DEBATT: Låt skolan slippa vaccinationerna!

       DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 6/10

SKOLA. Senaste tiden har vi alla skapat oss ett personligt förhållningssätt till den nya influensan H1N1. Vi har var och en haft anledning att ta ställning till vaccination, som en viktig del i ett hälsoskydd.

H1N1-vaccinationen av barn och ungdomar har på många håll i landet skötts på ett föredömligt sätt av primärvården. Man har genomfört vaccinationen på skolan, med egen personal och på vissa håll dess­-utom med ett ekonomiskt bidrag. Skolhälsovårdens personal har då kunnat fokusera på andra arbetsuppgifter. Denna insats har familjer och personal på flera håll uttryckt sin uppskattning över.

En statlig översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen sker nu och ska vara slutredovisad till regeringen i maj. I uppdraget ingår bland annat att göra en översyn av huvudmannaskapet för de nationella vaccinationsprogrammen, och då främst kommuners ansvar för den vaccination som sker inom skolhälsovården.

Skolhälsovården har sedan 1800-talets början vaccinerat elever mot smittsamma sjukdomar. Denna insats har fortgått av gammal hävd och vana, samt i enlighet med Socialstyrelsens författningar.

Skolhälsovårdens delaktighet i vaccinationssammanhang regleras genom Smittskyddsförordningen, som bemyndigar Socialstyrelsen att "... meddela de ... föreskrifter som krävs för ... smittskydd" (2004:255, 12§). Och Socialstyrelsen i sin tur reglerar skolhälsovårdens ansvar i sina föreskrifter om vaccination (SOSFS 2008:31).

Men skolhälsovårdens inriktning har förändrats sedan början av 1900-talet. Från att arbeta med infektionspanoramats sjuklighet och odiagnosticerade barn­-sjukdomar till att fokuseras mer på psykosociala ohälsofaktorer, livsstilsinriktade och hälsobefrämjande insatser samt arbetsmiljöfrågor hos elever.

Skolhälsovården strävar efter att på ett mer aktivt sätt fokusera på att vara en viktig del av elevernas företagshälsovård och en viktig aktör för elevers arbetsmiljö. Socialstyrelsens nuvarande reglering med skolhälsovårdens vaccinationsansvar medför att skolhälsovården förhindras i denna vidareutveckling.

Dessutom etableras alltfler vaccinationer som "skolvacciner". Senast tillkom vaccination av flickor mot livmoderhalscancer. Det krävs mycket extra tid för vaccineringen och dess för- respektive efterarbete. Denna tidsinsats har skolhälsovården behov att använda till andra frågor riktade mot skolans inre arbete.

Förhoppningsvis tar den statliga översynen i beaktande skolhälsovårdens förändrade arbetsinsats i sina slutsatser om huvudmannaskapet för de nationella vaccinationsprogrammen.

Låt regioner och landsting ta sitt hälsoansvar i den viktiga primärpreventiva vaccinationsinsatsen för skolelever och ta över "skolvaccinerna", på samma sätt som man redan arbetar med vaccineringen under förskoleåldern inom BVC. Denna insats kan mycket väl, som på många håll skett med H1N1-vaccinationen, ske på skolan av region-/landstingspersonal!

Med ett sådant upplägg medges skolhälsovården att kunna fokusera på ett av sina viktigaste uppdrag i den framtida elevhälsan - elevernas arbetsmiljö!

Nils Lundin

Skolöverläkare, Helsingborg

Läs mer på dagenssamhälle.se