Mer svensk forsknings behövs för att klargöra effekter av generella insatser för att förebygga psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem som motiverar förebyggande insatser, särskilt bland barn och unga. Lärande och psykisk hälsa hänger närma samman med varandra. En viktig väg är därför att utveckla skolan så att fler unga avslutar grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. En annan åtgärd är att underlätta övergången från studier till förvärvsarbete. Det är också möjligt att pedagogiska - psykologiska insatser kan ha effekt. Under senare år har särskilt intresse riktats mot metoder som syftar till att ge föräldrar stöd och insatser i skolan som syftar till att minska förekomsten av utagerande och inåtvända psykiska problem.

SBU, en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder, har i maj 2010 presenterat en rapport "Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn" som redovisar resultat från vetenskapliga studier inom området. Tidigare har Statens folkhälsoinstitut (FHI) presenterat kunskapsöversikter inom samma område. Socialstyrelsens UPP-centrum har också publicerat översikter, dock ej av insatser som syftar till att användas generellt. Slutsatserna skiljer sig delvis åt. I SBU:s översikt framkommer inte någon i Sverige använd metod ha tillräckligt vetenskapligt för att vid generell användning kunna förväntas förebygga psykiska problem. I FHI:s översikter presenteras däremot flera metoder för stöd till föräldrar och metoder för användning i skolan som uppfattas ha tillräckligt stöd vetenskapligt stöd för att motivera användning. SBU och FHI kommer således till olika slutsatser, trots att bådas utgångspunkt är den internationellt publicerade vetenskapliga litteraturen. Huvudskälet är att SBU har ställt som krav att studier av god kvalité påvisat effekt minst sex månader efter insatsen medan FHI inte ställt detta krav.

Ett krav på att effekter påvisas en tid efter en insats är rimligt. Det finns dock betydande svårigheter att genomföra sådana uppföljande undersökningar vilket lett till att endast ett fåtal studier har publicerats. SBU konstaterar i rapporten att mer än 125 olika metoder idag används i Sverige som gör anspråk på att förebygga psykiska ohälsa. Den helt övervägande majoriteten av dessa metoder har inget som helst vetenskapligt stöd. Mot denna bakgrund har FHI valt att rekommendera metoder som påvisat ge effekt, trots att uppföljningar sex månader efteråt saknas. Avsikten med denna rekommendation är att öka inslaget av metoder som har ett visst vetenskapligt stöd i avvaktan på att ytterligare studier publiceras. Ett alternativt för FHI kunde ha varit att avråda från alla generella insatser som syftar till förebygga psykisk ohälsa. FHI förväntar då knappast att verksamheten skulle upphöra utan istället att metoder utan något som helst vetenskapligt stöd skulle fortsätta att användas i oförändrad omfattning.

Det önskvärda är att verksamhet inom detta område kan grundas på resultat från vetenskapliga studier av hög kvalité med uppföljningstider om minst sex månader och där studierna genomförs i Sverige. Sådana studier pågår vilket gör att kunskapsläget kan förväntas bli avsevärt bättre inom de närmaste åren.