Elevhälsan - Elevhälsan - Titti Schönbeck - Barns rättigheter



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Titti Schönbeck - Barns rättigheter

Titti arbetar som skolkurator, rådgivare, metodutvecklare. Utbildar och föreläser. Har lång erfarenhet av förebyggande arbete för och med barn och unga inom socialtjänst, elevhälsa och idéburen sektor.
Postat 2019-04-08 16:07

HUR SÄKRAS ATT ELEVER INTE DISKRIMINERAS?

x

Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020. Många undrar hur väl skolan och andra myndigheter är rustande för att kunna tillämpa lagen. Om kompetensen finns. Om elever ses som rättighetsbärare. 

Hur säkras att elever inte diskrimineras?

Jag nås av larm om olika former av utsatthet. Om elever som diskrimineras. Om grupper av elever vars rättigheter har förhandlats bort.

Lärarnas yrkesetiskaråd och Lärarnas riksförbund larmar. Lärare är inblandade i asylprocessen och de ska indirekt avgöra om eleven får stanna i Sverige eller inte.

Varje lärare ska bedömma hur kravet i gymnsielagen på "aktivt deltagande i studier" uppfylls.

Det är mer än ett svårt etiskt dilemma.

Det avgör elevers liv och framtid. Det kan innebära att eleven tvingas till världens just nu dödligaste land. Ett land som hen kanske aldrig ens har varit i. Slits upp från sitt sammanhang efter flera år. Det påverkar hela skolan- elever, skolpersonal, ledningen. Plus alla dessa människors nätverk. 

Har alla elever i Sverige 2019 rätt att sjukanmäla sig när hen tex lider av psykisk-och/eller fysisk ohälsa pga trauma, ångest, sömnrubbningar eftersom det för vissa kan vara förenat med en påtaglig risk? Vad säger ansvariga? Vad säger Migrationsverket? 

Justitie-och migrationsminister Morgan Johansson ger i en intervju följande kommentar apropå att lärare protesterar. Källa SVT Nyheter 2019-04-08

  • Bilden kan innehålla: text

"Krav på att gå i skolan." Ges alla samma förutsättningar att klara studierna om vissa inte ens har boende ordnat och inget stöd från föräldrar? Hur var det med skolans kompensatoriska uppdrag?

Det är akut. 

I morgon inleds Barnrättsdagarna i Örebro. Jag hoppas att många från elevhälsan är där och att denna form av utsatthet kommer upp. Temat  är ”Barn i utsatta situationer".

Postat 2018-12-19 16:30

Rättigheter i praktiken i vardagen

Den 10 december var det 70-årsdagen av att deklarationen om mänskliga rättigheter antogs. Det var Nobeldagen och årets tema mod. (Motsatsord feghet, rädsla, modlöshet).

Mod i skolan. Mod för barn, för unga, för elever. Vad behöver vi i skolan vara modiga nog att göra, eller inte göra?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Med det menas att skolan ska uppväga skillnader för hur det är i hemmet för elever. Det ska inte spela så stor roll, eller avgöra, hur elever klarar sig. Elever som växer upp i missbruksmiljö, med våld, i otrygghet. De som kallas ”barn som anhöriga”. För att det är något med deras föräldrar/ vårdnadshavare som påverkar dem som tex svår sjukdom, beroende, funktionsvariationer. Alla behöver skolan som trygg plats, en del mer än andra. Alla behöver skolpersonal och skolledning som har kunskap och vågar agera.

Skolans viktiga uppdrag att uppmärksamma elever och ge de som mest behöver omsorg i högre dos, påminns vi extra om nu när det är kallt ute och snart är jullov.

Alla Sveriges elever har inte ett hem, många inte ens en sovplats. Vi har hemlösa elever som trots det tar sig till skolan och kämpar hårt varje dag. Den nya gymnasielagen, som långt ifrån omfattar alla unga, har inte knutits till det grundläggande behovet och rätten till bostad, till ett hem.

En helhetssyn, ett helhetsgrepp saknas. Skolan med trovärdiga hoppingivande vuxna som visar att de ser och förstår har stor betydelse.

Enligt Socialstyrelsens PM, Kunskapcentrum för ensamkommande barn,18 december 2018, i denna undersökning angående flyktingar som beviljats tillstånd till uppehälle för gymnasiestudier, hösten 2018, alltså ej under asyllag, svarar 50 procent av kommunerna att de inte har vidtagit  åtgärder för boende för dem. De ensamkommande som var barn 2015, ska vid fyllda 18 år (eller åldersuppskrivna) klara av att hitta ett boende med låg kostnad (något inte svenska ungdomar upp till 21 års ålder anses klara av). Studier på heltid utan boende är en omöjlig ekvation. Det skapar utsatthet och en otrygghet för alla och ger en avsevärd högre kostnad. Ur alla aspekter. (I budget prop. för 2018 avsattes 120 000 000 kronor årligen 2018-2010 för ideella organisationers åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna. Av dessa 120 000 000 kronor har mycket delats ut till kyrkor, som inte enligt sina regler kan erbjuda boende. Mycket lite av pengarna har gått till boende som de var avsedda för.)

Barnombudsmannen har för att höja kunskapen hos barn och unga om FN:s konvention om barnets rättigheter tagit fram en webbplats med information, lektionsupplägg, lärarhandledning. Den heter Mina Rättigheter

Minarattigheter.se riktar sig till barn och unga. Här kan elever lära sig om rättigheter de har. Elevdelen hittas på minarattigheter.se/lektion. I Pedagogdelen hittar pedagoger lektioner om barnkonventionen och handledning. Lektionerna går att använda i ämnen som exempelvis samhällskunskap, idrott. Läs mer på minarattigheter.se/pedagog. Webbplatsen och materialet har tagits fram tillsammans med pedagoger med hjälp av barn och unga.

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/mina-rattigheter/ Detta är ett bra sätt att lära sig mer om barnkonventionen.

Skriver detta i förhoppning om en rättighetsbaserad skola och att ALLA elevers rättigheter tillgodoses. 

barn som anhöriga Barns rättigheter elevhälsa hälsofrämjande och förebyggande Psykisk hälsa samverkan
Postat 2018-02-15 19:32

"Om vi mår bra, lär vi oss. Om vi lär oss, mår vi bra."

Precis så sa föreläsaren förrförra våren på kursen om att utveckla skolornas elevhälsa. "Om vi mår bra, lär vi oss. Om vi lär oss, mår vi bra". Och vi höll med.

Nu är det februari 2018 och vi håller fortfarande med. Men. Vi mår inte bra. Vi i skolan mår inte bra.

Att främja hälsa. Att förebygga ohälsa.

Att fullfölja sitt uppdrag.Hur är det möjligt?

Elever väntar på att utvisas till världens näst farligaste land.

Klasskamrater våndas.

Elever i de yngre åldrarna djupt oroade över att det kära nya storasyskonet kanske tvingas lämna dem för alltid.

Det går inte att begripa.

Barnkonventionen. Mänskliga rättigheter. De pausas.

Alla vet vad som händer.

Elever.

Hälsa.

Vi vet vad som ger en god hälsa.

Vi vet vad som behövs.

Försök förklara för lågstadieelever med stor omvärldsrädsla. De begriper inte.

Jag som skolkurator begriper inte.

Att det ens är möjligt.

Vad gör vi med varandra?

Men.

Detta ska inte bli en sorgeblogg för jag är obotligt full av hopp.

Har väl inte vett till annat.

För.

Det går att göra något.

Och.

Vi påminner varandra om det.

Skuldra vid skuldra.

I helgen samlas vi i 11 svenska städer från Malmö till Luleå. 0ch i totalt över 49 städer i Europa.

Det kan bli fler.

Postat 2017-12-08 13:08

En rättighetsbaserad skola

Tack för att du bryr dig om alla elevers lika värde och allas rättigheter! Inför 10:e december, internationella människorättsdagen, undrar jag över:

  • Hur märks det att din skola står upp för alla människors lika värde och rättigheter?
  • Vad är ni mest stolta över att ni gör?
  • Vad vill ni gärna sprida till andra?
  • Vad säger elever att ni måste bli bättre på?
  • Vad är en rättighetsbaserad skola?

Jag undrar hur elever kommer till tals och hur de tas på allvar i det som viktigt för dem själva. Det som ligger i förgrunden och som upptar stor del av elevens tid, tankar och känslor. Ses elever som "hela människor" i sitt livssammanhang? Tas hänsyn till psykosocial situation och till hur deras egna erfarenheter påverkar dem?

Så många upplever stress, oro, ångest. Kön till adekvat stöd och behandling är ofta lång. Det gör mig djupt oroad.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som beskrivs på följande sätt: "Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen."Skolagens 1 kapitel 4§

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 29 säger att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling.

Jag vet att många gör mer än sitt yttersta. Både elever och personal. Elever ställer upp för varandra. Skolpersonal engagerar sig även på sin fritid.

Önskar oss alla en rättighetsbaserd skola med god arbetsmiljö och arbetsglädje! Det har vi alla rätt till.

Postat 2017-09-15 16:31

Sverige har lovat följa barnkonventionen

Elever sittstrejkar i skolorna. Det har de gjort sedan höstterminen började.De sittstrejkar för att barn och unga som flytt till Sverige riskerar att utvisas till Afghanistan, ett land vi vet är inte säkert. Det gäller deras liv, deras syskons, kamraters och medmänniskors liv. Sittstrejken för att stoppa utvisningarna till Afghanistan började den 6 augusti på Mynttorget. En attack från högerextrema samt behovet av mer plats ledde till att strejken flyttades till Medborgarplatsen för att därefter förläggas till Norra Bantorget. Liknade manifestationer ses i hela landet.Den ideella organisation som står bakom strejken heter "Ung i Sverige"och består av unga som flytt våld och förföljelse.

De är inte ensamma i sin protest mot utvisningar och rättsosäkerhet. Skolledare, lärare, skolsköterskor och skolkuratorer protesterar. Många andra yrkesgrupper, organisationer, föreningar och sist men inte minst många enskilda.

För barn och unga är det en förfärlig och förödande väntan. Det tycks som att barnkonventionen är bortglömd. I Barnombudsmannens årsrapport "Vi lämnade allting och kom hit" (2017) berättar barn om flykten och den nya tillvaron i Sverige.

I barnkonventionen står det till exempel att:

*barn som är på flykt har samma rättigheter som alla barn.

*barn som drabbas av krig ska få skydd och stöd.

*barn som är under 15 år ska skyddas från krig.

*barn som saknar föräldrar ska få hjälp av samhället.

*barn som varit skilda från sina föräldrar ska få hjälp att träffas igen.

Men hur är det egentligen?

Så här står det i uppropet "NOG- vi skolledare står inte heller ut!":

"Rättsosäkra och utdragna processer, som vi aldrig skulle acceptera när det gäller barn födda i Sverige, har skapat nya och ännu värre trauman hos de ensamkommande barnen. Utsikterna att bli slumpmässigt åldersuppskriven och /eller hemskickad till ett livsfarligt land, som ofta inte ens är hemlandet, har skapat ett inferno för barnen och ungdomarna. Vi upplever detta varje dag i våra skolor." 

Den 11 september kom en rapport från yrkes- och volontärnätverket "Vi står inte ut" som heter "Rapport om rättsosäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och unga." Rapporten bygger på hundratals berättelser från nätverkets medlemmar och beskriver barn och ungas vardag.

Det är en förfärande verklighet. Rapporten borde vara obligatorisk läsning för alla med makt, politiker inte minst.

I elevhälsans uppdrag ingår att främja hälsa och förebygga ohälsa och att arbeta åtgärdande. Vi ska arbeta på organisations-, grupp- och individnivå. Då behövs rätt förutsättningar. Där är vi inte än.

Att gå i skolan är viktigt. Att vara trygg nu och inför framtiden. Politisk vilja är nödvändig för att få stopp på utvisningarna till Afghanistan. 

#låtdeungastanna

Barns rättigheter
Postat 2016-12-20 13:40

”Allt från Ernst till djup misär”

”I år önskar jag bara en sak. En liten grej. Det tror jag de är glada för. Vi har så lite pengar.” En elev berättar hur det är. Begränsar sina önskningar. Krymper önskelistan. Föräldrarna kommer att ge hen tid. Det vet jag. Och det får inte alla elever - tid med sin familj. Vara tillsammans, vara ute, umgås. Se att himlen är både blå, vit, grå och rosa.

När jag frågar en vän "hur kul är det med jul" får jag till svar att ”jul är allt från Ernst till djup misär.” Det stämmer säkert och mer än så. Åt bägge håll.

Det är svårt gå på julledigt tycker jag. Känner oro för många barn och familjer. Funderar en hel del.

Vill starta Sveriges skolkuratorer på nätet. Jag arbetar mer än gärna oregelbundet. Tillgängligheten skulle öka avsevärt om vi skulle omorganisera det skolkurativa arbetet. Göra det i linje med elevernas behov och önskemål till att omfatta fler former för kontakt och stöd. En elevhälsa i samverkan- på andra sätt- med socialtjänsten, Polisen, BUP och med ideell sektor.

Tänker på och är glad för allt som görs som är bra och till hjälp, som kampanjen VIT JUL. Den är initierad av nykterhetsrörelsens fyra organisationer. Tänk om fler vuxna, särskilt de som behöver det enligt barnen, tar en VIT JUL. Då blir julen en trygg högtid utan oro och anhörigstress.

Känner du till Huskurage? Det är ett mycket gott initiativ med mål att förebygga och förhindra våld i nära relationer. Det handlar om civilkurage. Huskurage sprids över landet tack vare initiativtagarna Nina Rung och Peter Svensson. Läs gärna mer på www.huskurage.se

Skolan har en central roll och kan lätt nå ut med information till elever, föräldrar och personal om vart det går att vända sig när det är akut och när det inte är det. En hjälplista att skicka med Veckobrev, att lägga ut på skolornas hemsidor kan vi enkelt ta fram. För att inspirera andra har jag påbörjat en HJÄLPLISTA. Den kommer här. Fyll på med det som finns lokalt och med det ni saknar!

     HJÄLPLISTA

  • Bris.se 116 111 alla dagar 14-21 mail, chat
  • Bufff.nu 020-200 330 vardagar 9-17 (tisdagar och torsdagar 9-20) Bufff är för dig som har förälder, familjemedlem, syskon i fängelse, häkte eller frivård.
  • Brottsofferjouren 0200-21 20 19 för dig som är 12-25 år utsatt för brott, vittne till brott, anhörig eller närstående. Information från brott till rättsprocess.
  • Ensamkommande barns stödtelefon 0200-77 88 20 Rädda Barnens stödtelefon, Save the Children helpline
  • Ersta Vändpunkten erstavandpunkten.se  08- 714 62 18 chat, Skype på julafton 19-21, nyårsafton 19-20
  • Jag vill veta, Allt om dina rättigheter vid brott. Brottsoffermyndigheten, jagvillveta.se för barn 8-17 år
  • Junis.org IOGT- NTO:s Juniorförbund för barn upp till 15 år
  • Kuling.nu Mötesplats för dig som har förälder med psykisk sjukdom
  • Koll på soc En webbplats som drivs av Barnombudsmannen
  • Maskrosbarnen.se För dig som har föräldrar med missbruk eller mår psykiskt dåligt.
  • MIND.se Förebygger psykisk ohälsa. Självmordlinjen har öppet dygnet runt chatt, telefon 90101
  • Näracancer.se För dig som är ung och står nära någon som har cancer
  • Polisen 112 Akut fara. Om du vill anmäla brott, inte akut 11414
  • Socialtjänsten (Se webbplatsen Koll på soc) Socialjouren - akuta frågor kväll, natt och på helger.
  • Tryggabarnen.org Trygga Barnen stöttar barn och unga upp till 25 år som har någon nära sig med problem med alkohol, droger, som mår psykiskt dåligt. Vardagar 9-17 070-4777910 KIK tryggabarnen alla dagar

     FÖR VUXNA

  • Bris Vuxentelefon – om barn 0771-505050 vardagar 9-12
  • MIND föräldratelefon 020-852000 vardagar 10-15  
  • Rädda Barnens Föräldratelefon 020-786786 om du vill komma i kontakt med andra föräldrar

 

 

Postat 2016-11-17 13:13

Barn har rätt!

Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, fyller 27 år på söndag 20 november. De flesta av oss i skolan känner säkert till att den ska bli lag i början av 2018 och att tanken med det är att stärka barns rättigheter. Men redan nu är kommunerna bundna av den eftersom Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Det innebär att vi folkrättsligt förbundit oss att implementera den. Trots det, visar en undersökning gjord av Nätverket för barnkonventionen att varannan kommun saknar en strategi för att förverkliga konventionen. Det är allvarligt eftersom många av barns rättigheter gäller på kommunal nivå och ska föreverkligas där, till exempel i skolan.

BRIS som arbetar för barnets rättigheter har skrivit en text till unga om utredningen att barnkonventionen ska bli lag och vad BRIS anser om det. Jag rekommenderar er att läsa det. Ni får en utmärkt utgångspunkt för samtal mellan elever och skolpersonal, elever och elever. Alla på skolan får värdefull kunskap och inspiration för fortsatta samtal.

BRIS text till unga om utredningen, och vad Bris tycker, hittar du här: https://www.bris.se/?pageID=689

Postat 2016-11-09 15:10

Omvärlden

”Kan vi prata om omvärlden?” Det är en fråga jag får allt oftare av elever. Barn som är mellan 6 och 12 år undrar. Barn som tar in skrämmande händelser eller fragment av händelser i omvärlden och som behöver få prata, få någon som lyssnar när de berättar om oro, rädsla, panik. Det kan handla om terrordåden i Paris, Trollhättan, Nice, kriget i Syrien, vad händer i Turkiet, vad Trump har sagt.

Det är tydligt att ”nyheter” inte betyder goda nyheter. Det som strömmar från löpsedlar, tidningar, radio, TV och annat. Nyheter - ett klick bort. Rakt i barnets mobil.

”Finns det goda nyheter? Han ser förundrat på mig.

Svårt att sova, drömmer mardrömmar, vill sova hos föräldern, vill inte gå till skolan, börjar få panikkänslor. Trött. Rädd.

”Hur nära Sverige ligger Mosul?

Vi tar fram en kartbok. Pratar länge. Eleven blir lugnare.

Nyhetsinvasionen fordrar en sköld runt hjärtat.

En hjälm med öronproppar och ögonlappar.

Vi pratar om hur en kan skydda sig själv mot nyheter som är hemska.

Finns det någon som lyssnar. Har tid. En som tänker på hur det blir för barnet i familjen. Visar omtanke. Respekt. Kärlek. Finns där med odelad uppmärksamhet och förmår att vara lugn. Säga som det är på ett avvägt sätt, beskriva men inte skrämma. 

Pedagoger ser värdet i att ha samtal med eleverna om det de är upptagna av, som till exempel det som händer i omvärlden. Det som händer nu.

I skolan diskuterar vi värdegrundsarbete. Vi gör värdegrundsarbete. Frågorna rullar in; Vad är mänskliga rättigheter? Vad menas med demokrati? Varför har vi yttrandefrihet? Vad är ansvar?

Vi pratar om hur vi är mot varandra, hur vi själva vill bli bemötta. Alla vet hur en bra kamrat ska vara. Vi lär oss att tänka själva och att alla känslor är ok men inte alla handlingar.

Små barn har lärt sig att sätta upp Stopp- handen. Hit men inte längre. Stopp! Här går min gräns. Tydligt kroppsspråk.

Stopp- vill jag också säga. Kan vi tänka till så vi inte sprider hat, vanmakt, rädsla till barn och till andra medmänniskor. För det smittar lätt och det får konsekvenser. Barn, även små uppfattar mer än vi anar. Det är vi vuxna som ska ge dem trygghet, försöka göra livet begripligt och meningsfullt för dem.

 

 

Postat 2016-05-02 17:55

Samhället sviker barn som växer upp i familjer med missbruk

I dag, 2 maj, presenterar Junis, IOGT-NTOs Juniorförbund sin årliga rapport  "Upptäck i tid” om vilket stöd kommuner erbjuder barn i familjer med missbruk. Den består av artiklar som rör ämnet, enkätundersökning av vilket stöd kommunerna i landet erbjuder barn, en analys av enkäten samt tips på litteratur, studier, webbsidor med mera. 75 % av landets kommuner har svarat.

Hur ser det då ut? De flesta kommuner erbjuder något stöd. Det kan vara i form av stödsamtal, vilket är vanligast, stödgrupp, kontaktfamilj/kontaktperson, familjegrupp, verksamhet inom elevhälsan, läger för målgruppen. Den främsta kontaktvägen till stöd för barn är enligt rapporten skolan. Tätt följd av socialtjänsten.

Det stora problemet är att väldigt få barn nås. Enligt rapporten nåddes under år 2015 enbart 2 290 barn till missbrukare av de olika stödinsatser som kommunerna erbjöd. En uppgift som enligt Junis ska tolkas mycket försiktigt. Tänk då på att cirka 400 000 barn beräknas växa upp i en familj med riskabel alkoholkonsumtion.

Hur kommer sig detta? Vet inte de som arbetar med barn vilket stöd kommunen erbjuder barn? Vet inte de som arbetar med vuxna vilket stöd som finns för barn i olika åldrar? Hur kan barnen nås av det stöd som ändå finns?

Uppenbarligen är det ett enda stort lotteri om barn får det stöd de har rätt till eller inte. Det beror på var föräldrarna bosatt sig. Det beror på hur politiker och chefer prioriterar, om vuxna har kunskap, om vuxna har barnrättsperspektiv eller inte. Det beror på om vuxna samverkar på ett bra sätt med gemensamma mål. Och så vidare. Vi kan utgå från att föräldrar vill sina barn väl men att de inte alltid förmår göra det som är bäst för barnet. De kan själva behöva stöd.

Det är helt oacceptabelt att samhället brister i stöd till barn som anhöriga. Brister i att se till att deras rätt till information, råd och stöd tillgodoses.

Stödgrupper har funnits 30 år i Sverige. Ersta Vändpunkten jubilerar i år. Det finns kunskap, erfarenhet, forskning, goda exempel. Så hur kan det vara så att Junis trettonde rapport om barn i missbruksmiljö visar att det har blivit sämre, att så få barn får stöd? Det är mycket bekymmersamt. Barndom pågår NU.

Jag började arbeta med stödgrupper 1993. Detta väntande jag mig inte 2016.

Låt denna rapport vara en väckarklocka. Läs den! Hur ligger er kommun till? Diskutera på din arbetsplats och med dina politiker. Se över vad ni är skyldiga att göra, ta reda på vad som redan görs och lär av goda exempel som finns i rapporten.

Rapporten ”Upptäck i tid ”finns på www.junis.org/rapport, där går det att se svaren kommun för kommun.

Postat 2016-02-12 14:50

Du spelar roll!!

Under vecka 6 pågår kampanjen Spela roll. En uppmärksamhetsvecka för att vi bättre ska uppmärksamma barn som påverkas av att vuxna dricker för mycket eller använder andra droger. Kampanjen pågår i många länder och Sverige är med sedan 2011. Arrangörer är bland andra Barnhälsovården, Stockholms läns landsting, Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning, CAN, Ersta Vändpunkten, Hela Människan, JUNIS, SIMON (Svenskar och invandrare mot narkotika) och Stiftelsen Trygga Barnen.

Oavsett var vi arbetar och bor, om vi är grannar, vänner, släktingar, så kan vi  alla göra något för att uppmärksamma barns behov och barns rätt att må bra.

I rapporten ”Ungas frågor om alkohol och droger” (rapport 145) visar CAN, Centrum för alkohol- och narkotika upplysning, att bland de känsligaste frågorna för unga att tala om är våld och missbruk i familjen. Bra att känna till är att ungas förtroende är högt, när det gäller att få råd och stöd av skolsköterskor och kuratorer, i dessa frågor.

Behöver du fakta, filmer, berättelser? Det finns mycket att ta del av på Drugsmart.com Där hittar du till exempel en stödgruppskarta med kontaktuppgifter. Närmsta stödgrupp för barn kan du läsa om där. Besök även Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA). Där finns samlad kunskap och aktuella länkar som gäller barn som anhöriga.

Skolan, elevhälsan, vi kan göra mycket för att uppmärksamma anhöriga barn även då det inte är kampanjvecka. Behovet är stort. Vi kan bli bättre, lära av varandra och av eleverna. Beställ gärna skriften ”Våga fråga, våga lyssna, våga agera!” utgiven av SKL Kommentus Media.  Gå gärna in på länken för den pågående kampanjen. Du hittar säkert något du inte känner till på duspelaroll.se

Kom i håg- du är en viktig vuxen och du spelar roll!

annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk hälsa  Psykologisk motståndskraft  
Hitta fler föreläsare här