Elevhälsan - Stora skillnader i levnadsvillkor för barn i Sverige
E-post:

Lösen:

Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Stora skillnader i levnadsvillkor för barn i Sverige

En stor andel barn bor i familjer där ekonomin aldrig har varit så god som idag. Men levnadsvillkoren för familjer med barn i Sverige ser fortfarande mycket olika ut. Mellan vissa grupper ökar skillnaderna.

Nästan vart tionde barn finns i en familj som lever under gränsen för lägsta ekonomiska standard. Nära vart femte barn med ensamstående föräldrar finns i en familj med liten ekonomisk marginal.

Barn med utländskt ursprung har det generellt sett sämre ekonomiskt än barn med svensk bakgrund och familjer med barn som har ett eller flera funktionsnedsättningar har ofta sämre ekonomi än andra.

- Skillnader i levnadsvillkoren är alldeles för stora. Alltför många barn lever i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Vi behöver en samlad kunskap om dessa barns olika behov så att samhällets stöd och resurser satsas på de grupper som behöver det bäst. Med kunskap och kvalitet i besluten kan vi förbättra alla barns levnadsvillkor, säger barnombudsman Lena Nyberg.

I faktasamlingen Upp till 18 - fakta om barn och ungdom ges en lägesbeskrivning av barns villkor här och nu. Den ges ut för femte gången och har tagits fram av Barnombudsmannen i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. Boken speglar bland annat barns och ungas vardag, hälsa, skola, fritid, familjesituation och deras syn på livet. En huvuduppgift för Barnombudsmannen är att driva på arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, i hela samhället samt förmedla kunskap om barn och unga till beslutsfattare.

- Barn och ungdomar har ingen rösträtt men de har rättigheter enligt barnkonventionen. Vuxna bär ansvaret för att barns rättigheter blir tillgodosedda och om familjens omsorg sviktar måste det finnas ett skyddsnät i samhället som ger det stöd som barnet behöver, säger Lena Nyberg.

Med aktuell kunskap om barns och ungas livsvillkor ökar kvaliteten i de satsningar och beslut om barn och unga som måste göras nu och i framtiden i familjen, kommunen, landstinget och på nationell nivå. Det är viktigt att identifiera behov, problem och möjligheter för att kunna göra rätt prioriteringar och fatta rätt beslut.

- Barnperspektivet behöver öka i hela samhället och i alla beslut som berör barn och unga. För att vuxna ska kunna fatta kloka beslut med bästa möjliga underlag behövs goda kunskaper om barns och ungas levnadsvillkor. Vi behöver även bli bättre på att använda kunskapen från barn och unga själva, säger Lena Nyberg.

Ur Upp till 18 - fakta om barn och ungdom:

• De flesta barn bor med sina två ursprungliga föräldrar och färre barn upplever att deras föräldrar separerar.

• 28 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna mellan 10 och 18 år har skadat sig så allvarligt att de har behövt vård av sjuksköterska eller läkare det senaste året.

• Små barn skadar sig oftast hemma, äldre barn ofta på idrottsanläggningar eller i trafiken.

• Antalet barn som skadat sig på studsmattor och uppsökt akutmottagning har ökat från ett par hundra om året 2000 till nästan 5 000 fall år 2005.

• Risken att dödas i trafiken är tre gånger så hög för mopedister som för cyklister och mopedpassagerarna löper samma risk som förarna.

• Andelen 11-åriga flickor som tycker att de är mycket friska ökar och andelen 15-åriga flickor som tycker att de är friska minskar.

• Flickor i de övre tonåren hoppar oftare över lunchen än pojkar i samma ålder.

• Ätstörningar är tio gånger vanligare bland flickor än bland pojkar.

• Mellan 5 och 6 procent av alla tonåringar uppskattas lida av depression, men förskrivningen av antidepressiva läkemedel har planat ut.

• Ungdomars alkoholdrickande sjunker något, men drygt var femte tonåring dricker stora mängder alkohol när de väl dricker.

• Det dagliga godisätandet och läskdrickande minskar. Pojkar och flickor äter mer frukt och grönt än tidigare. I skolor med hälsosam kost och regler för sötsaker sjunker andelen barn med övervikt eller fetma.

• En större andel 11- och 13-åriga flickor än tidigare tränar intensivt flera gånger i veckan.

• Andelen 11-åriga flickor som tycker att de är mycket friska ökar och andelen 15-åriga flickor som tycker att de är friska minskar.

• 63 procent av gymnasielever i glesbygden tycker att de har för lite att göra på fritiden.

• Var fjärde flicka mellan 16 och 18 år tycker att deras pappa sällan eller aldrig har tid med dem.

• 96 procent av alla barn känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagarna.

• Pojkar känner sig tryggare med åren, medan flickor känner sig mer otrygga ju äldre de blir.

• Ungefär var tionde niondeklassare har begått någon våldshandling, drygt hälften så allvarligt att offret har behövt sjukhusvård.

• Ungefär en av fyra niondeklassare har blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat våld.


Läs, beställ eller ladda hem Upp till 18 från http://www.bo.se.



Källa: Pressmeddelande från Barnombudsmannen

Publicerad: 2007-11-29
Artikelförfattare:
Cajsa Nellaker
Skolsköterska på Södra Latins Gymnasium och har tillsammans med Solveig Kraft startat elevhälsan.se
Skriv ut den här sidan Skriv ut Tipsa någon om den här sidan Tipsa Värva Värva
ANNONSER:



Ettåriga handledarkurser hos Byréus & Gilbe