igång med uppgifter och en orsak till det kan vara att de inte förstått vad de ska göra. När eleverna vet vad de ska göra behöver de fundera kring hur de ska göra, vilka strategier som de kan använda sig av. Om eleverna ska kunna fundera kring hur användbara olika strategier är, behöver de ha en välfylld verktygslåda med strategier att välja mellan. I alla våra klassrum har vi tillgängliga mallar som kan fungera som strategier. Till hjälp för att planera sitt lärande skulle mallen nedan kunna vara.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är planering-av-uppgift-e1559396191762.jpg
En planeringsmall i syfte att hjälpa eleven att dela upp ett längre fördjupningsarbete och att sätta delmål.

Genomföra:

När eleverna formulerat mål och gjort en planering kommer vi till själva genomförandet. Att hålla sig till sin planering , använda sina strategier och reflektera kring vad som kommer härnäst. Hur långt har jag kommit? Fungerar min planering ? Behöver jag ändra något i min planering? Även i denna del kommer vi att möta elever som av olika orsaker har svårt att driva sin egna process, att hålla fokus och att slutföra sitt arbete. Viktigt är att arbeta nära eleverna, följa deras lärande för att kunna uppmärksamma de elever som är i behov av hjälp. Att aldrig lämna eleverna själva i sitt lärande, då kommer vi med största sannolikhet få ett antal elever som inte lämnar in sin uppgift.

Reflektera:

När uppgiften är genomförd kommer vi till den viktiga delen att reflekter kring hur det gick med lärandet. Vad lärde jag mig? Vilka strategier fungerade bra/ mindre bra? Och vilka erfarenheter kan jag ta med mig till kommande uppgifter.

Genom att aktivt arbeta med såväl elevers strategier i lärande som deras självregleringsförmåga kan vi utveckla alla elever såväl de som är i behov av LEDNING som de som är i behov av STIMULANS.

Ha det fint,

Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

tillgängliga lärmiljöer  extra anpassningar  åtgärdsprogram  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se