Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-10-11 18:29

Klasskonferens: Att formulera en gemensam bas utifrån ett salutogent perspektiv

I detta inlägg (och i mina två senaste inlägg) skriver jag om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klasskonferenser.

Jag träffar alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser, som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Kring varje klass träffas vi två gånger per läsår och varje konferens är 60 minuter. Klasskonferensen består av tre delar:

1. Grupp: Frisk- och riskfaktorer

2. Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

3. Individ: Uppmärksamma anpassningar och behov

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlc3b6s-teckning-8-e1573569687147.jpg
Klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar: Grupp, individ och att formulera en handlingsplan

Vi börjar alla klasskonferenser med att titta på gruppen som helhet i syfte att beskriva gruppens frisk-/ framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter. Konferensen inleds med att jag sammanfattar vad vi pratade om vid senaste klasskonferensen, visar senaste handlingsplanen, lyfter måluppfyllelsen och närvaro utifrån ett grupperspektiv.

Därefter tittar vi på gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer. Vi arbetar med rundor för att alla ska komma till tals och vi börjar alltid med friskfaktorer. Blir vi medvetna om vad som fungerar väl i gruppen blir det också lättare att arbeta med gruppens riskfaktorerna. Vi pratar därefter om vilket gemensamt förhållningssätt som vi bör ha gentemot gruppen. Efter det formulerar vi en handlingsplan för gruppen, vi planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om att utgå från en gemensam bas, inlägget hittar du här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I handlingsplanen lyfter vi det som vi tror kan vara gynnsamt för alla elever, men kanske helt avgörande för om huruvida en del elever ska nå målen.

Exempel på handlingar är (viktigt att inte ha förmåga handlingar för varje klass - fokusera på några saker så att det blir genomförbart):

  • Tydlig struktur på alla lektioner: Vad ska jag göra? Varför ska jag göra det? Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Med extra fokus på: Vad händer sedan?
  • Tydliga roller och instruktioner vid grupparbeten
  • Check-lisa till alla instruktioner
  • Utgå från A-nivå, för att ytterligare höja klassens resultat
  • Arbeta med att öka studieron genom tydlighet i när lektionen börjar med fokus på: Rutiner och ritualer och återkoppling från föregående lektion
  • Implementera anteckningsmall och arbeta för att eleverna ska bli förtrogna med mallen
  • Blanda eleverna i olika grupper och arbeta med gruppstärkande övningar

De individer som vi lyfter gör vi utifrån att vi tex behöver uppmärksamma behov och anpassningar eller för att ställa frågor kring bemötande/behov. Under klasskonferensen är fokus på gruppen till skillnad mot klassavstämningen där huvudsakliga fokus är på individ även om vi också tittar på gruppen.

När fokus ligger på grupp minskar risken att vi hanterar elever som individproblem och att vi då lättare ser att problem uppstår i lärmiljön. Att lyfta blicken och flytta fokus till grupp, till det som fungerar och bygga utifrån det som fungerar är viktig uppgift. 

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-10-04 18:24

Klassavstämning: Att systematisk uppmärksamma, utreda, åtgärda och utvärdera

I detta inlägg (och i mitt förra samt nästa inlägg), skriver jag  om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klassavstämningen.

Var fjärde vecka har vi en avstämning för varje klass. Dessa avstämningar ligger i ett rullande schema och tiden vi avsätter är 45 minuter per klass. Vid klassavstämningen träffar jag, tillsammans med programrektor, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl individ som grupp och vi diskuterar åtgärder – fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.

På mötet går vi igenom statistiken för närvaron och uppmärksammar alla elever som har en total frånvaro på 10% eller mer (såväl giltig som ogiltig). Kan vi se något mönster när det gäller frånvaron, tex dagar, ämnen, tid på dagen, i samband med tex examination eller idrott? Vid mötet funderar vi kring åtgärder och en första åtgärd vid frånvaro är att mentorn har ett samtal med eleven kring frånvaron. Om närvaron inte blivit bättre när vi utvärderar vid nästa klassavstämning, kallar vi till ett nytt möte och vid det mötet deltar någon från elevhälsan. Syftet med mötet är att göra en frånvaroutredning och en skolplanering dvs. göra en plan för skolarbetet och bestämma lämpliga åtgärder. Vill du läsa mer om vårt arbete kopplat till frånvaro kan du göra det här: Att tidigt uppmärksamma och analysera elevers frånvaro.

Under avstämningen uppmärksammar vi elever som riskerar att inte nå målen och funderar om eleven kan vara i behov av till exempel extra anpassningar. Vi utvärderar också de extra anpassningarna som redan finns: Hur har det gått för eleven? Hur upplever eleven att det fungerar? Behöver vi göra några förändringar? Behöver vi utreda eleven vidare, tex göra en pedagogisk utredning för att undersöka om eleven är i behov av särskilt stöd?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är avstamning-ind.-e1601816006173.jpg
Att skapa goda systematiska rutiner innebär att elever snabbt fångas upp och att åtgärder sätts in.

Vi tittar också på gruppen i stort, funderar kring frisk- och riskfaktorer. Vad fungerar bra, vilka är friskfaktorerna? Vad är utmanande, vilka är riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlos-teckning-9-e1601816137947.jpg
Vilka är frisk- och riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Under klassavstämningen, beslutar vi om en hel del åtgärder. Vi har en tydlig struktur för mötet utifrån våra rutiner kring närvaro och måluppfyllelse. Från klassavstämningen tar vi även med oss information till elevhälsan och till klassavstämningen har vi med återkoppling från elevhälsan. Genom att vara snabba kring insatser ser vi att antalet ärenden för EHT minskat. Att tex tidigt ha ett samtal kring frånvaro har för många elever inneburit att närvaron ökat, att vändningen kommit innan det hunnit bli ett allvarligt problem.

För mig, som specialpedagog, blir det många möten - vi har 16 klasser vilket innebär 16 möten i månaden. Men den tiden är mycket väl investerad.

Under klassavstämningen är fokus i huvudsak individ, även om vi också tittar på gruppen. Vid våra klasskonferenser (som jag kommer att skriva om i nästa inlägg) är fokus det omvända.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

lärarhälsa  samverkan elevhälsa  tillgängliga lärmiljöer  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se