Elevhälsan - Elevhälsan - Helena Wallberg - Inkluderande skola en förutsättning för social inkludering efter skolan



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet

Inkluderande skola en förutsättning för social inkludering efter skolan

Evidence of the link between inclusive education and social inclusion – så heter en rapport som gavs ut nyligen av The European Agency for Special Needs and Inclusive Education, fortsatt förkortat till The Agency.

Bakgrunden till studien är att social inkludering är ett begrepp och ett område som blir allt viktigare för beslutsfattare. Forskning om social inkludering påtalar ofta sambandet mellan inkludering i skolan och inkludering i samhället. Samtidigt har denna forskning inte varit så inriktad på det pedagogiska området. The Agency har därför gjort en kartläggning av litteraturen för att undersöka kopplingen mellan inkluderande skola och social inkludering vad gäller personer med funktionsnedsättning.

Det finns enligt studien ett samband mellan social inkludering och inkludering i skolan. Möjligheter att få anställning, att vara delaktig i samhället, ägna sig åt fortsatta studier och vara ekonomiskt oberoende hänger samman med inkluderande skola. Personer som placerats i särskiljande lärmiljöer får sämre utgångsläge för social inkludering efter skolan. Det gäller både kortsiktigt, under tiden i skolan, och långsiktigt efter skolan. En placering i särskiljande lärmiljöer korrelerar med sämre akademiska resultat, sämre anställningsmöjligheter och leder oftare till särskiljande miljöer även efter skolan. Samtidigt finns faktorer som hindrar social inkludering som till exempel kvaliteten på inkluderingen i skolan, sociala strukturer, attityder och förhållningssätt.

Studien utgick från två frågor:

  1. Hur ser kopplingen ut mellan inkluderande skola och social inkludering?
  2. Vad säger aktuell forskning om inkluderande skola som ett verktyg för att stärka social inkludering?

Studien kom fram till följande punkter kategoriserade i tre områden, utbildning, anställning och deltagande i samhället:

Utbildning

  • En inkluderande skola förbättrar möjligheten att samspela med andra och att skapa vänskapsband med andra med och utan funktionsnedsättningar.
  • För att möjliggöra samspel och vänskapsband i en inkluderande miljö måste man arbeta för att främja alla de faktorer som gynnar delaktighet. Alla nivåer måste ingå i detta arbete: kulturen på skolan, personalrummet, rutiner och strukturer med mera. Negativa attityder och exkluderande strukturer i skolan hindrar social inkludering. Brist på flexibilitet och tillgänglighet och att ta bort ämnen som uppges vara för svåra är exempel på strukturer som hindrar enligt rapporten.
  • Elever med funktionsnedsättning som får sin utbildning i en inkluderande lärmiljö kan prestera bättre både akademiskt och socialt jämfört med elever som får sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Det kräver att skolan och all personal arbetar för tillgänglighet och har rutiner för att främja tillgänglighet.
  • Elever med funktionsnedsättning som får sin utbildning i en inkluderande lärmiljö går oftare vidare till högre utbildning jämfört med elever som får sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Det kräver en genomtänkt övergångsstruktur som påbörjas i gymnasiet och involverar flera aktörer. Några av de faktorer som hindrar högre utbildning är att eleven inte får hjälp med ansökningar, att man inte har identifierat behoven och att kvaliteten på övergångsstrukturen är för dålig.

Anställning

  • Att ha fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö är en faktor som stärker möjligheten att få anställning.
  • Läroplanen eller utformning av kursplanen kan stärka eller hindra anställning för personer med funktionsnedsättning. Om den förstärker särskiljande lösningar, förenklingar eller exkluderande speciallösningar anpassade för vissa typer av funktionsnedsättningar så hindrar det anställning efter skolan.
  • Kvalitativa strukturer för övergång mellan gymnasium och livet efter stärker möjligheterna till anställning. Om dessa strukturer handhas enbart av särskilt utvalda personer eller specialister utan lärares delaktighet hindras elevers möjligheter till anställning efter skolan.
  • Utbildning i en inkluderande lärmiljö öppnar för fler möjligheter till anställning på en större marknad än för de som fått sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Särskiljande lärmiljö leder till särskiljande arbetsplatser vilket hindrar social inkludering.

Deltagande i samhället

  • Inkluderande lärmiljöer bidrar till självständigt boende medan särskiljande lärmiljöer hindrar detta. Utbildning i lärmiljö som brister i tillgänglighet och inkludering hindrar också självständighet efter skolan.
  • Ungdomar som fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö är mer ekonomiskt oberoende än de som fått sin utbildning i särskiljande lärmiljöer. Utbildning i en icke-tillgänglig lärmiljö hindrar också ekonomiskt oberoende.
  • Ungdomar som fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö har fler vänner och ett mer stabilt socialt nätverk än ungdomar som fått utbildning i en särskiljande lärmiljö eller ungdomar som gått i en icke-inkluderande skola.
  • Delaktighet i fritidssysselsättningar ökar när elever har fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö jämfört med dem som fått utbildning i en särskiljande lärmiljö.

Budskapet från The Agency for Special Needs and Inclusive Education är att beslutsfattare tar hänsyn till den evidens som visar på samband mellan inkluderande skola och social inkludering.

De uppmanar beslutfattare att uppmärksamma att en placeringsdefinition av inkludering är ett hinder för social inkludering både i skolan och efter skolan.

The Agency understryker att beslutfattare måste klargöra genom både beslut och praktik att inkluderande skola är ett intresseområde, en förutsättning, för akademiska resultat och social inkludering.

Reflektion

I väntan på att beslutsfattare gör sitt måste vi arbeta hårt här och nu för att främja ett livslångt lärande med goda möjligheter att klara sig själv i livet. Jag föreslår att vi börjar genom att på varje skola undersöka hur vi talar om elever med funktionsnedsättning, vilka arbetssätt vi använder för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och hur vi organiserar arbetet i klassrummen för allas delaktighet.

Jag tänker att det är viktigt att vi har kompetens som gör att vi förstår vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar kan ha i lärmiljöerna. Men viktigare är att vi förändrar våra attityder till funktionsnedsättningar. Från att vara något som är lite jobbigt för oss även om vi vill väl till något som är fullkomligt normalt och en del av vårt förebyggande arbete. Du som är specialpedagog eller speciallärare har en viktig funktion i att förflytta förståelse. Börja med att kasta ut alla listor på extra anpassningar, särskilt om de är kategoriserade för olika typer av funktionsnedsättningar. Ställ frågan i kollegiet: var lägger vi ansvaret för skolsvårigheter? I en diagnos? Hos eleven? I hemmet? Eller tar vi ansvaret som professionella och söker lösningar i lärmiljöerna oavsett hur eleven har det eller är beskaffad? Det finns inga ursäkter längre i och med rapporten från The Agency. Vem vill vara ansvarig för social exkludering? Alla måste vara med i detta arbete, nu.

who wants to change?

Inlagt 2018-10-15 13:58 av Helena Wallberg| Läst 1393 ggr. | Permalink




(Logga in för att skriva en kommentar)
annonser

Föreläsare

Ämnen

medicinska insatser  handledning  vårdgivare  
Hitta fler föreläsare här