Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-02-23 18:51

Ett samtal om ökad delaktighet för alla elever

Jag gillar Anna och Philips lärarpodcast eftersom det är en skattkista full av inspiration för alla som är intresserade av skolfrågor. När jag blev tillfrågad om att vara med blev jag därför väldigt glad. I januari begav jag mig till Stockholm för att bli intervjuad och resultatet kan du höra i avsnitt 252 som släpptes 20 februari 2020.

I avsnittet pratar vi om mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet och hur jag tillsammans med lärarna på min skola arbetar för att utveckla en undervisning som främjar delaktighet för alla våra elever. Jag fick också vara utbildningsminister i 90 sekunder - om du vill veta vad jag vill se mer av i svensk skola och vad jag vill förändra så gå in och lyssna!

I avsnittet berättar jag om hur jag och skolans förstelärare driver skolutveckling genom kollegialt lärande, att vi detta läsår arbetar med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Jag berättar också om att vi på min skola ofta besöker varandras lektioner och att det har blivit en naturlig del av vårt arbete. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare.

Vi samtalar också om hur vi genom våra klasskonferenser analyserar vilka behov som finns i respektive klass. Vilka frisk/ framgångsfaktorer ser vi? Vilka riskfaktorer och utmaningar ser vi? Vilka extra anpassningar finns i klassen? Vad kan vi göra för alla elever, med målsättningen att de allra flesta, ska få sina behov tillgodosedda genom ledning och stimulans? Utifrån vår analys formulera vi en handlingsplan där vi bestämmer hur vi ska arbeta med gruppen. Vill du läsa mer om detta arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

Under avsnittet lyfter Anna och Philip en artikel i Tidningen Skolvärlden som under 2019 blev en av de mest lästa. I artikeln blir jag intervjuad och den handlar om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer som ökar delaktigheten och därmed minskar behovet av extra anpassningar. Artikel hittar du här: Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar och vill du läsa blogginlägget som intervjun bygger på så hittar du den här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I samtalet lyfter vi också svårigheterna med att få överlämning från tidigare skola, att många elever önskar en nystart när de börjar på gymnasiet och därför inte berättar tidigare stöd. 1/7 2018 kom nya regler kring att överlämnade skola ska informera den nya skolan om det finns behov av det. I följande inlägg kan du läsa om detta: Nya regler för gymnasiet. Vi samtalar också om att behoven kvarstår även om eleverna blir äldre och går på gymnasiet (och även på högskolan). I följande inlägg har skrivit om övergången mellan gymnasiet och högskolan: Övergången mellan gymnasiet och högskolan: Hur förbereder vi elever i behov av stöd för fortsatta studier?

Något av det mest lästa på min blogg är inlägg som handlar olika former av mallar och stödstrukturer och detta lyfter vi också under intervjun.

Hoppas du lyssnar! Hoppas du gillar!

Avsnittet hittar du här: Avsnitt 252

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-17 17:35

Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Som en del av mitt arbete som specialpedagog så leder jag, tillsammans med rektor, den pedagogiska ledningsgruppen som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Fokus för det här läsåret är att arbeta med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Som en del i detta har vi läst och diskuterat Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok". En viktig del i detta har också varit arbetet med att implementera de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_8831-e1554315083247.jpg
Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok" har fungerat som en utgångspunkt i vårt kollegiala lärande.

Hur har vi organiserat oss? Alla lärarna har blivit indelade i olika basgrupper, varje basgrupp har diskuterat de olika delarna i boken och formulerat vad de vill prova ute i undervisningen. I basgruppen har lärarna även varit indelade i auskultationspar. När vi tex har läst och diskuterat Fas 1. Sätta igång lektionen – rutiner och ritualer har fokus för auskultationen varit just hur lektionen sätts igång osv. Ibland har vi därför varit med i uppstarten av en lektion, ibland i avslutet och ibland under hela passet, beroende på vad fokuset är. Efter lektionsbesöken har vi i basgruppen pratat om vad vi sett under besöken och fokus har varit att lyfta goda exempel. Vid en av våra studiedagar lyfte vi in några elevcase som vi tittade på, vi reflekterade kring behov och vi funderade över hur vi skulle differentiera utifrån dessa elever.

Att öppna klassrummen för besök är otroligt givande för såväl den som genomför auskultationen som för den som får besök. Att tex besöka en undervisningsgrupp som vi själva har i undervisning kan var otroligt givande, vi kan upptäcka och se helt andra saker än vad som är möjligt att se när vi själva håller i undervisningen.

Som specialpedagog gör jag många lektionsbesök, utifrån olika syften. Det kan handla om att stötta en lärare som upplever sig ha en utmanande gupp och som vill ha hjälp, det kan handla om att observera hur väl eleverna svarar på sina anpassningar, det kan vara som en del i pedagogisk utredning osv.

Nedan har jag listat inlägg där du kan läsa mer om:

/ Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-11 17:26

Att anpassa undervisningen - Är det detsamma som att göra allt enklare?

Inte nödvändigtvis. Givetvis kan det ibland finnas ett behov av att förenkla. Men många gånger uppstår inte svårigheter på grund av själva uppgiften, utan svårigheter uppstår om instruktioner inte är tillräckligt tydliga, om kravbilden är luddig och om stödstrukturer saknas.

Enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen kan vi genom stöd och stöttning utmana eleverna att klara allt svårare uppgifter. Det eleverna lär sig genom stöttning kan de sedan klara själva i framtiden: Att vi utmana eleverna, utan att lämna dem själva i sitt lärande. Genom en hög kognitiv utmaning tillsammans med stöttning nås lärande. Utan stöttning finns risk för frustration. Låg kognitiv utmaning kan däremot resultera i att eleverna hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är utvecklingszon-e1540323881675.jpg
Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen

Cirkelmodellen, som bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, innebär att vi tränar eleverna till att kunna själva. Cirkelmodellen är en bra stödstruktur där vi genom stöd och stöttning utmanar eleverna att klara allt svårare uppgifter. Cirkelmodellen delar in undervisningen i fyra olika faser enligt följande:

Fas 1: Handlar om att bygga upp kunskaper kring ämnesområdet och att lyfta centrala begrepp etc.

Fas 2: Här får eleverna studera texter i genre och titta på exempel .

Fas 3: Här skriver eleverna en text gemensamt i tex grupp.

Fas 4: Slutligen så är eleverna väl rustade för att skriva individuellt.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är cirkelmodellen-e1540328091396.jpg
Cirkelmodellen ger eleverna en stödstruktur för sitt lärande.

I flera av mina blogginlägg har jag lyft olika stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Detta är stödstrukturer som gynnar elevers lärande och som innebär att vi kan öka den kognitiva utmaningen. Att arbeta med tillgängliga mallar är något som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande om huruvida en del elever kommer klara att nå målen.

Innan jag blev specialpedagog arbetade jag som gymnasielärare i samhällskunskap, religion, filosofi och sociologi och jag gillade att utmana mina elever. När jag tittar på mina gamla uppgifter så var de långt ifrån enkla och det trots att jag hade väldigt blandade elevgrupper med såväl elever som behövde LEDNING som de som behövde STIMULANS. Något som jag arbetade mycket med (och som jag tagit med mig in i mitt arbete som specialpedagog) var analysmallar och tydliga instruktioner i form av checklista.

Här följer ett exempel på en checklista till en ämnesintegrerad uppgift i filosofi, psykologi och svenska: Eleverna fick i uppgift att göra en filmanalys av filmen American Beauty och uppgiften vara att analysera och förklara ett livsval som någon av karaktärerna i filmen gör. Livsvalet skulle analyseras utifrån: ExistentialismenFria viljan och Psykodynamiskt perspektiv. En inte helt enkel uppgift utan olika former av stödstrukturer. Till uppgiften fick eleverna en checklista för arbetsgången som preciserade de olika momenten som såg ut enligt följande:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är checklista-arbetsuppgift-e1548618250538.jpg
Check-lista som stödstruktur med de olika momenten preciserade.

Att anpassa undervisningen är inte detsamma som att göra allt enklare och det innebär inte att en elev som behöver stöd bara ska få E-uppgifter. Ibland kan det självklart vara så, att vi behöver skala av och sänka kravbilden och då kan det var aktuellt med en enklare uppgift. Jag tror att alla elever behöver få en kognitiv utmaning och detta kombinerat med bra stödstrukturer. Genom tydliggörande pedagogik och bra stödstrukturer kan vi utmana våra elever att våga ta sig an allt högre höjder.

Vill du ladda ner mina mallar som pdf så kan du göra det här:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

.........................................................................................

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

medicinska insatser  utveckling  ledningssystem  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se