Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagogen Mod & Metod



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet
Postat 2019-06-02 13:51

Nästa års förebyggande arbete börjar nu!

Lärarna har fullt upp med bedömningar och betygssättning, kanske jagar man de sista eleverna i mål. För de flesta lärare är inte det förebyggande arbetet i fokus så här års. Elevhälsan, däremot, ska förstås alltid ha det förebyggande arbetet i fokus. Det står ju i lagen (2 kap §25).

Så här års är det extra viktigt att påbörja nästa lärårs förebyggande arbete. Nu har vi nämligen mycket facit i hand vad gäller året som har gått och vi har det färskt i minne.

Här är några sätt att samla information på ett strukturerat sätt, alltså kartlägga, för att göra en analys av vad som behöver mer tankemöda och handlingskraft inför nästa år:

Steg 1 – identifiera prioriterade områden

Närvaro & frånvaro

Hur såg årets närvaro ut? Utmärker sig vissa klasser, ämnen, dagar eller perioder under året?

Hur många elever hade en problematisk frånvaro, det vill säga som påverkade deras skolsituation? Hur utredde vi dessa elevers skolsituation (det är ju inte frånvaron i sig som ska utredas utan elevens hela skolsitution)? Hur följde vi upp dessa elever? Hur gick det för dem nu i slutet av läråret?

Hur många elever hade en frånvaro som var förutsägbar, på grund av sjukdom eller annat? Hur lyckades vi förebygga negativa konsekvenser av denna frånvaro?

Hur många elever hade en spretig frånvaro, kanske med sjukintyg men ändå inte förutsägbar? Hur lyckades vi förebygga negativa konsekvenser av denna frånvaro? Hur lyckades vi förebygga alltför hög frånvaro i dessa fall? Vad säger de eleverna själva?

Individuella stödinsatser

När vårt tillgänglighetsarbete på gruppnivå inte räcker till för en enskild elev har eleven rätt till individuella stödinsatser; extra anpassningar eller särskilt stöd. Vilka extra anpassningar har vi satt in under året? Vilka effekter har vi sett av dem? Handlar effekterna om kunskapsutveckling eller trygghet och trivsel? Vad kan vi lära av det? Kan några av de extra anpassningarna vara en del av ledning och stimulans nästa år för enskilda elever, för grupper eller för hela skolan?

Vilka särskilda stödinsatser har vi satt in under året? Hur många elever har åtgärdsprogram? Finns utredningar som grund för alla åtgärdsprogram? Är utredningarna välgjorda så att de verkligen utgör grund för åtgärderna? Har vi lyckats skilja mellan behov och åtgärd? På vilka sätt har åtgärdsprogrammen varit stöd i arbetet med att utforma en undervisning som fungerar för eleven? Vilka särskilda stödinsatser kan istället bli extra anpassningar eller ledning och stimulans nästa lärår?

Elevernas upplevelser 

Hur uppfattar eleverna sin skolsituation? Vad står det i de elevenkäter som gjorts? Var, när och hur uttrycker elever åsikter om skolan? Vad har kommit fram i hälsosamtalen? I utvärderingar av undervisningen? Finns det mönster i klasser, årskurser, ämnen, lokaler, perioder av läråret?

TIPS! Min förra skola, Täby Enskilda Gymnasium, har sedan många år avslutat läråret med intervjuer med avgångselever för att ta reda på hur de ser tillbaka på sina tre år på skolan. Vad kan skolan göra bättre? Vad ska skolan fortsätta med? Vilka råd och reflektioner kan avgångseleverna bidra med för att nästa års elever ska få det ännu bättre? Det är förstås bara ett av många sätt, men ett mycket bra sätt att samla information för att ringa in viktiga områden för det förebyggande arbetet.

Betyg och bedömning

Hur många F-varningar har vi producerat? (Nej, det finns inget som heter F-varning men eftersom många skolor ändå ägnar sig åt detta otyg så skriver jag det här). Finns det mönster i antalet “varningar” i olika ämnen, årskurser, klasser? Hur ser “varningarna” ut under elevernas hela tid på skolan, finns mönster i olika tidsperioder, kurser, arbetssätt eller examinationsformer?

Hur är det med resultat på nationella prov jämfört med betyg, finns stora skillnader? Är resultaten på nationella proven samma som betygen? (Båda fallen behöver undersökas)

Vårdnadshavare

Vad har de uttryckt under året? När, var och hur har de uttryckt positiva och negativa åsikter om skolans arbete? Ser vi några mönster eller kategorier i vårdnadshavarnas kommentarer eller frågor till skolan? Hur har det påverkat arbetet i skolan? Hur kommunicerar vi med vårdnadshavare? Vilka kommunikationsvägar och resonemang kan bli föremål för samarbete med vårdnadshavare nästa år?

förstoringsglas

Steg 2 – undersök mer för att identifiera behov

Ringa in ett prioriterat område. Vad behöver vi veta mer om detta område? Det gäller att inte dra slutsatser som är onyanserade. Att det till exempel är många F-varningar i ett ämne behöver inte betyda att eleverna inte klarar ämnet eller att läraren inte är tillräckligt skicklig på att undervisa. Ett specialpedagogiskt arbete innebär att undersöka många fler aspekter: vad säger eleverna? Hur är stämningen i klassen? Vilken tid på dagen är lektionerna? Vilka material har läraren använt? Vilka metoder? Hur har de påverkat enskilda elever och gruppen?

Ringa in fler prioriterade områden om det behövs.

Steg 3 – identifiera behov

Vad behöver eleverna kunna, känna, förstå, utveckla? Vad behöver lärare kunna, känna, förstå, utveckla?

Vad behöver vårdnadshavare kunna, känna, förstå? (Vårdnadshavares behov av utveckling kan vi inte ta ansvar för)

Vad behöver organisationen kunna, känna, förstå, utveckla? 

teamwork

Steg 4 – Planera för att möta behoven nästa år

Att möta behoven innebär att förebygga att det som har inneburit svårigheter i år inte innebär samma svårigheter nästa år. Nu är det dags att gå från konstatera till agera.

Exempel

Om elever har haft frånvaro som inneburit att de inte går i mål i slutet måste det finnas en plan, ett arbete, som förebygger det nästa år. Förmågan att skapa ett sådant arbete kommer att bero på om man mäktar med att utgå från det relationella perspektivet eller inte. Tänker man kategoriskt så är ju frånvaron elevens problem och inget som skolan kan göra något åt: “eleven mår ju dåligt!”. Tänker man relationellt så är frånvaron ett hinder i elevens skolgång.  Skolan och eleven måste arbeta för att konsekvenserna ska bli så få som möjligt, oavsett om det beror på att eleven mår dåligt eller om det beror på att eleven inte trivs med sin lärare. För så enkelt är det ju sällan, att man antingen mår dåligt helt frikopplat från skolan eller att man inte trivs med sin lärare helt frikopplat från allt annat. Vi arbetar förebyggande för att motverka och undanröja konsekvenser av den situation som elever befinner sig i oavsett situation.

Gör en projektplan, ett årshjul en handlingplan eller vad man nu vill kalla det. Det viktiga är att konkretisera och tala om vem som ska göra vad när, hur och varför.

Exempel:

Svårighet: Vi har många F:varningar i slutet av året och ägnar mycket tid åt att jaga elever för att få dem att sluföra och visa kunnande.  

Behov: Organisationen behöver utveckla förmågan att fånga upp i ett tidigare skede. Organisationen behöver kunna identifiera elevers skolsvårigheter tidigt. Organisationen behöver kunna kommunicera oro tidigt med vårdandshavare och elever.

Eleverna behöver förstå vad de ska göra och varför. Eleverna behöver utveckla studieteknik och kunna sätta igång och genomföra arbeten.

Lärare behöver kunna identifiera missuppfattningar eller kunskapsluckor tidigt. Lärare behöver utveckla strategier för att fånga upp elevers tankar om arbetet. Lärare behöver utveckla strategier för att nå alla elever, särskilt de som upplevs som svåra att nå.

Insatser: För att utveckla förmågan att fånga upp i ett tidigare skede ska vi……

För att identifiera elevers skolsvårigheter tidigt ska vi….

För att kommunicera oro tidigt med vårdnadshavare och elev ska vi….

För att alla elever ska förstå vad de ska göra, hur och varför ska vi….

Och så vidare.

Skärmavbild 2019-06-01 kl. 17.12.07


Ett förebyggande arbete är utvecklingsarbete. Känns det övermäktigt att ta tag i större områden kan man istället fokusera på en elev som får agera skolutvecklingsobjekt.

Exempel:

Svårighet: eleven XX hade sporadisk frånvaro och vi agerade inte i tid utan upptäckte omfattningen av frånvarons konsekvenser först i april månad.

Behov: organisationen och eleven behöver veta att det inte ska hända igen. Lärare behöver förstå och tillämpa rutinerna kring frånvaro. Organisationen behöver förstå hur strukturerna och rutinerna kring närvaro och frånvaro fungerar i praktiken. Organisationen behöver utveckla samarbete kring frågor om närvaro och frånvaro.

Insats: för att organisationen ska utveckla samarbetet kring närvaro och frånvaro ska vi…..

Steg 5: agera som planerat

Sätt av en tid varje vecka för att följa upp arbetet. Det kanske räcker med 5 minuter. Om det finns EHT-möten så kan det vara lämpligt att följa upp under dessa möten. Annars kan man ta arbetslagsmöten förutsatt att elevhälsan är med i dem. Det är ju elevhälsan som ska driva det förebyggande arbetet men de kan inte sköta det på egen hand vid sidan om lärarna.

Ju mer förebyggande vi arbetar desto mer hälsofrämjande blir verksamheten. 

Learning_process_and_quality_standards

elevhälsan förebyggande arbete förebyggande och hälsofrämjande relationellt perspektiv skolförbättring tillgängliga lärmiljöer undersöka organisationen
annonser

Föreläsare

Ämnen

drogpolicy  åtgärder  Narkotikaprevention  
Hitta fler föreläsare här