Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-04-28 19:25

Hur kan vi resonera kring betygsättning och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen?

I mitt förra blogginlägg skrev jag om betygsättning vid fjärr- och distansundervisning. I detta inlägg kommer jag fortsätta på temat betygsättning, men nu med fokus på elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg. 

Vid betygsättning är det viktigt att det finns ett brett och varierat underlag. Ett brett och varierat innehåll innebär att eleven fått möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. På gymnasiet finns det en tendens att skriftliga arbeten väger tungt och att det är själva examinationstillfället som räknas. Som specialpedagog har jag många gånger suttit i samtal kring en elev som riskerat att inte nå målen, när läraren berättar att hen sett att eleven kan på lektionerna, men att eleven aldrig lämnar in sina arbeten. För en elev som i exemplet är det viktigt att det eleven gjort på lektionerna tas med vid betygsättningen.

I de allmänna råden om betyg och betygsättning står det att alla elever ska få goda möjligheter att visa sina kunskaper i ämnet och det i såväl formella- som informella bedömningssituationer. Allt vi ser att eleven kan ska vi ta med det i betygsättningen. “Med all tillgänglig information menas allt kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan vara både sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har dokumenterat, behöver också ingå i underlaget för betygssättningen.”

I mitt förra inlägg skrev jag om hur vi kan resonera kring restuppgifter och kompletteringar. Att det är viktigt att undersöka vad eleven missat och hjälpa eleven att prioritera. Att det kan vara av värde att formulera en ny ämnesintegrerad uppgift för att minska arbetsbördan för eleven. Inlägget hittar du här: HÄR

När det gäller undantagsbestämmelsen (även kallad Pys-paragrafen) så upplever jag att den är otydligt, vilket gör att det finns mycket tyckande kring bestämmelsen. Jag hade önskat att Skolverket kunde var tydligare i vad som gäller, istället för att lägga hela ansvaret för tolkningen på den enskilde läraren.

Enligt Skolverket innebär undantagsbestämmelsen följande:

  • Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskravet för en kurs. Med kunskapskrav avses hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i en kurs. På många skolor delas kunskapskraven upp i delar, vilket vid första anblick kan se ut som flera kunskapskrav, när det i själva verket är ett. Detta innebär att det handlar om en mycket lite del av kunskapskravet som vi kan undanta. 
  • Särskilda skäl innebär en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet trots att eleven fått alla tänkbara former av stöd. Skulle eleven kunna bli hjälpt att nå målen genom särskilt stöd kan undantagsbestämmelsen inte användas. 
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas istället för anpassad undervisning eller särskilt stöd.
  • Eleven behöver inte ha en diagnos för att vi ska kunna använda undantagsbestämmelsen, men det krävs att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående och som utgör ett direkt hinder för att kunna nå en viss del av kunskapskravet. 
  • Det är den betygsättande läraren som bestämmer om hen ska använda undantagsbestämmelsen och det ska läraren göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning. 
  • På gymnasiet får undantagsbestämmelsen inte användas på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas på gymnasiearbetet, vilket beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen. 
  • Undantagsbestämmelsen för endast användas vid betygsättning av en hel kurs och inte vid prov eller examinationer under kursen.

Det finns många delar i undantagsbestämmelsen som ger ett stort tolkningsutrymmet. Vad innebär tex enstaka delar? Hur ska vi avgöra om eleven har en funktionsnedsättning? Och hur avgör vi när vi gett allt stöd som är möjligt? Risken är stor att tolkningarna blir olika och därmed förloras likvärdigheten. 

Här ska jag försöka på mig en tolkning av hur undantagsbestämmelsen skulle kunna användas.

Till exempel: Svenska 1 skulle en liten del av kunskapskravet kunna vara att genomföra muntlig framställning inför en grupp. För en elev med en funktionsnedsättning och som inte klarar av att tala inför en grupp tänker jag att en pysning skulle kunna vara att eleven genomför den muntliga redovisningen för sin lärarna och för en kompis och inte för en grupp. 

Hur tänker du? Skriv gärna i kommentarer!

Jag har tidigare blivit intervjuad av Tidningen Skolvärlden om mina tankar och funderingar kring undantagsbestämmelsen. Artikeln hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de nya allmänna råden om betyg och betygsättning inlägget hittar du HÄR.

Vill du få mer information om undantagsbestämmelsen från Skolverket så finns det med att läsa HÄR.  

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-19 20:04

Hur bör vi arbeta med betygsättning vid fjärr- och distansundervisning?

Läsåret 19/20 börjar närma sig sitt slut. Samtidigt har gymnasieskolorna varit stängda sedan drygt en månad och eleverna får nu fjärr- och distansundervisning.  Att sätta betyg kan under vanliga omständigheter vara en slitsam process - det blir inte enklare nu. Frågan är hur vi i dagsläget ska tänka kring betygsättning. I skrivandets stund vet vi inte hur länge stängningen kommer att pågå och därför kan det bli så att vi inte kommer att träffa våra elever fysiskt innan det är dags för betygsättning. 

Skolverkets stödmaterial

Som alltid är det viktigt med ett så brett och varierat underlag som möjligt. På Skolverkets hemsida finns det information om hur vi bör tänka kring bedömning vid distansundervisning. Det är viktigt att säkerställa att bedömningssituationerna blir giltiga och tillförlitliga. Enligt Skolverket finns det en risk att bedömningssituationen inte visar det den är tänkt att visa, att eleven exempelvis blir stressad av det digitala formatet och att det påverkar prestationen. Det kan också vara svårt att förhindra och upptäcka fusk. Enligt Skolverket kan tidigare underlag också komma att få större betydelse, än om undervisningen hade skett under normala omständigheter. Det kan också finnas behov att hitta alternativa sätt att bedöma elevernas kunskaper. Ett exempel som ges är att komplettera ett prov eller en inlämningsuppgift med en muntlig uppgift för att se om eleven har de kunskaper som varit målet med undervisningen. När det gäller betygsättning skriver Skolverket att skolan behöver prioritera arbetet med att hitta lösningar för elever i år 3, medan det för klasser som går i år 1 och 2 finns möjlighet att förlänga kurserna så att de avslutas under hösten. Skolverkets stödmaterial för bedömning hittar du HÄR och stöd för betygsättning hittar du HÄR.

Nya bedömningssituationer

I och med den rådande situationen tror jag att det finns en risk och skriftliga inlämningsuppgifter skjuter i höjden. Om eleverna lämnas själva i sitt lärande finns det risk för fusk och det finns risk att vi tappar de elever som har svårt att komma igång, genomföra och slutföra ett längre självständigt arbete. En väg är att arbeta processinriktat, vilket innebär att vi lägger fokus på själva processen och inte enbart på den färdiga produkten. Att följa eleverna under processen ger ett brett och tillförlitligt bedömningsunderlag, eftersom vi under processen samtalar med eleverna, ställer frågor och låter eleverna resonera kring sitt lärande. 

Trots att vi arbetar på distans är det viktigt att låta eleverna interagera med varandra och till exempel göra grupparbeten. Även vid grupparbeten är det av stort värde att arbeta processinriktat. Ett processinriktat arbetssätt säkerställer också att alla elever får möjlighet att komma till sin rätt samt att bedömningen blir rättssäker. Alla elever behöver inte få samma betyg på en gruppexamination - jag har många gånger satt olika betyg och det har varit möjligt eftersom jag som lärare varit en del av processen. 

Restuppgifter 

Nu när terminen börjar närma sig sitt slut är det många elever som kämpar på med en massa restuppgifter och kompletteringar. När det gäller restuppgifter finns det en stor risk att en del elever får så mycket att göra att det istället får konsekvensen att ingenting blir gjort - att ryggsäcken helt enkelt blir för tung. Det är viktigt att noggrant undersöka vad det är eleven missat och prioritera vad som är viktigast. Finns det något som vi kan stryka?  Kanske kan vi formulera en ny uppgift som mäter det som eleverna behöver ta igen? Kanske har eleven missat liknande mål i flera ämnen? Då kan tex flera lärare gå ihop och formulera en ämnesövergripande uppgift. Allt kanske inte är nödvändigt att ta igen, eleven kanske har visat kunskapen i något annat sammanhang. Enligt de allmänna råden kring betyg och betygsättning är det viktigt att ta hänsyn till all tillgänglig information, även det som eleven visat vid mer informella bedömningssituationer. 

Elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd har rätt till detta även under fjärr- och distansundervisning. Behovet av stöd kan dock komma att se annorlunda ut. I mitt förra inlägg skrev jag om anpassningar i det digitala klassrummet, det inlägget hittar du här: Anpassningar i det digitala klassrummet

Hösten 2018 skrev jag ett inlägg om Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning inlägget hittar du här: Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning - en bra vägledning för hur vi möter elever som riskerar att inte nå målen.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-01 20:11

Anpassningar i det digitala klassrummet

Att anpassa undervisningen under fjärr- och distansundervisning kan kännas utmanande och svårt. Hur säkerställer vi att elever i behov av stöd får det? Hur genomför vi anpassar när vi befinner oss i ett digitala klassrummet? Och hur arbetar vi med ledning och stimulans? Detta är frågor som vi behöver diskutera och bolla med varandra.

Elever som är i behov av stöd behöver få det stödet även i det digitala klassrummet. En del elever upplever att det går enklare nu, att de har lättare att fokusera och att de får mer gjort. En del upplever också att det blivit enklare att "komma" till skolan och har därför förbättrat sin närvaro. För andra elever, som kanske inte haft något behov av stöd tidigare, upplever nu att det kan vara svårt att få till sina rutiner och att komma igång med arbetsuppgifter. En del upplever att det kan vara svårt att komma in i det digitala klassrummet och deras frånvaro har därför ökat. Behov kan med andra ord skifta. Här behöver vi vara uppmärksamma. Vi behöver noggrant följa upp eleverna och ser vi att en elev inte deltar, inte lämnar in sina uppgifter, inte hänger med i undervisningen, så är det viktigt att vi agerar snabbt.

Ledning och stimulans

För att minska behovet av stöd är det viktigt att vi arbetar med ledning och stimulans. Genom att utgå från gruppens behov och bygga undervisningen utifrån det, kan vi minska behovet av extra anpassningar. En bra utgångspunkt är att utgå från att det som är avgörande för huruvida en elev ska få möjlighet att nå målen, också gynnar och är till stor hjälp för alla elever. Det är lika viktigt under fjärr- och distansundervisning som i det vanliga klassrummet. 

Tydliga instruktioner

Vad som alltid är viktigt, men som blir än viktigare nu, är att vara tydliga vid instruktioner. Gör gärna en checklista så kan eleverna tydligt ser vad som ska göras. Tydliga instruktioner i form av en checklista kan vara helt avgörande för huruvida om en elev ska lyckas nå målen. Det kan också vara avgörande för om eleven  ska kunna vara delaktig under fjärr- och distansundervisning. Tydliga instruktioner i form av en checklista hjälper många elever. För några elever behöver du kanske boka en avstämning för att gå igenom instruktionerna individuellt. 

Här är ett exempel på hur man skulle kunna precisera innehållet i en lektion eller arbetsmoment.

Tydlig start och avslut

Tydlig start och avslut på en lektionen är en viktig del i undervisningen och speciellt nu när vi arbetar digitalt: Vad gjorde vi förra gången? Vad är syftet med lektionen? Vad ska vi gör idag (vilka moment)? Innan lektionen avslutas är det av stort värde att sammanfatta vad vi gjort och lyfta vad vi ska göra nästa gång. För att säkerställa att eleverna är med och tagit till sig innehållet i lektionen kan det vara bra med den kort exit-ticket.

Snabb feedback

Under fjärr- och distansundervisning är det viktigt att ofta ge snabb, tydlig och formativ feedback. Vi behöver vara mycket tydliga och undvika att prata i allt för allmänna ordalag. En del elever kommer att behöva dagliga avstämningar och andra flera gånger under dagen. För en del elever är räcker det kanske med någon gång i veckan.

Variera examinationerna

Försök att variera examinationerna, det finns en risk att det blir mycket skriftligt under fjärr- och distansundervisning. Bjud in några elever till ett muntligt seminarium i hangout, någon kan du kanske boka individuellt, någon annan kanske kan spela in en podcast. Låt eleverna arbeta med varandra, låt dem göra grupparbeten, samtala kring frågor, det kan de göra även nu.

Ni som tidigare läst min blogg vet att jag arbetar mycket med stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Stödstrukturer i form av olika mallar är något som är viktigt nu. Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar.

Glöm inte den viktiga relationen

Många elever, som jag har samtalat med, saknar kontakten med sina klasskamrater och med sina lärare. Därför kan det vara bra att höra av sig en extra gång och bara stämma av så att allt är okej. Relationer och möten är viktiga, speciellt nu när vi lever i en osäker tid.

Jag har tidigare skrivit inlägg om frisk- och riskfaktorer med fjärr- och distansundervisning, inlägget hittar du här: Ett mycket generöst Skolsverige och om vikten av tydliggörande pedagogik när vi befinner oss i ett digitalt klassrum, inlägget hittar du här: I spåren av Corona.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk ohälsa  tillgängliga lärmiljöer  samverkan elevhälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se