Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagogen Mod & Metod



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet
Postat 2018-08-28 08:28

Ge exempel på en extra anpassning!

Uppmaningen har kommit från alla de kollegier jag har träffat under augusti månad.

Det här med extra anpassningar är fortfarande ett område som känns oklart eller osäkert för många. Vad är en extra anpassning och hur vet man vilken extra anpassning man ska sätta in? Jag hade förmånen att få sätta mig in i lagen (3 kap, 5§) när jag jobbade på Skolverket och har också efteråt arbetat mycket med frågor om extra anpassningar i mitt arbete. Här är några frågor som jag tänker kan hjälpa till att reda ut om det man kallar extra anpassningar också är det.


Vem är föremål för den extra anpassningen?

Är det en insats för gruppen? Då är det inte en extra anpassning eftersom det enligt lag är en av två stödinsatser som riktas till en individuell elev (extra anpassning och särskilt stöd).

Är det en insats som riktas till en individuell elev? Då kan det vara en extra anpassning.


Syftet

Vad är syftet med den insats man kallar extra anpassning? Är det att den ska underlätta för eleven att fokusera eller att komma igång? Då är det kanske ett verktyg för tillgänglighet snarare än en extra anpassning.

Är syftet att eleven ska utvecklas i riktning mot en del i kunskapskraven som man har identifierat som svår att nå för eleven? Är insatsen riktad mot eleven och ska genomföras under en kortare tid för att sedan följas upp? Då är det troligen en extra anpassning.


Kunskapsmål eller kunskapskrav

Kan insatsen kopplas till ett specifikt kunskapsmål (läroplanens andra kapitel om skolans mål) eller del av kunskapskrav (läroplanens tredje kapitel – kursplanerna) eller är de mer kopplade till trivsel, att må bra eller att kompensera för en brist? Då är det kanske inte en extra anpassning utan en kompensatorisk insats eller möjligen en tillgänglighetsåtgärd.

Har de som arbetar med eleven identifierat vilka specifika behov eleven har för att utvecklas ”i riktning mot kunskapsmål eller kunskapskrav” *? Kan insatsen kopplas till detta specifika behov så att det står klart hur insatsen ska leda till ett kunskapsmål eller del av kunskapskrav? Då är det troligen en extra anpassning.

*allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd


Varaktighet

Hur länge ska eleven använda verktyget och hur länge ska läraren organisera för anpassningen? Om det inte finns någon bortre gräns så måste man fundera över om det är en tillgänglighetsfråga eller om det kan vara så att eleven är i behov av särskilt stöd.

Är insatsen tänkt att hålla på i några veckor för att sedan utvärdera om den har lyckats få eleven på banan? Då kan det vara en extra anpassning.


Ordinarie undervisning

Ska insatsen ske inom ramen för elevens ordinarie undervisning * eller sker den vid sidan om så att den förändrar elevens undervisning jämfört med hur det var tänkt? Går eleven undan varje lektion eller nästan varje lektion med någon annan än läraren så är det inte längre ordinarie undervisning för eleven. Då måste man fundera över om det är så att eleven är i behov av särskilt stöd. Först måste man förstås undersöka hur undervisningen är anpassad för alla elever i klassen. Kanske finns något att utveckla för att lärmiljön runt eleven ska bli ännu mer tillgänglig? 

Sker insatsen i klassrummet med läraren som organisatör och som den som beslutar om verktyg och uppgifter? Sker insatsen under några veckor samtidigt som eleven är med i sin ordinarie undervisning även om eleven får anpassade uppgifter eller lite mer tid eller annat för att täppa till kunskapsluckor eller träna på ett kunskapsmål? Då är det troligen en extra anpassning.

  • en vanlig missuppfattning är att ”ordinarie undervisning” handlar om lärarens ordinarie undervisning men det är elevens ordinarie undervisning som åsyftas.

Var har man hittat den extra anpassningen?

Om den extra anpassningen har hittats i en bok, en lista på nätet eller tips från en vårdinstans eller intresseorganisation, då är det inte en extra anpassning. Anledningen är att den då inte kan kopplas till elevens individuella specifika behov för att utvecklas i riktning mot ett specifikt kunskapsmål eller del av kunskapskrav. Fundera över om det kan vara något som gynnar eleven eller fler elever i tillgänglighetsarbetet. Det kanske kan kallas stödstrukturer för lärande?

Om den extra anpassningen har hittats i ett samarbete med eleven, kollegialt i samband med att man har identifierat vad som saknas och behövs för att eleven ska utvecklas i riktning mot ett kunskapsmål eller del av kunskapskrav under en period – då är det troligen en extra anpassning.


Finns det särskilt bra extra anpassningar för till exempel elever med npf eller språkstörning?

Nej. Det finns listor med tips på sådant som kan underlätta för lärandet för elever som har till exempel adhd, men de kan inte kallas extra anpassningar. De är nämligen inte konstruerade för den specifika eleven som lärare har framför sig utan är generella tips och råd för elever som har en viss funktionsnedsättning. En extra anpassning skapas för att passa den individuella eleven i förhållande till de kunskapsmål och kunskapskrav som gäller för årskursen och eleven. Generella tips och råd är en del av tillgänglighetsarbetet. Ibland kan man kanske få inspiration till en extra anpassning av listor med generella råd men råden kan aldrig kallas extra anpassning om de inte har utarbetats för en individuell elev i förhållande till hur eleven ligger till jämfört med kunskapsmål och kunskapskrav.


Arbetsmiljö

Om alla elever som har en funktionsnedsättning eller hamnar i svårigheter av olika slag automatiskt hamnar i facket ”i behov av extra anpassningar” så blir arbetet för läraren omöjligt. Det är det pedagogiska arbetet som måste undersökas och utvecklas i sin helhet när en lärare upplever att det är många elever som är i behov av något extra. Idag är det alldeles för många lärare som lämnas ensamma att själva komma på hur de ska göra utan att få möjlighet att reflektera över hur undervisningen (pedagogisk, social, fysisk miljö) kan utvecklas utifrån de elever som finns i gruppen. Risken är stor att man fortsätter med insatser som inte ger effekt eller som inte behövs egentligen om man fick tillfälle att stanna upp och följa upp. Det är här specialpedagogisk kompetens kan göra skillnad eftersom vi som har utbildning i specialpedagogik har ett tränat kartläggningsöga och kan undersöka samband mellan individ och lärmiljö för att stödja läraren att hitta lösningar i det lilla och i det stora. Det är inte att granska läraren, det är att undersöka lärmiljön i förhållande till eleven/eleverna för att förstå vad som händer och vad som kan behövas. 


Varför är det viktigt att skilja mellan tillgänglighetsarbete och extra anpassningar?

Ju mer utsmetat arbetet med extra anpassningar blir desto mindre individuellt riktat stöd. Om en elev verkligen är i behov av en individuellt riktad stödinsats så ska eleven få det. Om en sittkudde, stressboll, placering i klassrummet eller bildstöd (för att ta några exempel ur listor med generella råd) får status som individuell stödinsats, då blir de individuella stödinsatserna urvattnade. Dessutom blir tillgänglighetsarbetet urvattnat om helt vanliga anpassningar uppfattas som något extra.

Det heter EXTRA anpassningar av en anledning. Vi kan fundera över vilka vanliga anpassningar som görs. Vilka extra anpassningar som görs idag är generella och kanske snarare ska vara en del av tillgänglighetsarbetet. Vilka kan gynnas av dem? Vilka effekter kan det få? Hur kan det underlätta arbetet för både lärare och elever? 


Sammanfattning

Styrdokumenten ställer höga krav på tillgänglighet och därmed anpassningar i undervisningen för alla elever oavsett behov och förutsättningar. Det uttrycks bland annat med begreppet ledning och stimulans. Om det trots ansträngningar att planera och organisera en undervisning som ska fungera för alla elever inte går att göra detta utan en individuell insats så är det antingen en extra anpassning eller särskilt stöd. Denna insats ska vara riktad till en elev och kopplas till de kunskapsmål eller delar av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.


Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om hur man kan organisera undervisning med både ledning och stimulans:

Differentierad undervisning istället för individuella stödinsatser

anpassningar extra anpassningar kollegialt lärande lärande särskilt stöd tillgängliga lärmiljöer åtgärdande arbete
Postat 2018-08-21 09:55

”Vi bara släcker bränder!” Men gör vi det egentligen?

Under sommaren har bränder härjat i Sverige. Mycket tid och resurser har gått åt till att släcka dem och ibland låta dem brinna ut. Det är kanske en konstig association men det fick mig att tänka på uttrycket som används ofta i skolan: vi släcker bränder.

Jag får ofta höra att skolpersonal, särskilt inom elevhälsan, är frustrerad över att all tid går åt till att släcka bränder. De hinner inte arbeta förebyggande för allt släckningsarbete. Men bränderna i somras fick mig att fundera över om det verkligen är så att de skolrelaterade bränderna släcks?



När jag ser mig om i skolor där det brinner så ser jag faktiskt inte ett släckningsarbete. Jag ser att man drar ut elever från eldar som fortsätter att brinna. Man räddar elever men man släcker faktiskt inte bränderna.

rädda eleven.jpg

Om det har gått så långt att en elev sitter mitt i branden måste man förstås dra ut den därifrån. Men är kanske problemet att man ägnar all tid åt bara eleven och glömmer bort att elden fortsätter att härja fritt? Vem ska lägga brandfilten på eleven och vem ska se till att eleven inte går tillbaka i elden? Elevhälsan och lärarna drar tillsammans ut eleven ur elden, lärarna dammar av och fixar så att eleven är på banan igen. Elevhälsan går omedelbart till elden för att släcka den och se till att den inte tar fart igen genom att förankra förståelse för vad som sätter igång och syresätter branden.

Är vi helt säkra på vad begreppen hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande faktiskt innebär? Hur ofta samtalar vi om dem för att nå en samsyn om vad de betyder och vad de innebär för arbetet och verksamheten? Så här tänker jag om begreppen kopplat till bränder:

En hälsofrämjande verksamhet innebär att eleverna lär och utvecklas trots att det finns svårigheter, perioder av stress, mörker, trötthet eller annat som kan hindra lärandet. Det är alltså undervisningen som ska vara hälsofrämjande, pedagogiskt, socialt, fysiskt. Elevhälsans uppgift är att förankra förståelse för vad som kan krävas. Specialpedagogen har en särskild uppgift i att se till att det kopplas till det pedagogiska. Det ska inte finnas något syre eller torra flisor som kan skapa en eld. Allt som görs gynnar en eldfri lärmiljö.

Ett förebyggande arbete innebär att man har upptäckt en eld som är långt borta eller nära. Man identifierar vilka elever som löper risk att komma för nära elden och ser till att den släcks innan eleven har bränt sig. Det gör alla i skolan men elevhälsan har enligt lag ett särskilt uppdrag att arbeta med detta. Elevhälsan måste alltså göra systematiska vandringar i verksamheten för att i god tid upptäcka när det pyr. Man kan använda ögonen, öronen, samtal, enkäter eller intervjuer som upptäckarverktyg. Specialpedagogen har ett särskilt uppdrag för att se till att koppla upptäckta eldhärdar till det pedagogiska arbetet så att de inte tar fart i undervisningen.

Det åtgärdande arbetet innebär att man har tyvärr inte upptäckt elden förrän en elev är mitt i den och redan fått brännskador. Då måste man dra ut eleven ur elden och gemensamt ansvara för att plåstra, kanske lära eleven att elden är farlig och framförallt gemensamt kollegialt skapa en förståelse för hur farlig elden är och vad den kan innebära för elevens lärande, engagemang och välbefinnande*. Så snart man har klart för sig vilken sorts brännskador det handlar om och hur de ska åtgärdas så börjar elevhälsans arbete med att säkerställa att elden släcks och att eleven inte får hamna i den igen. De gör en plan och inkluderar lärare och annan personal i planen. Det är ett exempel på hur man kan använda det åtgärdande arbetet som avstamp för det förebyggande arbetet. 

Kanske är det så att vi hindras att arbeta systematiskt om vi säger att vi släcker bränder fast de i själva verket fortsätter att brinna?

eld

*Helen Timperlys ord i boken Det professionella lärandets inneboende kraft.

elevhälsa frisk och riskfaktorer förebyggande arbete hälsofrämjande arbete hälsofrämjande och förebyggande kollegialt lärande skolförbättring släcka bränder tillgängliga lärmiljöer utveckling åtgärdande arbete åtgärder
annonser

Föreläsare

Ämnen

ansvarsfrågor  sekretess  elevhälsa  
Hitta fler föreläsare här