Vad styr och begränsar det hälsofrämjande arbetet

Sammanfattning
Jag har utfört åtta halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med skolsköterskor som arbetar i sex olika kommuner i Stockholms län inom den kommunala gymnasieskolan. Syftet med undersökningen har varit att undersöka skolsköterskors hälsofrämjande arbete inom gymnasieskolan samt vilka faktorer som de upplever påverkar detta arbete. Min teoretiska utgångspunkt har varit ramfaktorteorin som har ett strukturperspektiv som omfattar organisation, ekonomi och juridik. Arbetet har inspirerats av Andersson och Heymans (1987) tolkning av ramfaktorteorin inom vården. De ramar som påverkar vården och reglerar den i alla vårdsituationer är de ramar som styr, begränsar och reglerar. Dessa ramar ingår i något
som benämns, målsystem, administrativt system och juridiskt system. Jag har analyserat mitt material inom dessa system. Resultatet visade att som metod arbetade skolsköterskorna med hälsosamtalet. De arbetade utifrån skolsituation och hade ett relationellt perspektiv till eleven. Skolsköterskorna såg sin roll som stödjande till eleven. Skolsköterskorna arbetade med att eleven skulle bli uppmärksam på sina möjligheter till medvetna val, vad som påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Jag har i resultatet funnit olika faktorer som påverkar skolsköterskornas hälsofrämjande arbete. De flesta faktorer har jag funnit inom det system som begränsar deras arbete. De begränsande faktorerna har bl.a. varit elevunderlaget, administrativt arbete, konkurrensen med andra prioriteringar i skolan och ordningsstrukturer. Resultatet visade en otydlighet i organisationen för skolsköterskorna att utföra det
hälsofrämjande uppdraget på skolan. De upplevde ett passivt stöd från skolledningen att driva det hälsofrämjande arbetet på generell nivå. För att stärka skolsköterskornas profession och hälsofrämjande roll behöver organisationen ses över och det hälsofrämjande uppdraget tydliggöras.

För att läsa mer klicka här

Artikelförfattare:
Ingrid Cohn-Riddermark
Jag har arbetat med ungdomar sedan 1995 då jag var verksam som barnmorska på en ungdomsmottagning. Det arbetet ledde till att jag ville arbeta med ungdomar och hälsa i ett vidare perspektiv. Jag började arbeta som skolsköterska på gymnasiet. Under tiden har jag vidareutbildat mig och tagit en magisterexamen i pedagogik och skrivit en uppsats om skolhälsovården i gymnasieskolan, vad som styr och begänsar det hälsofrämjande arbetet. Genom det arbetet och min praktiska vardag på skolan har jag blivit intresserad av skolsköterskans arbete utifrån mål, styrdokument, organisation och faktisk verklighet. Jag ser nätverket gymnasieskolsköterskor, som en möjlighet att hämta inspiration till utveckling av skolhälsovården som verksamhet i skolan.