Elevhälsan - Elevhälsan - Titti Schönbeck - Omvärlden



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Titti Schönbeck - Barns rättigheter

Titti arbetar som skolkurator, rådgivare, metodutvecklare. Utbildar och föreläser. Har lång erfarenhet av förebyggande arbete för och med barn och unga inom socialtjänst, elevhälsa och idéburen sektor.

Omvärlden

”Kan vi prata om omvärlden?” Det är en fråga jag får allt oftare av elever. Barn som är mellan 6 och 12 år undrar. Barn som tar in skrämmande händelser eller fragment av händelser i omvärlden och som behöver få prata, få någon som lyssnar när de berättar om oro, rädsla, panik. Det kan handla om terrordåden i Paris, Trollhättan, Nice, kriget i Syrien, vad händer i Turkiet, vad Trump har sagt.

Det är tydligt att ”nyheter” inte betyder goda nyheter. Det som strömmar från löpsedlar, tidningar, radio, TV och annat. Nyheter - ett klick bort. Rakt i barnets mobil.

”Finns det goda nyheter? Han ser förundrat på mig.

Svårt att sova, drömmer mardrömmar, vill sova hos föräldern, vill inte gå till skolan, börjar få panikkänslor. Trött. Rädd.

”Hur nära Sverige ligger Mosul?

Vi tar fram en kartbok. Pratar länge. Eleven blir lugnare.

Nyhetsinvasionen fordrar en sköld runt hjärtat.

En hjälm med öronproppar och ögonlappar.

Vi pratar om hur en kan skydda sig själv mot nyheter som är hemska.

Finns det någon som lyssnar. Har tid. En som tänker på hur det blir för barnet i familjen. Visar omtanke. Respekt. Kärlek. Finns där med odelad uppmärksamhet och förmår att vara lugn. Säga som det är på ett avvägt sätt, beskriva men inte skrämma. 

Pedagoger ser värdet i att ha samtal med eleverna om det de är upptagna av, som till exempel det som händer i omvärlden. Det som händer nu.

I skolan diskuterar vi värdegrundsarbete. Vi gör värdegrundsarbete. Frågorna rullar in; Vad är mänskliga rättigheter? Vad menas med demokrati? Varför har vi yttrandefrihet? Vad är ansvar?

Vi pratar om hur vi är mot varandra, hur vi själva vill bli bemötta. Alla vet hur en bra kamrat ska vara. Vi lär oss att tänka själva och att alla känslor är ok men inte alla handlingar.

Små barn har lärt sig att sätta upp Stopp- handen. Hit men inte längre. Stopp! Här går min gräns. Tydligt kroppsspråk.

Stopp- vill jag också säga. Kan vi tänka till så vi inte sprider hat, vanmakt, rädsla till barn och till andra medmänniskor. För det smittar lätt och det får konsekvenser. Barn, även små uppfattar mer än vi anar. Det är vi vuxna som ska ge dem trygghet, försöka göra livet begripligt och meningsfullt för dem.

 

 

Inlagt 2016-11-09 15:10 av Titti Schönbeck| Läst 38089 ggr. | Permalink




(Logga in för att skriva en kommentar)
annonser

Föreläsare

Ämnen

värdegrund  kränkningar  utanförskap  
Hitta fler föreläsare här