Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2021-01-10 19:02

Viktigt med goda stödstrukturer i det digitala klassrummet

Nu är jullovet slut och skolorna drar igång. Gymnasieskolan avslutade höstterminen med fjärr- och distansstudier och det kommer att fortsätta åtminstone fram till 24/1. Inför vårterminen har även flera huvudmän beslutat om fjärr- och distansstudier för högstadieskolor. 

Att bedriva fjärr- och distansundervisning ställer höga krav på oss som arbetar inom skolan och det ställer höga krav på eleverna. Förra våren (när gymnasieskolan fick stänga) kunde vi se att närvaron ökade och många elever upplevde att de fick mycket mer gjort och att det blev lättare att fokusera. Men allt eftersom veckor blev till månader började allt fler elever må dåligt, känna sig stressade och många längtade tillbaka till skolan. Nu är vi tillbaka i det digitala klassrummet och vi vet inte för hur lång tid. För att säkerställa att alla våra elever får möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen på ett bra sätt behöver vi säkerställa att vi har goda stödstrukturer

Tydliggörande pedagogik blir viktigare än någonsin vid fjärr- och distansundervisning. Vi behöver var tydliga med VAD vi ska göra, HUR vi ska göra det, NÄR vi ska göra det, VAR vi ska göra det osv. Tydliga instruktioner är alltid är viktigt, men blir ännu viktigare i det digitala klassrummet. Något som kan vara till hjälp är att göra en checklista så kan eleverna tydligt ser vad som ska göras. Tydliga instruktioner i form av en checklista är bra för alla, men för en del elever kan det vara helt avgörande för huruvida om en elev ska lyckas nå målen. 

Här är ett exempel på en mall som kan användas för att hjälpa eleverna att planera sina studier:

Mallen bygger på tydliggörande pedagogik kan användas till hela grupper, men också på individnivå. Har vi elever som behöver stöd och stöttning för att planera sina studier och då kan ha mallen som utgångspunkt, ett gemensamt dokument. Delar vi mallen med eleven så kan vi tillsammans med eleven fylla i den under en digital avstämning. Mallen blir som en checklista där eleven blockar av allt eftersom moment blir klara.

Nedan ser du en annan mall, utifrån tydliggörande pedagogik , som kan fungerar som en stödstruktur för att rama in och sätta lektionen i sitt sammanhang.

En tydlig start och ett tydligt avslut på en lektionen viktigt när vi arbetar digitalt och när vi befinner oss på avstånd: Vad gjorde vi förra gången? Vad är syftet med lektionen? Vad ska vi gör idag (vilka moment)? Innan lektionen avslutas sammanfattar vi vad vi gjort och lyfter vad vi ska göra nästa gång. För att säkerställa att eleverna är med och tagit till sig innehållet i lektionen kan det vara bra med den kort exit-ticket. 

Snabb, tydlig och formativ feedback är viktigt för att eleverna ska veta om de arbetar i rätt riktning.  Vi behöver vara mycket tydliga och undvika att prata i allt för allmänna ordalag. En del elever kommer att behöva dagliga avstämningar och andra flera gånger under dagen. För en del elever räcker det kanske med någon gång i veckan.

Ni som tidigare läst min blogg vet att jag arbetar mycket med stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Stödstrukturer i form av olika mallar är något som är viktigt nu. Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar. I mitt förra blogginlägg skrev jag om en anteckningsmall som är en god stödstruktur även digitalt. Inlägget hittar du här: Stödstrukturer genom ett metodiskt arbete med mallar

Är du intresserad av mina mallar så finns allt samlat här: Mitt material

Jag har satt ihop ett paket med följande två planeringsmallar (mallarna är redigerbara och i word) som finns tillgänglig HÄR

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare - Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Postat 2021-01-05 15:18

Stödstrukturer genom ett metodiskt arbete med mallar

Gymnasieskolans kursplaner ställer höga krav på elevernas analys- och reflektionsförmåga. Det är av stor vikt att kunna gå från del till helhet och att kunna visa på samband. Ni som följer min blogg vet att jag ofta skriver om olika stödstrukturer som tex analys- och skrivmallar. På min skola har vi ett antal analysmallar av en mer generell karaktär uppsatta i plastfickor i alla klassrum i syfte att göra mallarna lättillgängliga och till en naturlig del av vår undervisning (vill du läsa mer om det så kan du göra det HÄR).

Detta blogginlägg är ett första i en serie där jag kommer fördjupa mig i hur mina olika mallar kan användas.

Först ut är ANTECKNINGSMALLEN som bygger på Cornellsystemet. 

Cornellsystemet är ett system för anteckningar som utvecklades på 1940-talet av Walter Pauk, professor i utbildningsvetenskap vid Cornell University. Genom en tydlig struktur som uppmanar eleverna till reflektion ökar inlärningen. På den gymnasieskola där jag arbetar finns anteckningsmallen tillgängliga i alla klassrum.

Cornellsystemet innebär att man delar in pappret enligt följande:

Anteckningsmall enligt Cornellsystemet

I den vänstra kolumnen skrivs nyckelord. Nyckelord är ord som bär upp meningen i ett stycke eller en text, ett ord som sammanfattar det viktigaste budskapet. Under rubriken nyckelord kan även frågor, grundtankar, de viktigaste idéerna skrivas. Genom att ta ut nyckelord så reducera vi vår text genom att lyfta ut det allra viktigaste, det mest centrala.

I den högra kolumnen skrivs anteckningarna från föreläsningen (mallen kan också användas när eleverna letar fakta från tex böcker). Det kan tex handla om detaljer, viktiga årtal, definitioner, exempel, formler (tex inom matematik eller kemi) eller bilder.

Längst ner på sidan finns utrymme att skriva en kort sammanfattning, det kan tex handla om att kortfattat formulera vad man lärt sig från tex föreläsningen.

Exempel på vad som kan skrivas under respektive rubrik

Anteckningsmallen är ett exempel på en stödstruktur och när det gäller arbetet med att bygga goda stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att visa goda exempel på stödstrukturer, med målet att göra eleverna mer självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier. Det finns en massa olika sätt att introducera anteckningsmallen till eleverna, tex skulle man kunna hjälpas åt att fylla i de olika kolumnerna, som lärare skulle du kunna ge eleverna några nyckelord på förhand för att sätta en ram eller så skulle man kunna (efter föresläsningen, när eleverna fyllt i sina anteckningar) avsätta tid för låta eleverna hitta sina nyckelord och sedan låta eleverna diskutera med varandra för att jämföra vilka nyckelord som det hittat.

Förmågan till reflektion ökar när vi antecknar för hand

Anteckningsmallen kan användas såväl när eleven antecknar för hand som med sin dator. Forskning visar dock att det finns många fördelar med att anteckna för hand. Professorn och handkirurgen Göran Lundborg menar att skriva för hand bland annat är bra för att utveckla reflektionsförmåga och att handskrivning ökar minnet då vi tvingas sålla. Att skriva anteckningar för hand och samtidigt lyssna på en föreläsning gör att vi automatisk sållar och formulerar den information som vi skriver vilket stärker minnet. I boken Skärmhjärnan lyfter författaren Anders Hansen en studie som visar på fördelarna att anteckna för hand. I studien jämförde de studenter som fört anteckningar för hand med studenter som fört anteckningar på datorn. Det visade sig att studenterna som skrivit för hand kom ihåg mer, eftersom de bearbetat sina anteckningar på ett annat sätt. De som skrev på dator skrev snabbare, vilket medförde att studenterna i denna grupp skrev rakt av vad föreläsaren sagt.

För att komma ihåg det som vi lärt oss är repetition av stor vikt. Ebbinghaus glömskekurva visar att vi glömmer det mesta av det vi lärt oss inom bara några dagar om vi inte repeterar. Med repetition fräschas vårt minne upp och resulterar i att glömskekurvan inte sluttar lika brant. Ett sätt att träna våra elever i repetition är att använda anteckningsmallen. Mallen i sig bidrar till en bra sammanställning som kan användas vi repetition inför tex ett prov. Men redan när eleverna ska skriva sin sammanfattning repeterar de genom att de på själva formulerar vad de lärt sig.

 Genom anteckningsmallen läggs grunden till att utveckla en god studieteknik. 

Anteckningmallen finns nu tillgänglig via Mitt material


/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

verksamhetschef HSL  sekretess  vårdgivare  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se