Det är lätt att en diskussion om narkotika polariseras. Antingen uppfattas någon som försvarare av den svenska nolltoleransen eller anses personen som drogliberal. Detta är olyckligt eftersom bruk av psykoaktiva substanser är en viktig hälsofråga som kräver en nyanserad analys. 

  Under perioden 2008-2010 ökade andelen ungdomar i åk 9 och gymnasiets åk 2 som angivit att de någon gång prövat narkotika, vanligen cannabis. Ökningen har fått genomslag i media och i politiken. Det finns dock flera problem som är förknippande med uppmärksamheten på cannabis. En är att trenden varit svag ett annat är att CAN:s senaste undersökning om skolelevers drogvanor 2011 visar på en nedgång. 

   Sverige har en relativt hög dödlighet pga av narkotika,. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction redovisar jämförbar drogrelaterad dödlighet bland vuxna i Europa.  Inom EU-27 är det 20 länder som har lägre dödlighet än Sverige, däribland länder som Nederländerna och Italien där cannabisbruk bland ungdomar är 5-7 gånger vanligare än i Sverige.  Det finns således inget enkelt samband mellan ungdomar bruk av cannabis och allvarliga problem med narkotika. 

   Den restriktiva inställningen till cannabis i Sverige är en uppenbar tillgång. Det finns dock risk för att intresset fokuseras alltför mycket på tonåringar, på bekostnad av narkotikabruket bland vuxna. Det finns en tydlig parallell till alkohol där intresset ofta inriktats på ungdomar trots att de stora problemen finns bland vuxna. 

Källor

http://www.espad.org

http://www.can.se

http://www.emcdda.europa.eu

Läser man en tidning får man intryck av att våldet ökar. Sanningen är den helt motsatta. Vi har aldrig levt i en tid med så lite våld som idag. Detta gäller alltifrån mord till krig och inbördeskrig. Steven Pinker, en kanadensisk psykolog, visar detta i en aktuell bok där noggranna genomgångar av olika statistiska källor redovisas. Exempelvis var förekomsten av mord och dråp år 1700 ca 10 gånger högre än i dag  och ca 100 gånger högre år 1300. 

   Trenden är tydlig även under senare år. Enligt dödsorsaksregistret var i Sverige antalet avlidna i åldern 0-64 år pga mord eller dråp 1,45 per 100 000 och år under åren 1987-1989. Tjugo år senare, åren 2007-2009, har antalet sjunkit till 1.0. 

   Mord och dråp är entydiga former av våld. Även mindre tydliga former som mobbning har också utvecklats gynnsamt. I studiens Skolbarns hälsa och hälsovanor finns jämförbara uppgifter. Andelen som uppger att de mobbats under den senaste terminen eller under de senaste månaderna har minskat från 17 procent skolåret 1993/94 till 13 procent skolåret 2009/2010. Minskning har skett i liknande takt som nedgången av mord och dråp. 

   Det kan förefalla paradoxalt att våldet minskar trots att upplevelsen är att trenden är den motsatta. En förklaring är troligen att vår tolerans för våld har minskat. Den minskade toleransen är antagligen också en avgörande drivkraft till den gynnsamma utvecklingen. Detta innebär att om mobbning i skolan ytterligare ska minska det är nödvändigt att lärare och föräldrar reagerar entydigt och konsekvent så snart någon elev påträffas mobba en annan elev. 

Referenser

Pinker, S. (2011). The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined. New York: New York: Viking Adult.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Svenska skolbarns  hälsovanor 2009/10. Grundrapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Självmorden bland unga ökar - i motsats till utvecklingen i alla andra åldersgrupper. Utvecklingen i Sverige är unik i Västeuropa. Den som tar livet av sig är vanligen deprimerad. Det räcker dock inte med att förstå självmord i psykiatriska termer. Självmord är konsekvens av att den unge uppfattar att det inte finns några livschanser. Att förebygga suicid handlar därför om att ge alla goda livsmöjligheter. 

   En påminnelse om hur nära suicid hänger samman med livsmöjlighet ger en nyligen publicerad svensk studie. Studien visar att hälften av alla unga män som i åldern 20-34 år tar livet av sig hade dömts för brott i åldern 15-19 år (Björkenstam et al, 2011). Om en ung människa misslyckas i skolan mångdubblas risken för brottslighet. En av samhällets angelägnaste uppgifter är att ge alla förutsättningar till att klara skolan. Som bekant återstår här en hel del. Elevhälsa kan bidra till att vända utvecklingen. .  

Referens

Bjökenstam, E., Björkenstam, C., Vinnerljung, B., Hallqvist, J., & Ljung, R. (2011). Juvenile delinquency, social background and suicide‚Äîa Swedish national cohort study of 992‚881 young adults. International Journal of Epidemiology.

Den övre linjen gäller flickor, den nedre pojkar  

En internationella studie som Sverige deltar i, Skolbarns hälsa och hälsovanor, gäller ungdomar i ålder 11-15 år har pågått sedan 1985. De senaste uppgifterna gäller 2009/2010 är nu under publicering. De visar att den ökning av psykiska problem som noterades under 1990-talet har planat ut under 2000-talets första decennium. En hypotes är att ökningen av psykiska problem hänger samman med att ungdomar har fått svårare att hitta en roll i samhället. Ungdomsarbetslösheten ökade drastiskt under 1990-talet och har sedan legat kvar på en hög nivå. Alla måste i praktiken gå i gymnasiet men stora grupper klarar inte studierna. Också här skedde ökningen under 1990-talet för att sedan stabiliseras på ogynnsam nivå. 

   I praktiken innebär detta att den främsta åtgärden för att minska den psykiska hälsan bland ungdomar är att ge skolan stöd så att fler går ut med godkända betyg. Detta innebär snarast ökade krav i skolan. Situationen i Finland är tänkvärd. Där har ingen uppgång av psykiska problem skett, trots att många upplever skolan som stressande. En förklaring kan vara att ovanligt många klarar skolan med goda prestationer vilket gör dem bättre förberedda för livet efter skolan. 

Begreppet värdegrund används vid diskussioner inom skolan. Begreppet lanserades i början av 1990-talet, och begreppet värdegrundsarbete har kommit för att beteckna skolans sätt att fostra barn. Värdegrund beskrivs som en uppsättning fasta värden som inte kan förhandlas bort. Detta blir problematiskt i alla de situationer där olika värden i värdegrunden ställs mot varandra, till exempel motsättningen mellan ”individens frihet och integritet” och ”solidaritet med svaga och utsatta”. Texter om värdegrund beskriver inte hur sådana värdekonflikter ska lösas. Istället kvarstå ett en ganska godtycklig uppsättning av allmänna värden som framställs som oproblematiska. I en studie där både gymnasielärare och gymnasieelever intervjuades visade det sig att begreppet värdegrund, trots sin ytliga association till något mycket fast och enhetligt, gavs mycket skilda innebörder – allt från ordningsregler till existentiella frågor (Pedersen, 2004).

   Begreppet värdegrund förekommer inte i andra länder. Där används istället begrepp som "values education", "moral education", "character education", "citizenship education" och "civic education" (Berkowitz, 2000). Där lägger man betoningen vid att utveckla elevernas förmåga att kritiskt reflektera över etiska frågor. Det är också en inriktning som filosofen Torbjörn Tännsjö föreslagit för skolan i Sverige (2006). Fortfarande kvarstår dock i skolan föreställningar om enkla svar på vad som är rätt och fel,. Det förefaller som om begreppet är en kvarleva från en förmodern tid då enhetliga värderingar förmedlades i skolan, ofta klädda i en religiös språkdräkt. 

   Diskussionen om värdegrund har tydliga konsekvenser för barn och ungas hälsa. Vi lever i en tid som är öppnare än någonsin tidigare där unga människor möts av en mängd motstridiga idéer om hur vi bör leva våra liv. Det är svårt för unga att hantera denna mångfald. Svårigheterna kan vara en bidragande orsak till den ökande psykiska ohälsan. Barn och unga behöver verktyg för att hantera mångfalden av värderingar. Tonåringar är knappast hjälpta av föreställningar om att det idag finns en uppsättning av "eviga värden". 

Referenser

Berkowitz, M. W. & Grych, J. H. (2000). Early character development and education. Early Education & Development, 11, 55-72. 

Pedersen, J. (2004). Vägar till värderingar och värden: Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik (PiUS-rapport). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.

Tännsjö, T (2006). Avskaffa skolans värdegrund. SvD 2006-05-12

Det finns stora skillnader i hälsa, också rika länder emellan. Exempelvis är spädbarnsdödligheten dubbel så hög i USA som den är i Sverige. I Japan är denna dödlighet ännu lägre. En avgörande fråga är varför barn i vissa länder klarar sig mycket bättre. Variationer för traditionella riskfaktorer som tobak, alkohol och motion räcker inte som förklaringar. Knappast inte heller omfattningen av våra välfärdssystem. I Japan är statens utgifter för välfärd ganska låga. Liknade gäller i Korea där hälsan bland barn förbättrats påtagligt snabbt under de senaste 50 åren och nu nått en nivå som motsvarar de nordiska länderna. 

   En möjlig förklaring till en god folkhälsa är beredskapen i befolkningen till att ta till sig ny vetenskapligt baserad kunskap. Inom EU får befolkningen regelbundet svara på olika attitydfrågor. En sådan fråga har varit hur intresserad man är av vetenskapliga och teknologiska nyheter. I de länder som har den bästa folkhälsan är intresset som störst. De grundläggande vetenskapliga kunskaperna är också som bäst i dessa länder, exempelvis i länder som Sverige, Holland och Finland. Motsatsen finns också. Det är tänkvärt att halva befolkningen inom EU tror att antibiotika kan bota virussjukdomar. 

   Det är därför angeläget att vidmakthålla intresset för vetenskap och teknik bland unga. Medicinsk verksamhet är ger utmärkta tillfälle att understödja sådant intresse. 

Mobbning är fortfarande ett betydande problem. Trots ny lagstiftning och en mängd olika insatser har mobbning i skolan inte minskat under de senaste 10-15 åren (Danielson, 2003). En förklaring kan vara att skolor ofta använder metoder som saknar effekt (Ttofi, 2008). Detta kan i sin tur förklaras av att effektiva insatser, ex Olweus metod, medför vissa kostnader som ytterst ska betalas av vanliga medborgare via skatten. 

   För att klargöra hur mycket vuxna anser det vara värt att förebygga mobbning fick ett slumpurval besvara en fråga om hur mycket skattemedel som bör avsättas för att sätta in en effektiv mobbningsförebyggande metod. De som svarande angav att det i genomsnitt var värt 35 000 kr att förebygga ett fall av mobbning (Persson, 2010).

   Författarna presenterar också ett räkneexempel. Utgångspunkten är ett rektorsområde med 1000 elever. Genomsnittligt kan vi räkna med att 10 procent under ett år utsätts för mobbning, dvs 100 elever (Danielson, 2003). Ett effektivt mobbningsförebyggande program kan förväntas reducera mobbning med 20 procent (Ttofi, 2008), dvs i genomsnitt förhindrar att 20 elever blir mobbade. Låt oss vidare anta att effekten av programmet kvarstår 3 år. Det samhälleliga värdet av denna reduktion blir då 3*20*35000 kr, dvs ca 200 000 kr. En effektiv insats kan kosta 100 000 kr under ett år. Det innebär att värdet av insatsen är 2 gånger större än kostnaden. Det är först när kostnaden överstiger 200 000 kr som den kan ifrågasättas. 

Referenser

Danielson M, Sundbaum B. Mobbning bland skolbarn. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003 

Persson M, Svensson M. Willingness to Pay to Reduce School Bullying. Örebro: Department of Economics; 2010 

Ttofi MM, Farrington DP, Baldry AC. Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying. Stockholm: Brottsförebyggande rådet; 2008.

Barn i Sverige mår utmärkt jämfört med barn i de flesta andra länder. Kontrasten är tydlig gentemot ungdomar och unga vuxna som i Sverige mår sämre än ungdomar i andra rika länder. En väl utformad barndom borde skydda mot problem senare i livet. Ett flertal studier visar också att stora påfrestningar under uppväxtåren leder till mer psykiska problem senare i livet. En tanke är därför att så lite påfrestningar som möjligt under barndomen skulle vara det bästa. En aktuellt studie visar dock motsatsen. I studien har man följt individer från barndom till vuxen ålder. Det visade sig att de individer som varit utsatta för påfallande lite påfrestningar under barndomen fick mer psykiska problem som vuxna. En tänkbar förklaring kan vara att måttliga svårigheter under barndomen kan träna individen till att hantera de svårigheter som senare möter dem som vuxna. De som inte fått sådan träning klarar sig sämre. Resultatet har konsekvenser för hur skolan ska utformas. Allt för stora påfrestningar är uppenbart inte bra. Men inte heller en miljö som ställer mycket små krav.

Referens: Seery MD, Holman EA, Silver RC. Whatever does not kill us: Cumulative lifetime adversity, vulnerability, and resilience. Journal of Personality and Social Psychology. 2010.

Under uppväxten erbjuder stat, kommun och landsting insatser för varje barn till ett värde motsvarande omkring två miljoner kronor - en summa som utgör omkring tio procent av bruttonationalprodukten (BNP). En av de främsta effekterna av dessa insatser är god hälsa, både under uppväxtåren och senare i livet. 

De skattefinansierade insatserna är avgörande för att barnens villkor ska bli goda. Ett krav är att man använder så effektiva metoder som är möjligt. Idag bygger sådana metoder ofta på vetenskapliga studier. Aldrig tidigare har den vetenskapliga kunskapsutvecklingen varit så snabb som den är idag. FHI vill medverka till att nya kunskaperna snabbare kommer till praktisk användning genom att tillsammans med bokförlaget Gothia ge ut en bok “Investera i Barns hälsa”. Boken kommer att vara tillgänglig sista veckan i september. 

Bokens utgår ifrån att barn utvecklas i interaktion med miljön. Det innebär att tyngdpunkten ligger vid att behandla barnens uppväxtmiljöer: familj, förskola, skola, fritidsmiljö och situationen vid övergång från utbildning till förvärvsarbete. Ett särskilt kapitel behandlar biologisk, fysisk och kemisk miljö. Boken avslutas med ett kapitel om planering, utvärdering, implementering och ett om systematiskt folkhälsoarbete. 

Bokens titel “Investera i barns hälsa” ska ses i perspektivet att insatser under uppväxten ger utdelning i form av bättre hälsa under hela livet. 

Psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem som motiverar förebyggande insatser, särskilt bland barn och unga. Lärande och psykisk hälsa hänger närma samman med varandra. En viktig väg är därför att utveckla skolan så att fler unga avslutar grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. En annan åtgärd är att underlätta övergången från studier till förvärvsarbete. Det är också möjligt att pedagogiska - psykologiska insatser kan ha effekt. Under senare år har särskilt intresse riktats mot metoder som syftar till att ge föräldrar stöd och insatser i skolan som syftar till att minska förekomsten av utagerande och inåtvända psykiska problem.

SBU, en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder, har i maj 2010 presenterat en rapport "Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn" som redovisar resultat från vetenskapliga studier inom området. Tidigare har Statens folkhälsoinstitut (FHI) presenterat kunskapsöversikter inom samma område. Socialstyrelsens UPP-centrum har också publicerat översikter, dock ej av insatser som syftar till att användas generellt. Slutsatserna skiljer sig delvis åt. I SBU:s översikt framkommer inte någon i Sverige använd metod ha tillräckligt vetenskapligt för att vid generell användning kunna förväntas förebygga psykiska problem. I FHI:s översikter presenteras däremot flera metoder för stöd till föräldrar och metoder för användning i skolan som uppfattas ha tillräckligt stöd vetenskapligt stöd för att motivera användning. SBU och FHI kommer således till olika slutsatser, trots att bådas utgångspunkt är den internationellt publicerade vetenskapliga litteraturen. Huvudskälet är att SBU har ställt som krav att studier av god kvalité påvisat effekt minst sex månader efter insatsen medan FHI inte ställt detta krav.

Ett krav på att effekter påvisas en tid efter en insats är rimligt. Det finns dock betydande svårigheter att genomföra sådana uppföljande undersökningar vilket lett till att endast ett fåtal studier har publicerats. SBU konstaterar i rapporten att mer än 125 olika metoder idag används i Sverige som gör anspråk på att förebygga psykiska ohälsa. Den helt övervägande majoriteten av dessa metoder har inget som helst vetenskapligt stöd. Mot denna bakgrund har FHI valt att rekommendera metoder som påvisat ge effekt, trots att uppföljningar sex månader efteråt saknas. Avsikten med denna rekommendation är att öka inslaget av metoder som har ett visst vetenskapligt stöd i avvaktan på att ytterligare studier publiceras. Ett alternativt för FHI kunde ha varit att avråda från alla generella insatser som syftar till förebygga psykisk ohälsa. FHI förväntar då knappast att verksamheten skulle upphöra utan istället att metoder utan något som helst vetenskapligt stöd skulle fortsätta att användas i oförändrad omfattning.

Det önskvärda är att verksamhet inom detta område kan grundas på resultat från vetenskapliga studier av hög kvalité med uppföljningstider om minst sex månader och där studierna genomförs i Sverige. Sådana studier pågår vilket gör att kunskapsläget kan förväntas bli avsevärt bättre inom de närmaste åren.