Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-03-24 21:16

Ett mycket generöst Skolsverige!

Vi som arbetar inom gymnasieskolan har på bara några dagar kastats in i en ny digital verklighet. Vi har snabbt fått ställa om till fjärr- eller distansundervisning. Under de senaste dagarna har jag sett en otrolig kreativitet och att tips och idéer sprids i mängder - Skolsverige visar en otroligt generös sida. Det glädjer mig! Det visar en annan sida än den vi fått se i tex mataffärer, där hyllor gapar tomma för att svenskarna valt att hamstra olika varor.  Det visar en annan sida än alla tråkiga, hetsiga, hatiska kommentarer i sociala medier kring t ex hur Sverige valt att agera och inte agera. Det gör mig ledsen!

Att bedriva fjärrundervisning eller att undervisa på distans ställer stora krav på lärare, elever och skolan. Hur organiserar vi detta på ett bra sätt? Hur möter vi alla våra elevers behov? Hur skapar vi variation? Hur säkerställer vi att eleverna får det stöd som de har rätt till? Detta är frågor som alla rektorer, specialpedagoger, speciallärare, lärare behöver ställa och hela tiden bevaka. 

Jag har under de senaste dagarna sett en rad friskfaktorer. Jag ser elever som fått en mycket högre närvaro, jag samtalar med elever som upplever att de får mycket mer gjort och jag har möter elever som upplever att de fått lättare att fokusera. Jag ser också riskfaktorer med fjärr- och distansundervisning. Att vi, med goda intentioner, ökar arbetsbördan för att försäkra oss om att vi ska hinna våra kurser. Att vi riskerar att tappa elever som ligger i gråzonen (jag tänker på elever som klarar sig helt okej, genom en god undervisning och stöd från sina lärare). Att elever som av olika anledningar har svårt att studera hemma kommer få svårt att följa undervisningen. 

Vi behöver alla var mycket lyhörda och vi behöver följa våra elever nära. Bjuda in till samtal, fråga hur det går, fråga hur de upplever situationen och erbjuda vårt stöd. 

I mitt förra inlägg skrev jag om att tydliggörande pedagogik blir viktigare än någonsin vid fjärr- och distansundervisning. Vi behöver var tydliga med VAD vi ska göra, HUR vi ska göra det, NÄR vi ska göra det, VAR vi ska göra det osv. Inlägget hittar du här: I spåren av Corona… Om du är intresserad av att läsa mer om tydliggörande pedagogik så har jag skrivit ett inlägg som du kan läsa här: Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är da5120f2-9ebe-4493-845c-41a6a18a5e43.jpg
För elever som är i behov av stöd kan utmaningarna bli flera, när vi inte möts fysiskt i skolan, därför blir tydliga instruktioner väldigt viktiga. Här är ett exempel på hur det skulle kunna se ut enligt tydliggörande pedagogik.

Det finns en många goda exempel på lärare och specialpedagoger som delar idéer och som inspirerar och nedan tänker jag lyfta några:

Finns en nystartad FB-grupp som heter Distansundervisning i Sverige gruppen hittar du HÄR.

I FB-gruppen Specialpedagogen på gymnasiet har det varit flera diskussion om hur vi kan arbeta med fjärr- och distansundervisning. Gruppen hittar du HÄR.

Funkkonsluten har skrivit ett bra inlägg om specialpedagogisk stöd vid distans- och fjärrundervisning. Inlägget hittar du HÄR.

Helena Wallberg har skrivit ett inlägg om lektionsdesign på  distans. Inlägget hittar du HÄR.

Jag hoppas att snart få se eleverna i skolan igen. Men fram till dess får vi hitta andra former för att mötas. Jag gillar det jag ser och jag hoppas att vi fortsatt ser ett så generöst Skolsverige!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-03-12 20:16

I spåren av Corona...

Min tanke var egentligen att skriva ett blogginlägg om motivation. Men att skriva ett inlägg om motivation känns under rådande omständigheter inte rätt så det inlägget får helt enkelt vänta.

Om de svenska skolorna kommer att stänga vet vi inte, men det vi vet är att många elever och lärare kommer att var hemma pga att de är sjuka, eller för att de sitter i karantän. Frågan som diskuteras är om och hur, de elever som inte kan eller får vara i skolan, ska få undervisning. För äldre barn och ungdomar skulle distansundervisning kunna vara ett alternativ. Elever kan arbeta med uppgifter på egen hand och de kan träffa sina lärare och klasskamrater i ett digitala klassrum. Om det blir så, får vi inte glömma att det blir än mer viktig med tydliga instruktioner. Vid en sådan situation behöver vi arbeta med tydliggörande pedagogik.

Utgångspunkten för tydliggörande pedagogik är följande frågor:

  • Vad ska jag göra?
  • Varför ska jag göra det?
  • Var ska jag vara? (Och nu kan det handla om vilket digitalt klassrum tex Zoom och hur man loggar in osv)
  • Vem ska jag vara med? (Samarbeten kan ju vara aktuellt, då är det viktigt att hjälpa eleverna att komma i kontakt med varandra. I tex Zoom är det möjligt att göra ”grupprum”, att dela in eleverna i små grupper)
  • När ska jag göra det?
  • Hur ska jag göra det?
  • Hur länge ska jag göra det?
  • Vad händer sedan?

Dessa frågor är viktiga att ha med sig när/ om vi planerar för att eleverna ska arbeta på distans.

Vill du läsa mer om tydliggörande pedagogik så kan du gör det här.

Om skolor bör stängas eller inte har jag ingen åsikt om, utan lämnar över det till experterna.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-23 18:51

Ett samtal om ökad delaktighet för alla elever

Jag gillar Anna och Philips lärarpodcast eftersom det är en skattkista full av inspiration för alla som är intresserade av skolfrågor. När jag blev tillfrågad om att vara med blev jag därför väldigt glad. I januari begav jag mig till Stockholm för att bli intervjuad och resultatet kan du höra i avsnitt 252 som släpptes 20 februari 2020.

I avsnittet pratar vi om mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet och hur jag tillsammans med lärarna på min skola arbetar för att utveckla en undervisning som främjar delaktighet för alla våra elever. Jag fick också vara utbildningsminister i 90 sekunder - om du vill veta vad jag vill se mer av i svensk skola och vad jag vill förändra så gå in och lyssna!

I avsnittet berättar jag om hur jag och skolans förstelärare driver skolutveckling genom kollegialt lärande, att vi detta läsår arbetar med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Jag berättar också om att vi på min skola ofta besöker varandras lektioner och att det har blivit en naturlig del av vårt arbete. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare.

Vi samtalar också om hur vi genom våra klasskonferenser analyserar vilka behov som finns i respektive klass. Vilka frisk/ framgångsfaktorer ser vi? Vilka riskfaktorer och utmaningar ser vi? Vilka extra anpassningar finns i klassen? Vad kan vi göra för alla elever, med målsättningen att de allra flesta, ska få sina behov tillgodosedda genom ledning och stimulans? Utifrån vår analys formulera vi en handlingsplan där vi bestämmer hur vi ska arbeta med gruppen. Vill du läsa mer om detta arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

Under avsnittet lyfter Anna och Philip en artikel i Tidningen Skolvärlden som under 2019 blev en av de mest lästa. I artikeln blir jag intervjuad och den handlar om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer som ökar delaktigheten och därmed minskar behovet av extra anpassningar. Artikel hittar du här: Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar och vill du läsa blogginlägget som intervjun bygger på så hittar du den här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I samtalet lyfter vi också svårigheterna med att få överlämning från tidigare skola, att många elever önskar en nystart när de börjar på gymnasiet och därför inte berättar tidigare stöd. 1/7 2018 kom nya regler kring att överlämnade skola ska informera den nya skolan om det finns behov av det. I följande inlägg kan du läsa om detta: Nya regler för gymnasiet. Vi samtalar också om att behoven kvarstår även om eleverna blir äldre och går på gymnasiet (och även på högskolan). I följande inlägg har skrivit om övergången mellan gymnasiet och högskolan: Övergången mellan gymnasiet och högskolan: Hur förbereder vi elever i behov av stöd för fortsatta studier?

Något av det mest lästa på min blogg är inlägg som handlar olika former av mallar och stödstrukturer och detta lyfter vi också under intervjun.

Hoppas du lyssnar! Hoppas du gillar!

Avsnittet hittar du här: Avsnitt 252

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-17 17:35

Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Som en del av mitt arbete som specialpedagog så leder jag, tillsammans med rektor, den pedagogiska ledningsgruppen som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Fokus för det här läsåret är att arbeta med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Som en del i detta har vi läst och diskuterat Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok". En viktig del i detta har också varit arbetet med att implementera de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_8831-e1554315083247.jpg
Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok" har fungerat som en utgångspunkt i vårt kollegiala lärande.

Hur har vi organiserat oss? Alla lärarna har blivit indelade i olika basgrupper, varje basgrupp har diskuterat de olika delarna i boken och formulerat vad de vill prova ute i undervisningen. I basgruppen har lärarna även varit indelade i auskultationspar. När vi tex har läst och diskuterat Fas 1. Sätta igång lektionen – rutiner och ritualer har fokus för auskultationen varit just hur lektionen sätts igång osv. Ibland har vi därför varit med i uppstarten av en lektion, ibland i avslutet och ibland under hela passet, beroende på vad fokuset är. Efter lektionsbesöken har vi i basgruppen pratat om vad vi sett under besöken och fokus har varit att lyfta goda exempel. Vid en av våra studiedagar lyfte vi in några elevcase som vi tittade på, vi reflekterade kring behov och vi funderade över hur vi skulle differentiera utifrån dessa elever.

Att öppna klassrummen för besök är otroligt givande för såväl den som genomför auskultationen som för den som får besök. Att tex besöka en undervisningsgrupp som vi själva har i undervisning kan var otroligt givande, vi kan upptäcka och se helt andra saker än vad som är möjligt att se när vi själva håller i undervisningen.

Som specialpedagog gör jag många lektionsbesök, utifrån olika syften. Det kan handla om att stötta en lärare som upplever sig ha en utmanande gupp och som vill ha hjälp, det kan handla om att observera hur väl eleverna svarar på sina anpassningar, det kan vara som en del i pedagogisk utredning osv.

Nedan har jag listat inlägg där du kan läsa mer om:

/ Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-11 17:26

Att anpassa undervisningen - Är det detsamma som att göra allt enklare?

Inte nödvändigtvis. Givetvis kan det ibland finnas ett behov av att förenkla. Men många gånger uppstår inte svårigheter på grund av själva uppgiften, utan svårigheter uppstår om instruktioner inte är tillräckligt tydliga, om kravbilden är luddig och om stödstrukturer saknas.

Enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen kan vi genom stöd och stöttning utmana eleverna att klara allt svårare uppgifter. Det eleverna lär sig genom stöttning kan de sedan klara själva i framtiden: Att vi utmana eleverna, utan att lämna dem själva i sitt lärande. Genom en hög kognitiv utmaning tillsammans med stöttning nås lärande. Utan stöttning finns risk för frustration. Låg kognitiv utmaning kan däremot resultera i att eleverna hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är utvecklingszon-e1540323881675.jpg
Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen

Cirkelmodellen, som bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, innebär att vi tränar eleverna till att kunna själva. Cirkelmodellen är en bra stödstruktur där vi genom stöd och stöttning utmanar eleverna att klara allt svårare uppgifter. Cirkelmodellen delar in undervisningen i fyra olika faser enligt följande:

Fas 1: Handlar om att bygga upp kunskaper kring ämnesområdet och att lyfta centrala begrepp etc.

Fas 2: Här får eleverna studera texter i genre och titta på exempel .

Fas 3: Här skriver eleverna en text gemensamt i tex grupp.

Fas 4: Slutligen så är eleverna väl rustade för att skriva individuellt.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är cirkelmodellen-e1540328091396.jpg
Cirkelmodellen ger eleverna en stödstruktur för sitt lärande.

I flera av mina blogginlägg har jag lyft olika stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Detta är stödstrukturer som gynnar elevers lärande och som innebär att vi kan öka den kognitiva utmaningen. Att arbeta med tillgängliga mallar är något som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande om huruvida en del elever kommer klara att nå målen.

Innan jag blev specialpedagog arbetade jag som gymnasielärare i samhällskunskap, religion, filosofi och sociologi och jag gillade att utmana mina elever. När jag tittar på mina gamla uppgifter så var de långt ifrån enkla och det trots att jag hade väldigt blandade elevgrupper med såväl elever som behövde LEDNING som de som behövde STIMULANS. Något som jag arbetade mycket med (och som jag tagit med mig in i mitt arbete som specialpedagog) var analysmallar och tydliga instruktioner i form av checklista.

Här följer ett exempel på en checklista till en ämnesintegrerad uppgift i filosofi, psykologi och svenska: Eleverna fick i uppgift att göra en filmanalys av filmen American Beauty och uppgiften vara att analysera och förklara ett livsval som någon av karaktärerna i filmen gör. Livsvalet skulle analyseras utifrån: ExistentialismenFria viljan och Psykodynamiskt perspektiv. En inte helt enkel uppgift utan olika former av stödstrukturer. Till uppgiften fick eleverna en checklista för arbetsgången som preciserade de olika momenten som såg ut enligt följande:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är checklista-arbetsuppgift-e1548618250538.jpg
Check-lista som stödstruktur med de olika momenten preciserade.

Att anpassa undervisningen är inte detsamma som att göra allt enklare och det innebär inte att en elev som behöver stöd bara ska få E-uppgifter. Ibland kan det självklart vara så, att vi behöver skala av och sänka kravbilden och då kan det var aktuellt med en enklare uppgift. Jag tror att alla elever behöver få en kognitiv utmaning och detta kombinerat med bra stödstrukturer. Genom tydliggörande pedagogik och bra stödstrukturer kan vi utmana våra elever att våga ta sig an allt högre höjder.

Vill du ladda ner mina mallar som pdf så kan du göra det här:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

.........................................................................................

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-01-26 14:26

Att arbeta med studieteknik - En del i elevhälsans förebyggande och främjande uppdrag

Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Som en del i det förebyggande och främjande arbetet träffar jag klasser för att arbeta med studieteknik. Att arbeta med studieteknik är viktigt för att öka elevers måluppfyllelse, men också för att förebygga stress och psykisk ohälsa.  I mitt arbete som specialpedagog möter jag många elever som behöver hjälp med hur de ska lägga upp sina studier. Det är inte ovanligt att gymnasieelever saknar en hållbar studieteknik, vilket kan resultera i stress och att de inte når de mål som de har. När jag arbetar med studieteknik gör jag det utifrån ett elevhälsoperspektiv: Hur skapar vi en sund och hållbara studiesituation? Vilken roll spelar kost, sömn och motion för studieresultaten? Att jag som specialpedagog arbetar studieteknik är inget som är givet och det ska inte ersätt det som alla ämneslärare bör göra, nämligen arbeta med studieteknik utifrån sitt ämne. Studieteknik ska inte var punktinsats, utan något som vi ständigt arbetar med. 

Planera och skapa rutiner

Jag brukar lyfta vikten av att planera och att skapa rutiner. Att det är viktigt att planera sina studier, men också när vi ska göra andra saker som tex träna, träffa kompisarna osv. Att det är lättare att få saker gjorda om vi har en plan och att vi då slipper gå runt med dåligt samvete för allt som vi borde göra. I samband med att vi pratar om vikten av planering brukar jag lyfta de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum och visar hur de kan använda mallen för veckoplaneringen och mallen för att planera för ett längre fördjupningsarbete. 

Mall för veckoplanering

Mall för planering av ett längre fördjupningsarbete.

Vikten av repetition

Vi pratar också om vikten av repetition och då brukar jag visa Ebbinghaus glömskekurva som visar att vi glömmer det mesta av det vi lärt oss inom bara några dagar. För att undvika det behöver vi repetera. Med repetition fräschas vårt minne upp och resulterar i att glömskekurvan inte sluttar lika brant. Ett sätt att träna våra elever i repetition är att använda anteckningsmallen (som också finns i alla våra klassrum) som bygger på Cornellsystemet.  Enligt Cornellsystemet delas pappret in i två delar med rubrikerna: Nyckelord och anteckningar. Under rubriken nyckelord skrivs viktiga begrepp, namn, årtal etc. och under rubriken anteckningar skrivs det viktiga från genomgången, artikeln eller boken. Längst ner på sidan finns utrymme för att skriva en kort sammanfattning, vad var det viktigaste budskapet? Att skriva sammanfattningen blir därmed den första repetitionen. 

Ebbinghaus glömskekurva

Anteckningsmall efter Cornellsystemet

Jag brukar också visa på hur vi kan lära oss mer genom att först skaffa oss en förförståelse kring ämnet, tex genom att läsa rubriker, bildtexter, sammanfattningen först och genom att söka på nätet, titta på någon film om ämnet osv. Vi pratar också om hur vi kan testa vad vi kan genom att tex formulera egna frågor och sedan förhöra oss själva. 

Hur vi bäst lär oss är individuellt och därför brukar jag presentera en rad olika tips och min förhoppning är att eleverna provar några och hittar den teknik som passar dem bäst. Att få en bra studieteknik tar tid och kräver träning och detta är något som vi i skolan behöver lägga fokus på. 

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur vi arbetar med tillgängliga mallar i alla klassrum. Inlägget hittar du HÄR

I mitt förra inlägg lyfte jag arbetet med att implementera stödstrukturer i form av olika mallar. En del i implementeringen är att jag visar hur vi kan använda dem som en del i arbetet med studieteknik. Inlägget hittar du HÄR

Jag har även skrivit om studieteknik tidigare. Inlägget hittar du HÄR

Alla mina mallar finns att ladda ner HÄR. Använd gärna, men glöm inte att referera till mig som källa.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-01-16 17:08

Att implementera ett "tänk" för ökad delaktighet

Ni som följt min blogg vet att ett område som jag lagt mycket fokus på är olika former av stödjande strukturer som ökar delaktigheten. Som en del i detta har jag i flera inlägg lyft olika analys- skriv- och planeringsmallar. I syfte att göra mallarna tillgängliga för alla elever, har vi i alla klassrum ett antal mallar som hänger i plastfickor på väggen. Om detta kan du läsa i följande inlägg: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 879448cb-1521-4b71-bc08-19f977599bdd.jpg
Tillgängliga mallar i alla klassrum

Men frågan är hur detta blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Räcker det med att hänga upp mallarna, så börjar alla elever och lärare att arbeta med dem? Nej, så enkelt är det inte. Jag får ofta frågan hur vi kan implementera dessa mallar och i detta inlägg tänkte jag berätta hur jag arbetar. 

Mallarna har suttit uppe i drygt två år och har använts en del, men inte så mycket som jag hade hoppats på. Inför detta läsåret uppdaterades därför mallarna och några byttes ut. I uppstarten fick mallarna ett stort fokus (och även under kommande studiedagar) - vi pratade om mallar och om hur vi kunde använda mallar. Men för att få ett genomslag på allvar är det viktigt att det är en pågående diskussion (inte bara vid terminsstart) annars är risken, trots en god vilja, att arbetet rinner ut i sanden. När jag träffar lärare i fortbildningssyfte brukar jag lyfta in någon mall som exempel för att hela tiden levandegöra arbetet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6442-e1539705797755.jpg
Analysmallar - ett verktyg som stödjer elever att lyckas i analys och reflektion.

En annan viktig faktor, är att arbetet inte bara ligger på en person, att det tex inte bara är specialpedagogen som driver frågan. För mig har skolans försteläraren haft stor betydelse. Tillsammans med rektorn, leder jag den pedagogiska ledningsgruppen, som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Detta läsåret har vi arbetat med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok” som en del i det kollegiala lärandet. Vi har läst boken, diskuterat, besök varandras lektioner och formulerat individuella handlingsplaner. I detta forum har vi också pratat mallar och vi har prövat mallar.

I år har vi också utvecklat våra klasskonferenser. Under klasskonferensen har vi, utifrån gruppens behov, formulerat en handlingsplan för hur vi ska arbeta med gruppen. Som en del i handlingsplanen bestämmer vi vilka mallar som vi ska fokusera på. Hur vi arbetar med vår klasskonferenser kan du läsa här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

När jag träffar elever och vårdnadshavare lyfter jag också ofta mallarna.

Så just nu pratas det mycket om mallar, jag ser elever som arbeta med mallar och börjar allt oftare hitta mallar i kopieringsrummet. Mallarna som sitter i klassrummen är bara en del av alla mallar som används. Mallarna som sitter uppsatta i klassrummen är mallar som går att använda till mycket, de mer specifika mallarna hämtas vi behov och kan anpassas efter ämne och uppgift.

Målet på sikt är att eleverna ska bli allt mer självständiga i arbetet. När de känner att de behöver en mall, att de då på egen hand hämtar en.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

………………………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-01-07 19:35

Frayer-diagram: En stödstruktur för ökad begreppsförståelse

God begreppsförståelse är en viktig och central del i gymnasial utbildning. Här följer några exempel på hur vikten av god begreppsförståelse lyfts i olika ämnen:

Undervisningen i samhällskunskap ska utveckla en ”förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.”

”Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikens begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder.”

Ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla ”förmåga att använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen"

I ämnet religionskunskap ”ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor i digital och annan form, diskutera och argumentera”.

Elever med bristande begreppsförståelse får det svårt att ta till sig kunskaper och svårt att nå en god måluppfyllelse. Jag kom nyligen i kontakt med en mall som kan vara en hjälp i arbetet med att öka elevers begreppsförståelse. Mallen kallas för Frayer-diagram (även kallat för Frayer modellen) och har utvecklats av Dorothy Frayer. Syftet med Frayer-diagram är att utveckla elevers begreppsförståelse genom en visuell mall. Mallen består av fyra lika stora rutor och med en mindre ruta centrerad i mitten. I rutan i mitten skrivs begreppet/ordet som eleverna ska arbeta med. I de stora rutorna finns följande rubriker:

⁃ Definition (ordbeskrivning)

⁃ Kännetecken (allmän beskrivning)

⁃ Exempel (synonymer, tillämpning)

⁃ Icke-exempel/ motsatsord (antonymer)

Frayer-diagram är en modell för att visualisera arbetet för en ökad begreppsförståelse

Här följer ett exempel på hur mallen kan användas:

Låt säga att eleverna ska arbeta med begreppet ”Konservatism”.

1. I rutan definition skriver eleverna vad begreppet innebär, en definition av begreppet konservatism.

2. I rutan kännetecken skriver eleverna en beskrivning av begreppet konservatism (tex att det är en ideologi, att det handlar om idéer om hur ett samhälle ska styras osv)

3. Under rubriken exempel skriver eleverna exempel på begreppet tillämpas (tex konservatism är en politisk idé, som är högersinnad, exempel på konservativa politiska partier osv).

4. Under icke-exempel skrivs motsatsord och vad konservatism inte är (tex att konservatism inte är en vetenskap, inte är vänsterinriktad osv).

Exempel på hur Frayer-diagram kan användas för att arbeta med begreppet Konservatism.

När vi arbetar med Frayer-diagram skulle vi exempelvis kunna arbeta utifrån EPA (Enskilt-Par-Alla). Att eleverna först funderar själva, sedan arbetar i par och att vi avslutar med att gemensamt fylla i den på tavlan.

Frayer-diagram och övriga mallar som jag skrivit om finns att ladda ner som pdf här. Använd gärna mina mallar men glöm inte att ange källan.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

.................................................................

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2019-12-15 19:38

Genom att arbeta strategiskt med stödstrukturer ökar vi delaktigheten och andelen elever som får en examen...

Vi är nu inne i december månad och det börjar bli dags att summera 2019. För min blogg så har det hänt mycket under det gångna året. Jag har sett att fler och fler läsare hittar till min bloggen - det glädjer mig att så många är intresserade av läsa om specialpedagogiska frågor. I oktober månad började jag även att publicera mina inlägg på elevhälsan.se vilket känns väldigt roligt.  

I detta inlägg kommer jag att lisa mina fem mest lästa inlägg under 2019. Ni som följt min blogg vet att jag arbetar mycket med stödjande strukturer med hjälp av analys-, skriv- och planeringsmallar som en del i arbetet med ledning och stimulans. Flera av mina mest lästa inlägg handlar om just detta.

Nytt läsår, nya möjligheter - Tillgängliga mallar i alla klassrum är 2019 mest lästa inlägg. I inlägget berättar jag om att vi på min skola har ett antal analys- och planeringsmallar uppsatta i alla klassrum i syfte att göra mallarna tillgängliga för alla elever. Detta är något som jag arbetat med i några år, men i år bytes en del mallar ut och på skolan har vi under hösten arbetat med implementeringen av dessa. Under läsåret 19/20 har jag tillsammans med skolans förstelärare arbetat med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok” som en utgångspunkt för kollegialt lärande och där har arbetet med stödstrukturer i form av analysmallar blivit en naturlig del. I samband med detta arbetet plockade jag i höstas fram elevcasen som finns presenterade i ett annat inlägg som många av er läst: Få en bra start på höstterminen 2019 genom kollegialt lärande. Denna gång använde vi casen i syfte över att fundera över hur vi differentierar undervisningen för en klass där dessa elever finns representerade i klassen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 879448cb-1521-4b71-bc08-19f977599bdd.jpg
Tillgängliga mallar i klassrummen

Inlägget som hamnar på andra plats för årets mest lästa är Stödjande strukturer som som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Här lyfte jag vikten av att analysera vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, för att på så sätt få en bild av vad gruppen behöver. Har vi god kunskap om gruppens behov kan vi en lägga god grund (en gemensam bas) för undervisningen. Genom att arbeta utifrån en gemensam bas, når vi många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Inlägget uppmärksammades också av tidningen Skolvärlden, artikel hittar du här: Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar.

På plats nummer tre och fyra kommer två inlägg som handlar om tydliggörande pedagogik: Stödstrukturer men hjälp av checklista och en tydlig dagordning och Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever. Tydliggörande pedagogik och analys-, skriv- och planeringsmallar går hand i hand. I inläggen skriver jag om vilka positiva effekter tydliggörande pedagogik kan få för alla elever, inte bara för de elever som av olika orsaker har svårt att nå målen. Jag lyfte också vikten av att arbeta med ledning och stimulans, att försöka hitta bra anpassningar på gruppnivå, för att därigenom minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Om en elev har behov av tydliga instruktioner i form av en check-lista, så kan vi ha som vana att göra en check-lista till alla uppgifter, som alla elever får.

Inlägget som kom på femte plats är: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnaisearbetet (och fortsatta studier)? Här skriver jag om hur vi kan stödja en elev genom gymnasiet och hur vi kan hjälpa eleven att hitta strategier för att eleven ska bli redo för gymnasiearbetet (som är en förutsättning för att få en gymnasieexamen) och fortsatta studier.

Slutligen vill jag lyfta en bubblare (som inte kvalificerade sig för topp 5): Betygsättningstid – Hur bör vi tänka när vi möter elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen? I inlägget lyfter jag undantagsbestämmelsen och hur vi kan tänka vid betygsättningen. Efter inlägget blev jag kontaktad av tidningen Skolvärlden för en intervju. Artikeln från skolvärlden hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen.

Min önskan inför 2020 är att antalet elever som får en gymnasieexamen fortsätter att öka!

Jag önskar er alla en skön julledighet och ett gott nytt år.

På återseende 2020!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

------------------------------------------------------
För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.


Postat 2019-12-02 20:30

Analysmallar - Stödstrukturer som visualiserar

Kursplanerna i gymnasieskolan ställer höga krav på en förmåga att analysera och dra egna slutsatser. Detta kan vara en utmaning för alla elever och i synnerhet för elever med nedsatta exekutiva funktioner. Elever inom tex autismspektrumtillstånd kan möta stora utmaningar på gymnasiet när det kommer till kravet att kunna se samband. Det är inte ovanligt att de här eleverna har mycket goda faktakunskaper och samtidigt mycket svårt att överblicka och att se ett samband. Att gå från del till helhet kan därmed vara utmaning som kräver stora ansträngningar.

Som en del i arbetet med ledning och stimulans kan vi med fördel arbeta med analysmallar i syfte att att visualisera. Elever som har svårt att se med tanken får därigenom en möjlighet att se med ögat.

Jämförande analys

Ibland vill vi att eleverna gör en jämförande analys i syfte att se likheter och skillnader. Analysmallen nedan är ett exempel på stödstruktur för en jämförande analys mellan de Abrahamitiska religionerna.

Analysmall i syfte att visualisera en jämförelse mellan de Abrahamitiska religionerna. Strukturen kan användas även i andra sammanhang där syftet är att göra en jämförelse - det kan tex handla om ideologier, epoker osv

Genom att elever har en struktur att förhålla sig till när de söker fakta så blir steget till att jämföra sin fakta inte lika stort.

  • Vilka likheter kan vi se när de gäller de Abrahamitiska religionerna?
  • Vilka skillnader finns?
  • Vad förenar de olika religionerna?
  • Vilka är meningsskiljaktigheterna?

När det sedan finns en grund och en förståelse kan vi gå vidare till en djupare analys.

Kausalanalys

Ett annat sätt att visualisera analysen är genom Kausalanalysen (att se orsaker, konsekvenser av ett problem/ fenomen samt att hitta lösningar): 

Kausalanalysen - Ett visuellt sätt att visa på en orsak-konskevensanalys.

  1. Vilket problem ska vi analysera? Exempel på problem kan vara lågt valdeltagande, främligsförgäntlighet, klimatkrisen, arbetslöshet etc.
  2. Vilka är orsakerna till problemet? Det skulle kunna handla om till exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella orsaker etc.
  3. Vilka konsekvenser kan vi se av problemet? Här skulle det kunna handla om exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella konsekvenser etc.
  4. Hur kan problemet lösas? Här skulle det kunna handla om exempel politiska-, ekonomiska-, sociala- och/eller kulturella lösningar etc.

Generell analysmall

Nästa mall är en annan variant av analysmall som kan användas i olika ämnen som ett stöd i arbetet med olika uppgifter (mallen kan anpassas efter syfte och rubrikerna över kolumnerna bytas ut).

En generell analysmall som kan användas i en rad olika sammanhang.

Låt säga att eleverna ska analysera klimatkrisen, då skulle mallen kunna fungera som något klassen tillsammans med läraren fyller i för att få en överblick, men också som en struktur inför gruppsamtal och mallen kan även användas av eleverna individuellt inför ett större arbete.

Vad innebär då de olika kolumnerna? Vilka frågor kan vi ställa? Nedan kommer ett exempel:

Fakta: Vad vet vi om klimatkrisen? Vilken fakta har vi?

Problem: Vilka problem kan vi se? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Orsak: Vilka är orsakerna till problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Konsekvens: Vilka konsekvenser får problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Lösning: Hur kan problemen lösas? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?

Min erfarenhet av analysmallar som dessa är att de med fördel kan vara en naturlig del i arbetet med ledning och stimulans och att dessa mallar gynnar alla elever såväl de som har en utmaning i att nå målen som de som arbetar mot de högsta betygen. Målet är att eleverna ska bli självständiga i sitt arbete med stödstrukturer och att de med tiden själva ska ta fram en analysmall när de känner ett behov. På min skola finns det i alla klassrum några analysmallar (av ett mer allmängiltigt slag) upphängda i plastfickor för att de ska vara lättillgängliga för alla elever. Hur det ser ut kan du läsa och se här: Nytt läsår, nya möjligheter - Tillgängliga mallar i alla klassrum.

Om du vill använda mallarna som jag skriver om i detta inlägg så finns de att ladda ner som pdf HÄR.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk ohälsa  lärarhälsa  specialpedagogik  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se