Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa
Flera av er kanske var med i en enkätundersökning som UPP-centrum genomförde i början av år 2008. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården använder i samband med psykisk ohälsa. Nu finns resultatet att läsa och beställa på Socialstyrelsens webbplats. Du kan du läsa sammanfattningen på nästa sida.Sammanfattning
Skolhälsovården har samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar. Med sin bas inom skolan, med återkommande kontakter och närhet till eleverna, har skolhälsovården möjligheter att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på såväl individnivå som generell nivå. Skolhälsovården har också en självklar roll i skolans inre arbete och utgör en resurs för skolans samlade ansvar för varje elevs välbefinnande, utveckling och lärande. Den har en viktig uppgift i skolans elevvårdande arbete, där det finns tillgång till bl.a. skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. En vanlig beteckning för detta samlade arbetslag, där skolhälsovården ingår, är elevhälsan.
UPP-centrum genomförde i början av år 2008 en enkätundersökning inom skolhälsovården för att få en uppfattning om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården och den övriga elevhälsan använder i samband med psykisk ohälsa. Inventeringen syftade även till att ge underlag för UPP-centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar, ge kunskapsstöd, stödja implementeringen av evidensbaserade metoder och skapa tvärprofessionella utbildningar. Enkäten bestod av frågor om
- användning och utvärdering av manualbaserade metoder och andra strukturerade arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa eller beteendeproblem hos eleverna
- strukturerat arbete tillsammans med annan personal på skolan för att upptäcka/uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa
- insats till elever som visar tecken på psykisk ohälsa eller har beteendeproblem
- metod eller strukturerat arbetssätt kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan.
Utöver detta omfattade enkäten frågor om samverkan med andra verksamheter, behov av kunskapsstöd samt rekommendationer och riktlinjer för att välja metoder och arbetssätt.
Inventeringen gjordes genom frågor i enkätform. Enkäten utformades från början som en webbaserad enkät och genomfördes under mars och april 2008. När den utsatta svarstiden gått ut var svarsfrekvensen låg. I det läget genomfördes även en något reviderad enkät via telefonintervjuer. Även om resultaten från telefon- och webbenkäterna inte kan räknas samman så förmedlar de en likartad bild av skolhälsovårdens insatser i samband med psykisk ohälsa hos barn och unga. Följande huvuddrag i bilden kan urskiljas:
- Skolhälsovårdens personal arbetar systematiskt och strukturerat med att samla in uppgifter från eleverna.
- De vanligaste sätten att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är genom samtal med dessa och genom information från annan skolpersonal.
- Samarbetet runt eleverna är omfattande, men mindre ofta organiserat genom avtal och dokumenterat. Kontakter och samarbete med vårdnadshavarna sker oftast i samarbete med elevhälsan eller annan skolpersonal. Ett flertal metoder och program förekommer i detta sammanhang.
- Det finns ett stort intresse för mer kunskaper och rekommendationer om hur skolhälsovården bäst kan arbeta med insatser i samband med psykisk ohälsa hos elever. Främst nämns kunskap om olika beteendeproblem och diagnoser, men intresset gäller också metoder och arbetssätt som är lämpliga att använda i den egna verksamheten.
Eftersom enkäten inte direkt har varit riktad till elevhälsan ger resultaten ingen samlad bild av det större elevvårdsarbete i skolorna som skolhälsovården utgör en del av. Resultaten tyder dock på att skolhälsovårdens förhållande till och kontakter med elevhälsan och det elevvårdande arbetet i övrigt har stor betydelse för insatserna i samband med psykisk ohälsa hos eleverna. Det gäller både vid upptäckt och vid stöd till barn och unga med psykisk ohälsa eller beteendeproblem.
Resultaten från enkäten överensstämmer med de övergripande slutsatser som drogs i i huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting (2). Även för skolhälsovårdens del finns det behov av- att utvärdera metoder och dess effekt för barn och föräldrar
- nationellt stöd vid val av metoder
- en nationell organisation för utbildning i och implementering av metoder
- att klargöra verksamhetens uppdrag och utifrån detta diskutera val av metoder.
Dessa slutsatser är inte minst viktiga för att skolhälsovården ska kunna bidra till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i samverkan med skolans övriga arbete, både när det gäller det pedagogiska arbetet och de elevvårdande insatserna i stort, och med andra verksamheter.
Läs mer / skriv ut: Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa (pdf 111 kB)
Läs mer och beställ på Socialstyrelsens webbplats
Publicerad: 2009-09-01
