Elevhälsan - Elevhälsan - Josef Milerad



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Josef Milerad

Ordförande i skolläkarföreningen, docent vid Karolinska Institutet
Postat 2018-08-07 23:13

Metodstöd för elevhälsan - riskfyllda råd

Att alltfler unga i skolåldern uppger att de känner sig stressade och mår psykiskt dåligt är elevhälsans stora utmaning. Skolor och elevhälsan behöver konkreta råd och stöd hur man ska främja psykisk hälsa och bromsa den negativa trenden. 

 “ Metodstöd för elevhälsan” som “ Uppdrag psykisk hälsa”  har arbetat fram med ett starkt  politiskt och ekonomiskt stöd från Socialdepartementet är tänkt som hjälp till skolorna.  Man beskriver olika tänkbara  orsaker till symptom som nedstämdhet, sömnsvårigheter, huvudvärk och ont i magen, föreslår vilka frågor som skolsköterskor och andra  kan ställa till eleven och vilka förebyggande åtgärder skolan kan vidta.

Själva tanken är god men tillvägagångssättet väcker farhågor. Det normala sättet att ta fram råd och riktlinjer är att etablerade forskare och experter sammanställer  ett faktagranskat kunskapsunderlag  som sedan diskuteras med slutanvändare och brukare.

Uppdrag psykisk hälsa har i stället  låtit  anonyma skribenter skriva texter som utgår från en del enskilda skolors praxis. Dessa helt godtyckligt valda underlag har inte genomgått formell granskning och då källangivelser saknas är det svårt att avgöra vad som är etablerade fakta och vad som är rena spekulationer.  

Att utsätta unga  som inte mår bra för oprövade teorier som används lokalt men aldrig har utvärderats menar vi är oetiskt och tyder på bristande respekt för barns rätt till goda och effektiva hälsoinsatser.  

Läs  debattartikeln i Läkartidningen  "Elevhälsa på egen risk" där skolläkare barnläkare barnpsykiater och en expert i medicinsk etik kräver att metodstödets råd granskas av  av myndigheter som Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsen.  http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/08/Elevhalsa-pa-egen-risk/

hälsofrämjande och förebyggande Psykisk ohälsa
Postat 2018-05-28 23:09

Tummen upp för HPV – vaccin

HPV tillhör de mest säkra och bäst utvärderade vaccinerna samtidigt som vaccinationstäckningen ligger klart lägre än för andra vacciner i barnvaccinationsprogrammet. En faktor kan vara bristfälliga kunskaper – alla vet inte att 99 % av fallen av cervixcancer beror på HPV infektion och att både cervixcancer och annan HPV relaterad cancer har stigit kraftigt. Tvärtemot vad många tror är det mest unga kvinnor i åldersgruppen 30 -40 år som drabbas av cervixcancer.  

 

Mot bakgrund av låg vaccintäckning i Dalarna beslöt Hanna Sahlgren gynekolog i Falun och processledare på regionalt cancercentrum Uppsala Örebro att prova ett nytt sätt att ändra attityder till HPV vaccination.

 

Alla skolsköterskor i Falu kommun har bjudits in till en utbildning om HPV.  De som kommer får en märkeströja med HPV vaccin logga. Det är precis ett sådant plagg som alla coola och sportiga tjejer vill ha och tanken är att skolsköterskorna ska ha tröjan på sig både i skolan och när man motionerar på fritiden.

 

Effekten av projektet går inte att utvärdera ännu men intresset och stödet för kampanjen har överraskat. Både skolan och Faluborna i gemen har engagerat sig för HPV – vaccination. När det finns ett en positiv symbol att samlas kring är stödet för vaccinering stort.

 

De som vill veta mer om kampanjen eller vill använda loggan kan ta kontakt med Hanna hanna.sahlgren@ltdalarna.se

vaccin
Postat 2016-09-03 19:56

Spelar det någon roll om vi klassar unga vuxna som barn?

Den här situationen tror jag att många känner igen.

Unga som kommer från olika krigs och oroshärdar har åldersdokument som inte alls  verkar stämma med vår professionella bedömning  av deras ålder. Oftast är de något äldre än vad deras papper utvisar men i en del fall kan skillnaden mellan uppgiven och trolig ålder vara ganska stor.

Man kan spontant tycka att det är inget större problem att flyktingars ålder inte stämmer men i verkligheten skapar det stora problem.  Brist på  boenden skolor och resurser för  flyktingbarn därför att  unga vuxna med  falskt låg ålder tar deras platser 

Läs min debattartikel  Oetiskt att inte åldersbestämma flyktingbarn  i Läkartidningen .

 http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/09/Oetiskt-att-inte-aldersbestamma-flyktingbarn/

Barns rättigheter
Postat 2016-08-29 00:35

Nu är det OK med könsuppdelad undervisning

Al-Azharskolan i  Vällingby i Stockholm är en av Sveriges största muslimska friskolor 

Där undervisas flickor och pojkar var för sig i idrott och hälsa från förskoleklass till åk 9. Skolan har blivit anmäld för diskriminering men  har friats av Skolinspektionen skriver Lärarnas Nyheter den 26.8  se  http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2016/08/26/okej-konsuppdelat-religiosa-skal

Skolans rektor hänvisar till elevernas muslimska bakgrund och att många skulle utebli helt från idrottsundervisningen om den var gemensam för flickor och pojkar.  Skolinspektionen ger rektorn rätt. Myndigheten  konstaterar att det inte finns något som tyder på att undervisningen i idrott och hälsa inte är likvärdig för de olika könen. Samtidigt skriver Skolinspektionen att har bedömningen gäller ”…i det aktuella fallet”.

Håkan Larsson professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan tror på ett politiskt   färgat beslut. "Hade det här varit en annan skola så hade beslutet blivit att skolan måste jobba med sina jämställdhetsproblem och lösa dem".

Håkan Larsson forskar  om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa. Om elever upplever obehag i könsblandade situationer bör skolan hjälpa dem att umgås på ett jämbördigt sätt.. Att i stället konsekvent dela upp efter kön tycker han är att göra eleverna en björntjänst.

 De håller inte flickornas idrottslärare Nina Da Mata om. Hon  tycker  att fördelarna med könsuppdelning överväger. Hon skulle vilja undervisa på samma sätt om hon jobbade på en skola utan muslimsk profil. Flickorna blir tryggare när de får vara i en egen grupp.

Vad säger Skolverket? Hur ska vi tolka värdegrund normkritiskt perspektiv och jämställdhetsarbete numera ? Hjälp oss tänka rätt!

skolinspektionen
Postat 2016-08-24 00:34

Handbok för verksamhetschefer, vårdgivare och rektorer

Samarbetet mellan elevhälsans medicinska del  och de pedagogiska och psykologiska insatserna är inte alltid friktionsfritt. Jag har funderat mycket över varför det är så och min tro är att den viktigaste faktorn är att  skolledare inte är förtrogna med hälso och sjukvårdslagstiftningen och fattar beslut som ibland går ofta stick i stäv med lagtexter och praxis. Jag tror att skolchefer  ibland tänker fel  i all  välmening därför att lagstiftningen är för   omfattande  och det finns ingen samlad information vad  just elevhälsan behöver rätta sig efter. 

Skolverkets  "vägledning för elevhälsan" klargör en hel del men har  luckor när det gäller centrala delar som patientsäkerhet, ledningssystem, avvikelserapportering och journalföring  för att nämna några viktiga punkter.

Så det är kanske inte så konstigt att man tycker olika om man inte är ense om de gemensamma förutsättningarna för verksamheten.

Detta var upprinnelsen till att vi bestämde oss för att skriva en handbok som på ett lättillgängligt sätt sammanfattar lagstiftning och praxis hur leder och organiserar medicinsk elevhälsa. Boken är i första hand tänkt för  chefer och ledningsansvariga alltså verksamhetschefer, rektorer och skolans huvudmän dvs elevhälsans vårdgivare. 

Bokens titel är "Leda och organisera medicinsk elevhälsa" och kommer ut i september på Studentlitteratur. Vi hoppas att den både ska vara till nytta i det praktiska arbetet och förbättra samarbetet

skola skollagen
Postat 2015-12-10 22:56

Barn och sex - ett laddat ämne

Trots skolans käcka sexualundervisning med detaljerade bilder så är barns sexualitet ett  känsligt ämne som väcker frågor.

För all skolpersonal som vill ha mer faktakunskaper  kring barns sexualitet vill jag rekommendera barnpsykiatern Åsa Kastboms avhandling som finns tillgänglig på nätet.

Här följer en kort sammanfattning av avhandlingen 

En tidig sexuell debut är förknippad med andra problematiska beteenden under senare tonåren.

Det visar Åsa Kastboms avhandling. Hon ser också en koppling till barnmisshandel.

När barns sexuella beteenden kännetecknas av nyfikenhet och upptäckarglädje tyder det på en normal utvecklingsprocess men när barnet visar sexualiserade och ovanliga sexuella beteenden bör vuxna runtomkring barnet reagera. Det visar delstudien på barn mellan 7 och 13 år.

  • Ett översexualiserat eller annorlunda sexuellt beteende hos barn ska undersökas av professionella med kunskap om barn och deras utveckling. En första insats kan vara att fråga barnet, säger Åsa Kastbom, ST-läkare i Region Östergötland .

En tidig sexuell debut, före 14 års ålder, beskrivs ofta som ett riskbeteende i sig men även kopplat till andra riskbeteenden. I två delstudier har Åsa Kastbom tittar både på tidig och sen sexdebut och associationer till detta hos cirka 3500 svenska gymnasieungdomar. Medelåldern för samlagsdebut var 15,4 år. Av dessa 18-åringar hade 7.5 procent haft samlag före 14 års ålder. Bland dem var det vanligare att inte bo med biologiska föräldrar och ha högre alkohol-, drog- och cigarett konsumtion än bland ungdomar med sexdebut senare i livet. Pojkarna med tidig sex debut hade lägre självkänsla och sämre mental hälsa än pojkarna med senare sexdebut.

Åsa Kastbom ser en koppling mellan tidig sexdebut och barnmisshandel.

  • Bland flickorna med tidig debut visade det sig vara mer än dubbelt så vanligt med erfarenhet av sexuella övergrepp och bland pojkarna mellan två till sju gånger vanligare med olika former av fysisk barnmisshandel. Det visade sig också vara mer än fem gånger vanligare att någonsin ha sålt sex bland ungdomarna med tidig sexdebut jämfört med ungdomarna med senare sexdebut.


Avhandlingen visar att på olika anledningar till varför vissa ungdomar inte haft sexuell debut vid 18 års ålder. Faktorer som familjestabilitet och kulturell bakgrund spelade roll. Bland ungdomar med sexuell identitet som homo- eller bisexuell var det mycket vanligare med erfarenhet av såväl fysisk misshandel, sexuella övergrepp och sexuell exploatering.

  • Vuxna och framför allt professionella behöver bli mer medvetna om denna grupps sårbarhet, den ökade risken för erfarenhet av barnmisshandel och kunna erbjuda olika former av stöd, säger Åsa Kastbom.

 

Avhandlingen ”Sexuella beteenden, debut och identitet hos svenska skolbarn och ungdomar” läggs fram vid Linköpings universitet IKE den 18 december.

Postat 2015-12-07 15:14

Kompletterings-vaccinera alla elever NU!!!

Nyss hemkommen från ett internat med Smittskyddets "expertgrupp för vaccinationer"  har jag ett angeläget budskap till alla skolsköterskor och skolläkare.

Har ni elever som behöver kompletterings- vaccineras antingen för att de har missat en  vaccindos eller för att de är nyinvandrade så gör det nu snarast.

Det råder vaccinbrist  i hela Europa och Sverige har fått en tilldelning av 100.000 doser Tetraxim ( motsvarande Tetravac). Utgångsdatum är sista mars och att kassera detta vaccin när barn i andra länder inte kan vaccineras är oetiskt och kan i värsta fall leda till att bolagen prioriterar andra länder vid vaccinbrist.

Observera att Tetraxim kan med fördel användas för upp-vaccinering även av äldre barn. Det är inte på något sätt farligt eller kontraindicerat  men det måste ske på läkarordination eftersom det formella godkännandet  gäller upp till 12 års ålder 

Så vaccinera alla som behöver det nu - nya perioder med vaccinbrist kan inträffa längre fram.

råd om kompletteringsvaccinationer här

http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/smittskydd/amnesomraden/vaccination/komplettering-ofullstandigt-vaccinerade-barn/

Postat 2015-09-24 16:36

”Sverige bör säkra tillgång på vaccin”

Under det att de stora partierna talar om barns hälsa i bara allmänna ordalag har Ella Bohlin från lilla KD skrivit ett jättebra inlägg i SvD om bristen på vaccin och vad vi bör göra åt det http://www.svd.se/sverige-bor-sakra-tillgang-pa-vaccin .

Så här skriver Ella bl.a.  : 

”Sverige bör säkra tillgång på vaccin” | SvD

I sommar har 1 000 barn i Stockholms läns landsting gått miste om vaccin mot tuberkulos. Det är barn som reser mycket utomlands och som är i stort behov av vaccinet. Under det senaste året har leveransen av vaccin till Sverige återkommande drabbats av avbrott. Det har lett till en ny bristsituation i hela landet. För första gången kan vi därför tydligt se de luckor som finns i ansvarsfördelningen, från att problemet identifierats till att varje barnavårdscentral kan förses med vaccin.Situationen riskerar att försvåra möjligheten att leva upp till det nationella vaccinationsprogrammet på både landstingsnivå och nationell nivå.Låt mig vara tydlig med vad det här innebär. Polio och andra allvarliga sjukdomar kan komma tillbaka om inte regeringen agerar skyndsamt. Vi har ingen egen tillverkning i Sverige och inga vaccinlager. Vi står helt oskyddade i denna svåra situation. Medan vi politiker diskuterar vems ansvaret är kan våra barns hälsa påverkas negativt.

Heja Ella! 

äntligen en politiker som tar upp viktiga och konkreta frågor i stället för att prata allmänt om visioner och vilka tjusiga mål man vill nå.

Postat 2015-09-08 21:55

Vad anser skolans beslutsfattare om bristen på likvärdig elevhälsa ?

Den 4.9 bjöd Skolläkarföreningen in företrädare för regeringskanslier skolmyndigheter,   professionerna samt representanter för föräldrar och elever till en hearing och paneldebatt om den bristande likvärdigheten i elevhälsan.

Det togs inga konkreta beslut om åtgärder men alla medverkande, med något enstaka undantag, tog problemet på stort allvar.

Sara Ronningstam Millberg, ordförande i Sveriges Skolkuratorers Förening har sammanfattat mötet och vänligen ställt denna text till förfogande:


Likvärdig elevhälsa

Svenska Skolläkarföreningen anordnade hearing och paneldebatt den 4 september 2015
Dagen inleddes med en föreläsning av professor Hugo Lagercrantz om det lilla barnets kognitiva utveckling, hjärnforskning och framgångsfaktorer för språkutveckling. Mycket intressant och mer läsning i ämnet återfinns i H Lagercrantz bok I barnets hjärna. Eftermiddagen ägnades åt paneldiskussioner med Lennart Ekdahl som moderator.

Paneldiskussion 1

Panel 1 bestod av elev/föräldraorganisationer och professioner:
Ove Andersson Sveriges läkarförbund, Kerstin Nilsson Svenska läkarsällskapet Agneta Fredin Riksföreningen för skolsköterskor, Ellinor Schad Sveriges skolpsykologers förening, Johan Hallberg Sveriges Skolledarförbund, Sara R Millberg Sveriges Skolkuratorers Förening, Malin Holm Föreningen Barn i behov, Ulrica Clerc Föreningen Hem och skola.

Aktuell statistik visar att vilken vård du får avgörs av var du bor

Skolläkarföreningen har under mars-maj 2015 skickat ut en enkät till alla skolor i hela landet. Enkäten innehöll 16 frågor angående bemanning, arbetssätt och vilka resurser som kommer eleverna till del. Denna undersökning är bland de största kartläggningar som gjorts av elevhälsans medicinska insatser och arbetsmetoder i Sverige. Rapporten är sammanställd av Josef Milerad och Mats Swensson, vetenskaplig sekreterare resp., ordförande i skolläkarföreningen.

Enligt skolläkarföreningens rekommendationer bör antalet elever per heltidsarbetande skolläkare ligga på 4000 elever för att alla elever med skolrelaterade hälsoproblem ska kunna garanteras en läkarbedömning. Detta nyckeltal möjliggör skolläkarbesök på mellan 8-10 ggr per termin d.v.s. var annan vecka per skola. Resultatet av kartläggningen visar att det finns en variation på mellan 300 – 15000 elever per heltidsarbetande skolläkare, ca 30 % av skolorna har nyckeltal på mellan 9200 - 14000 och 23 % av skolorna har tre eller färre skolläkarbesök per termin. Vidare framkommer att elevhälsans medicinska insatser inte utnyttjas p.g.a. av olika syn mellan olika skolor på vad som är god medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Samtidigt som antalet elever med svårigheter som påverkar inlärning och psykisk hälsa har blivit fler, så har möjligheterna till läkarbedömningar av komplicerade hälsoproblem och deras tidiga upptäckt i praktiken minskat. I alltför många skolor behöver skolsköterskan själv ta beslut i frågor som en läkare och sköterska enligt god praxis bör samråda om. Gällande förebyggande insatser mot psykisk ohälsa blir det tydligt att skolorna saknar stöd och direktiv för sitt arbete.

Under debatten blev sambandet mellan svaga studieresultat och svag elevhälsa klarlagt, elever med svårigheter blir bristfälligt bedömda.

Tidig upptäckt, kartläggning/utredning samt analys och bedömning av förutsättningar för kunskapsprogression och god hälsa är komplext och mångdimensionellt. Det blir i debatten tydligt att alla professioner inom elevhälsan behövs, den tvärprofessionella bedömningen blir då mer komplett, nyanserad och säker.

Likvärdigheten handlar om:

  • att elevhälsan är tillgänglig på plats i skolan
  • att elever och personal känner till elevhälsans uppdrag och funktion
  • att alla professioner finns tillgängliga, medicinsk, psykologisk, specialpedagogisk och psykosocial
  • att sättet att arbeta är likvärdigt, evidensbaserat och systematiskt, bra rutiner ger tidig upptäckt
  • att hälsofrämjande och förebyggande insatser omfattar samtliga elever
  • att elevhälsans insatser ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och verksamhetsplan

Paneldiskussion 2

Panel 2 bestod av myndigheter och regeringskansli:
Kerstin Evelius Socialdepartementet, Anna Ekström Skolverket, Greger Bååth Specialpedagogiska skolmyndigheten, Anna Blom Skolinspektionen, Carl Erik Flodmark Socialstyrelsen, Åsa Ernestam Sveriges Kommuner och Landsting, Karina Dahlberg Inspektionen för vård och omsorg.

Sammanfattning av panel 2:

  • Det saknas nationella nyckeltal för elevhälsans professioner
  • Det saknas årlig statistik och nationella öppna jämförelser
  • Rektorer är verksamhetschef för elevhälsan och saknar ibland tillräckliga kunskaper för uppdraget, detta borde ingå i rektorsutbildningen till stöd för rektor att göra rätt prioriteringar
  • Elevhälsan behöver öronmärkta pengar
  • Det behöver skapas tydligare nationella riktlinjer för elevhälsoarbetet
  • Fler skolläkare bör utbildas För att vi ska kunna leva upp till lagen krävs god uppföljning - skolinspektionens insatser behöver intensifieras
  • Skolverket tillhandahåller en rad utbildningsinsatser och nu vill de skapa en ständigt tillgänglig och uppdaterad kunskapsbank. En utvärdering av Lgr 11 är på gång
  • SKL vill prova att skapa en förstärkt elevhälsa med personal från andra kompetenser t.ex. socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin.
  • SPSM bjuder in skolläkarföreningen till samverkan, skolkuratorerna och skopsykologerna kommer att hänga på denna invitation.

Sammanfattningsvis

Dagen var välarrangerad, debatten engagerad och berikande och kan utgöra en god utgångspunkt i arbetet för en framtida likvärdig elevhälsa.

Sara Ronningstam Millberg
Skolkurator på ESS-gymnasiet Stockholm, medlem i styrelsen för Sveriges Skolkratorers Förening och utbildare i skolsocial utredning EBIC, Elevens Behov I Centrum.


Postat 2015-09-07 08:09

Man talar om samarbete men tiger om ojämlikhet i elevhälsan

Vår artikel i Läkartidningen har väckt en livlig debatt - och det är många som  går i försvar när man påtalar brister. Här kommer en liten sammanfattning av debattläget så långt. 

Man talar om samverkan och tiger om ojämlikhet.

De som känner sig utpekade för att acceptera bristande likvärdighet i elevhälsan har inte oväntat försökt bagatellisera Skolläkarföreningens kartläggning av elevhälsan som finns i sin helhet på länken nedan. Då våra data är svåra att vederlägga så tar man till känsloargument.

Katrin Hint Pysslingens skolöverläkare sörjer över ” att skolöverläkare enbart ser på elevhälsan ur ett snävt skolläkarperspektiv”. Karin Hints inlägg bör ses i ljuset av att vissa friskolor leder utvecklingen när det gäller minska kostsam läkarmedverkan i skolhälsovården. 29 % av friskolegymnasierna har inga skolläkarbesök alls, ingen kommunal skola ligger ens i närheten av detta. Är det skolläkarnas snäva perspektiv eller avkastningskraven som Karin Hint mest oroar sig för?

Styrelsen för skolsköterskeföreningen vill antyda att skolsköterskornas yrkesroll och professionalitet ifrågasätts om man har synpunkter på vem som skall skriva remisserna till sjukvården. Vad man tycks ha glömt är att syftet med ”remiss till sjukvården” är en begäran om en läkarbedömning eller behandling. Att själva kunna skriva remissen är idag en livlina för många skolsköterskor eftersom möjligheterna att få en läkarbedömning i skolan av eleverna är så begränsade.

Självklart bör den möjligheten finnas kvar. Däremot måsta man ifrågasätta om rektorer och skolsköterskor skall utan en föregående skolläkarbedömning kunna skriva remisser till den högspecialiserade barnpsykiatrin som på många håll redan har kollapsat under remissflödet. Eleverna får inte bättre hjälp för att allt fler yrkesgrupper får remittera direkt till specialist vård utan att ha konsulterat ansvarig skolläkare. 

Och bästa skolsköterskeförening; visst vill era medlemmar göra en fantastisk insats för att förebygga ohälsa så varför inte arbeta tillsammans med skolläkarna för att ge dem de verktyg som saknas? 83 % av grundskolorna och 92 % av gymnasierna saknar definierade och nedskrivna program mot psykisk ohälsa.

Skolläkarföreningen tror i högsta grad på en tvärprofessionell samverkan och en samlad elevhälsa men vi ser också hur särintressen, brist på riktlinjer och ekonomistyrning riskerar att försämra elevernas hälsa genom uteblivna läkarkontroller .

Läs vår nationella kartläggning byggd på svar från 488 skolsköterskor i grundskolan, 131 skolsköterskor i gymnasiet, 34 skolsköterskor i friskolor och 24 verksamhetschefer med ansvar omkring 200 000 elever i c:a 400 skolor. Den visar tydligt elevernas bristfälliga tillgång till god medicinsk elevhälsa.

Klicka här för att läsa kartläggningen (pdf)

annonser

Föreläsare

Ämnen

handledning  sekretess  utanförskap  
Hitta fler föreläsare här