Elevhälsan - Elevhälsan - Helena Wallberg - Ge exempel på en extra anpassning!



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet

Ge exempel på en extra anpassning!

Uppmaningen har kommit från alla de kollegier jag har träffat under augusti månad.

Det här med extra anpassningar är fortfarande ett område som känns oklart eller osäkert för många. Vad är en extra anpassning och hur vet man vilken extra anpassning man ska sätta in? Jag hade förmånen att få sätta mig in i lagen (3 kap, 5§) när jag jobbade på Skolverket och har också efteråt arbetat mycket med frågor om extra anpassningar i mitt arbete. Här är några frågor som jag tänker kan hjälpa till att reda ut om det man kallar extra anpassningar också är det.


Vem är föremål för den extra anpassningen?

Är det en insats för gruppen? Då är det inte en extra anpassning eftersom det enligt lag är en av två stödinsatser som riktas till en individuell elev (extra anpassning och särskilt stöd).

Är det en insats som riktas till en individuell elev? Då kan det vara en extra anpassning.


Syftet

Vad är syftet med den insats man kallar extra anpassning? Är det att den ska underlätta för eleven att fokusera eller att komma igång? Då är det kanske ett verktyg för tillgänglighet snarare än en extra anpassning.

Är syftet att eleven ska utvecklas i riktning mot en del i kunskapskraven som man har identifierat som svår att nå för eleven? Är insatsen riktad mot eleven och ska genomföras under en kortare tid för att sedan följas upp? Då är det troligen en extra anpassning.


Kunskapsmål eller kunskapskrav

Kan insatsen kopplas till ett specifikt kunskapsmål (läroplanens andra kapitel om skolans mål) eller del av kunskapskrav (läroplanens tredje kapitel – kursplanerna) eller är de mer kopplade till trivsel, att må bra eller att kompensera för en brist? Då är det kanske inte en extra anpassning utan en kompensatorisk insats eller möjligen en tillgänglighetsåtgärd.

Har de som arbetar med eleven identifierat vilka specifika behov eleven har för att utvecklas ”i riktning mot kunskapsmål eller kunskapskrav” *? Kan insatsen kopplas till detta specifika behov så att det står klart hur insatsen ska leda till ett kunskapsmål eller del av kunskapskrav? Då är det troligen en extra anpassning.

*allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd


Varaktighet

Hur länge ska eleven använda verktyget och hur länge ska läraren organisera för anpassningen? Om det inte finns någon bortre gräns så måste man fundera över om det är en tillgänglighetsfråga eller om det kan vara så att eleven är i behov av särskilt stöd.

Är insatsen tänkt att hålla på i några veckor för att sedan utvärdera om den har lyckats få eleven på banan? Då kan det vara en extra anpassning.


Ordinarie undervisning

Ska insatsen ske inom ramen för elevens ordinarie undervisning * eller sker den vid sidan om så att den förändrar elevens undervisning jämfört med hur det var tänkt? Går eleven undan varje lektion eller nästan varje lektion med någon annan än läraren så är det inte längre ordinarie undervisning för eleven. Då måste man fundera över om det är så att eleven är i behov av särskilt stöd. Först måste man förstås undersöka hur undervisningen är anpassad för alla elever i klassen. Kanske finns något att utveckla för att lärmiljön runt eleven ska bli ännu mer tillgänglig? 

Sker insatsen i klassrummet med läraren som organisatör och som den som beslutar om verktyg och uppgifter? Sker insatsen under några veckor samtidigt som eleven är med i sin ordinarie undervisning även om eleven får anpassade uppgifter eller lite mer tid eller annat för att täppa till kunskapsluckor eller träna på ett kunskapsmål? Då är det troligen en extra anpassning.

  • en vanlig missuppfattning är att ”ordinarie undervisning” handlar om lärarens ordinarie undervisning men det är elevens ordinarie undervisning som åsyftas.

Var har man hittat den extra anpassningen?

Om den extra anpassningen har hittats i en bok, en lista på nätet eller tips från en vårdinstans eller intresseorganisation, då är det inte en extra anpassning. Anledningen är att den då inte kan kopplas till elevens individuella specifika behov för att utvecklas i riktning mot ett specifikt kunskapsmål eller del av kunskapskrav. Fundera över om det kan vara något som gynnar eleven eller fler elever i tillgänglighetsarbetet. Det kanske kan kallas stödstrukturer för lärande?

Om den extra anpassningen har hittats i ett samarbete med eleven, kollegialt i samband med att man har identifierat vad som saknas och behövs för att eleven ska utvecklas i riktning mot ett kunskapsmål eller del av kunskapskrav under en period – då är det troligen en extra anpassning.


Finns det särskilt bra extra anpassningar för till exempel elever med npf eller språkstörning?

Nej. Det finns listor med tips på sådant som kan underlätta för lärandet för elever som har till exempel adhd, men de kan inte kallas extra anpassningar. De är nämligen inte konstruerade för den specifika eleven som lärare har framför sig utan är generella tips och råd för elever som har en viss funktionsnedsättning. En extra anpassning skapas för att passa den individuella eleven i förhållande till de kunskapsmål och kunskapskrav som gäller för årskursen och eleven. Generella tips och råd är en del av tillgänglighetsarbetet. Ibland kan man kanske få inspiration till en extra anpassning av listor med generella råd men råden kan aldrig kallas extra anpassning om de inte har utarbetats för en individuell elev i förhållande till hur eleven ligger till jämfört med kunskapsmål och kunskapskrav.


Arbetsmiljö

Om alla elever som har en funktionsnedsättning eller hamnar i svårigheter av olika slag automatiskt hamnar i facket ”i behov av extra anpassningar” så blir arbetet för läraren omöjligt. Det är det pedagogiska arbetet som måste undersökas och utvecklas i sin helhet när en lärare upplever att det är många elever som är i behov av något extra. Idag är det alldeles för många lärare som lämnas ensamma att själva komma på hur de ska göra utan att få möjlighet att reflektera över hur undervisningen (pedagogisk, social, fysisk miljö) kan utvecklas utifrån de elever som finns i gruppen. Risken är stor att man fortsätter med insatser som inte ger effekt eller som inte behövs egentligen om man fick tillfälle att stanna upp och följa upp. Det är här specialpedagogisk kompetens kan göra skillnad eftersom vi som har utbildning i specialpedagogik har ett tränat kartläggningsöga och kan undersöka samband mellan individ och lärmiljö för att stödja läraren att hitta lösningar i det lilla och i det stora. Det är inte att granska läraren, det är att undersöka lärmiljön i förhållande till eleven/eleverna för att förstå vad som händer och vad som kan behövas. 


Varför är det viktigt att skilja mellan tillgänglighetsarbete och extra anpassningar?

Ju mer utsmetat arbetet med extra anpassningar blir desto mindre individuellt riktat stöd. Om en elev verkligen är i behov av en individuellt riktad stödinsats så ska eleven få det. Om en sittkudde, stressboll, placering i klassrummet eller bildstöd (för att ta några exempel ur listor med generella råd) får status som individuell stödinsats, då blir de individuella stödinsatserna urvattnade. Dessutom blir tillgänglighetsarbetet urvattnat om helt vanliga anpassningar uppfattas som något extra.

Det heter EXTRA anpassningar av en anledning. Vi kan fundera över vilka vanliga anpassningar som görs. Vilka extra anpassningar som görs idag är generella och kanske snarare ska vara en del av tillgänglighetsarbetet. Vilka kan gynnas av dem? Vilka effekter kan det få? Hur kan det underlätta arbetet för både lärare och elever? 


Sammanfattning

Styrdokumenten ställer höga krav på tillgänglighet och därmed anpassningar i undervisningen för alla elever oavsett behov och förutsättningar. Det uttrycks bland annat med begreppet ledning och stimulans. Om det trots ansträngningar att planera och organisera en undervisning som ska fungera för alla elever inte går att göra detta utan en individuell insats så är det antingen en extra anpassning eller särskilt stöd. Denna insats ska vara riktad till en elev och kopplas till de kunskapsmål eller delar av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.


Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om hur man kan organisera undervisning med både ledning och stimulans:

Differentierad undervisning istället för individuella stödinsatser

Inlagt 2018-08-28 08:28 av Helena Wallberg| Läst 4154 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

sexuella övergrepp  alkoholism  sekretess  
Hitta fler föreläsare här