Elevhälsan - Elevhälsan - Helena Wallberg - Kartläggningen är klar – vad händer nu?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet

Kartläggningen är klar – vad händer nu?

Detta inlägg kommer att dyka ner i analysen och i pedagogiska bedömningar utifrån kartläggning.

Att kartlägga i en utredning och behov av särskilt stöd är att samla information från olika delar och situationer för att få en helhetsbild över elevens hela skolsituation. Kartläggningen i sig är inte särskilt krånglig, den kan vara tidskrävande och den kan också kräva att man funderar över vilken sorts information man behöver och i vilka situationer man behöver information. Kartläggningen kräver att man vet varför man behöver informationen. Det räcker inte att utgå från att man behöver se om eleven behöver särskilt stöd, det måste finnas en anledning eller flera till varför man vill reda ut stödbehov. Är det ett ämne eller flera? Är det kunskapsluckor eller bristande förmåga att ta till sig kunskaper? Är det situationer där eleven uppvisar problembeteende? Jag brukar jämföra med detektivarbetet man kan följa i tv-deckare där informationen sätts upp på en tavla:

detektivkartläggning

När insamlingen av informationen är klar börjar det svåra arbetet. Min erfarenhet är att vi ibland skippar denna del eftersom den är knepig och ställer stora krav på dem som ska utföra arbetet. Nu börjar nämligen analysarbetet.

analys (grekiska anaʹlysis ’upplösning’, ’lösning’, av anaʹ ’upp’ och lyʹō ’lösa’ (Nationalencyklopedin)

Vad innebär analys? En analys är att undersöka delar i en komplex helhet för att förstå orsakssamband och/eller viktiga komponenter. (Se till exempel Merriam Webster)

Här är ett utmärkt exempel från Kvutis i Svedala på vad analys innebär: http://kvutis.se/analysera/.

Kvutis beskriver hur man kan analysera både bakåt och framåt och det är vad vi behöver göra i en utredning om behov av särskilt stöd. Först bakåt: hur kan vi förstå eleven och de svårigheter som eleven står i? Sedan framåt: vad skulle göra det bättre för elevens lärande och välbefinnande?

Analysera bakåt

Med hjälp av kartläggningen kan vi nu undersöka vilka samband vi kan identifiera. När uppstår svårigheter? Hur ser svårigheterna ut i olika situationer? Vilka undervisningsmetoder har fungerat och vilka har inte fungerat? Vika olika typer av ledarskapshandlingar möter eleven och hur verkar de påverka eleven? Vilket bemötande får eleven i olika situationer och hur har det påverkat? Den övergripande frågan för analysen bakåt är:

vad har påverkat elevens lärande och välbefinnande positivt och negativt på individnivå, gruppnivå, skolnivå? Riskfaktorer och skyddsfaktorer hos eleven själv, i undervisningen och i lärmiljöer, i skolan som helhet? 

Det är viktigt att försöka vara så detaljerad och specifik som möjligt i analysen. Ibland hör jag personal som säger ”det har fungerat när någon sitter ensam med eleven” eller ”det har fungerat när eleven sitter i en mindre grupp”. Den typen av bedömning kan ibland tyda på att man redan har bestämt sig för en lösning och den är alldeles för vag och generell för att kunna betraktas som en analys (titta på mindre delar och undersök). Istället behöver vi veta vad eleven fick arbeta med tillsammans med den enskilda vuxna, vilket bemötande som gavs, vilka handlingar och arbetssätt, material, tider och så vidare som tycktes påverka elevens lärande och välbefinnande positivt. Exakt vad var det som gjorde att det tycktes fungera för eleven? Analysen kan lätt övergå i att bli snabba bedömningar som inte är så analytiska om vi inte ser upp.

Exempel på hur generella bedömningar i analysen kan bli mer specifika:

Eleven är tryggare i ett mindre sammanhang (icke specifik)

Eleven tycks lära sig mer när det gäller sådant som kräver koncentration, till exempel …….I det mindre sammanhanget tycks lärarna bättre på att….och eleven uttrycker att hen känner sig förstådd genom att hen säger….(specifik)

Det funkar när någon sitter bredvid (icke specifik)

Det som händer när någon sitter bredvid är att eleven vägleds i delar genom att….Eleven tycks ha lättare att knyta an till en person i taget, det märks genom att….(specifik)

När vi analyserar bakåt är det bra att fråga sig om det finns information som saknas, som vi borde ha för att kunna få en helare bild. I denna fas kan det därför hända att kartläggningen behöver fortsätta och ringa in fler situationer eller områden.

pussel

Analysera framåt: 

Efter att ha undersökt vad som varit och identifierat fallgropar och framgångsfaktorer är det dags att göra en pedagogisk bedömning. Den pedagogiska bedömningen handlar om att skapa förutsättningar för elevens lärande och välbefinnande.  För att kunna landa i en pedagogisk bedömning behöver vi analysera framåt. De övergripande frågorna kan vara:

Vad ser vi som möjliga insatser för att bättre möta eleven? Vilka behov identifierar vi? Vilka behov för lärande och välbefinnande är inte mötta idag? Vilka behov för lärande och välbefinnande möter vi idag och i vilka situationer? 

Det kan vara behov av trygghet för att kunna lära, behov av att kunna något för att ha möjlighet att utvecklas vidare, behov av att slippa stress – en verklig hämsko för lärande, behov av att veta vad som ska hända, behov av att utveckla någon förmåga eller kunnande eller behov av att känna samhörighet, att få vara del i gruppen. Alla behov identifieras och det är viktigt att fundera noga över om några behov står i kontrast mot varandra. Ett exempel:

Dilemma: behov av tillhörighet och behov av fokus

En elev har svårt med samspelet med jämnåriga och har dessutom svårt att fokusera under lektioner, delvis för att mycket tankearbete går åt till att fundera över vad klasskompisarna menar och vad de vill. 

Analysen visar att en elev har ett stort behov av att känna tillhörighet i gruppen och att känna att det finns kompisar. Behovet är också att kunna fokusera på arbetet. Dilemmat blir då att både se till att eleven får utveckla samhörighet och förmåga att fokusera. Hur gör man det utan att tappa balansen? Det blir ju inte bra om elevens behov av fokus räknas som viktigare än behovet av samhörighet. Eleven kanske sätts utanför klassrummet för att kunna fokusera men tappar då möjligheten att få behovet av samhörighet mött. Å andra sidan, om eleven bara tränas i att samarbeta och få möjlighet att känna samhörighet utan att också få möjlighet att fokusera så tappas ju det behovet. Dilemmat här visar hur viktigt det är att resonera grundligt och nyanserat och se till att alla perspektiv tas i beaktande. Hur ser det ut runtomkring eleven när det funkar och när det inte funkar?

I analysen behöver de som deltar hantera en viktig balansgång mellan två fallgropar: 

  •  “eleven är väldigt speciell och annorlunda och har SÄRSKILDA behov”
  • “elevens svårigheter är väl vanliga svårigheter, det gäller bara att eleven förmås att jobba och bli som folk. Alla har väl problem med oro och fokus ibland”. 

Det är elevens utveckling och skolgång som helhet som måste vara i fokus. Vi kan göra något som är mer särskiljande nu men samtidigt arbeta för att träna upp strategier, metoder eller möjligheter att undanröja hinder. Vi kan också skapa bättre förutsättningar för eleven utan att det blir särskiljande lösningar för eleven och följa upp noga så att hinder förebyggs. Det beror på analysen och analysen beror på kartläggningen.

exkludering

Kartläggningen måste också innehålla information om vad som fungerar bra för eleven. Ett behov för lärande och välbefinnande kan ju vara att få lära på ett visst sätt, att få visa kunskaper på ett sätt som fungerar eller att få använda tankekartor som anteckningsform. Ibland blir vi fokuserade på vad eleven ska slippa men minst lika viktigt för eleven och för skolan är vad som gynnar elevens lärande och välbefinnande. Stort som smått.

Ju fylligare kartläggning desto bättre analys. Snabba lösningar, generella lösningar är ibland ett resultat av att kartläggningen inte beskriver elevens skolsituation tillräckligt väl.

Elevhälsans roll i analysen

”Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt” står det i skollagens kap 3 §7 om särskilt stöd. Självklart ska elevhälsan vara med och göra analysen utifrån fler perspektiv. Både analysen bakåt och analysen framåt. Samråd – diskussion, överläggning. Samråd är inte beslut. Det blir väldigt riskabelt om elevhälsan på egen hand gör både analys bakåt och framåt och fattar beslut, det vill säga kommer till en pedagogisk bedömning. Min erfarenhet säger mig att den där balansgången mellan att se eleven som särskiljd och att se eleven som alla andra är svårare för elevhälsoteam att hålla. När elevhälsan fattar beslut på egen hand blir det enligt min erfarenhet nästan alltid särskilt stöd och ingripande åtgärder i elevens utbildning. Det ska vi akta oss för! Elevhälsan ska utveckla skolan genom att undanröja hinder. Om elevhälsan själva fattar beslut om åtgärder utan att hjälpa till för att undanröja hinder så sker ju ingen utveckling. Analysen haltar och den pedagogiska bedömningen blir inte alltid pedagogisk utan psykologiskt eller psykosocialt inriktad.

kollektiv intelligens

Analysen sker bakåt och framåt. Den blir bra om kartläggningen är fyllig och aktuell. Elevhälsan bidrar med perspektiv. Den pedagogiska bedömningen är den bedömning som sker efter att ha analyserat hur elevens lärande och välbefinnande kan bli bättre.

Efter kartläggning, analys bakåt och analys framåt kan det mycket väl bli så att man kommer fram till att eleven inte behöver särskilt stöd. Det kanske ”bara” behövs förändringar i undervisningen, insatser för gruppens sociala klimat eller en schemaändring.

Skärmavbild 2019-12-01 kl. 15.12.55

Det kan också bli så att man kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd och vi behöver skriva ett åtgärdsprogram. Mer om det nästa gång.


PS. Ibland får jag höra att det blir ohållbart att göra dessa analyser för alla de elever som man gör kartläggningar kring. Då skulle man inte hinna göra annat! En möjlig lösning på det problemet är att se till att göra det för några elever iallafall, några som blir pilotfall att träna analysarbetet på. Troligen kommer samma svårigheter att analyseras och snart blir man tränad på att göra processen varje gång. Antalet utredningar av behov av särskilt stöd blir troligen färre om man börjar någonstans. DS

 

Inlagt 2019-12-01 15:37 av Helena Wallberg| Läst 450 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

självkänsla  självförtroende  anpassningar  
Hitta fler föreläsare här