En experts besvarade frågor

Skolhälsovårdens sekretess i den nya skolagen

Hej Anna och Lillemor
Riksdagen tog ju beslutet om en ny skollag 21 juni i somras. Lagen kommer dock inte att tillämpas på utbildning förrän vid halvårsskiftet 2011.

I skollagen sammanförs alla tystnadspliktsbestämmelser för enskild förskole - och skolverksamhet i en gemensam bestämmelse i 29 kap 14 §. För skolhälsovården vid friskolan gäller som tidigare tystnadsplikt/sekretess enligt Lag om yrkesverksamhet (LYHS), i 2 kap. 8-10 §§.

I den nya skollagen regleras inte skolhälsovårdens sekretess/tystnadsplikt. Det regeringen föreslog och som alliansen i majoritet i riksdagen beslutade var att göra en ändring i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) i 25 kap. 13 a §. I denna nya paragraf sägs att "Sekretessen enligt 1 § (d.v.s. hälso- och sjukvårdens huvudbestämmelse, min kommentar) hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd."

Genom denna bestämmelse behövs inte alltid som idag ett samtycke från patienten eller dennes anhöriga när en skolsköterska röjer uppgifter för annan skolpersonal vid den egna skolmyndigheten eller vid friskolan, där uppgiften sannolikt också blir tillämplig.

Men flera saker är viktiga att tänka på när skolhälsovården (eller som det i framtiden heter- elevhälsans medicinska insats) lämnar uppgifter till andra med stöd av denna bestämmelse: 1) Ett samtycke måste alltid sökas först, 2) Uppgiften måste vara mycket viktig just för att eleven ska kunna få ett stöd som också är nödvändigt, och 3) Uppgiften får men måste inte lämnas ens i dessa fall. Det är ni skolsköterskor eller skolläkare som slutligen ska avgöra. Dessutom måste naturligtvis varje utlämnande av uppgifter antecknas i patientjournalen, även det faktum att samtycke inte lämnats.

Jag har i debatten varit mycket kritisk till denna förändring. Den urholkar ju ett tydligt skyddsområde i skolan som gäller hälso - och sjukvårdsuppgifter till annan personal som inte har samma stränga tystnadsplikt.Och dessutom finns en stor risk att bestämmelsen missuppfattas så att skolsköterskor alltför ofta lämnar ut sådana uppgifter som inte uppfyller kraven för att lämna ut. Läs gärna mer om min kritik i det debattinlägg jag skrivit och som finns publicerat här på Elevhälsan.

Intresset för den här frågan är mycket stort just nu. Nyligen träffade jag nästan 200 anställda i skolhälsovård i Stockholms stad för att informera vid en kortare föreläsning. Utan goda kunskaper är risken stor att göra övertramp.

Läs Debattinlägget i Dagens Samhälle

Hälsningar från Staffan

Vad göra med kurators dokumentation vid byte av arbetsplats.

Hej Therese,
Den dokumentation som en kurator har sparat utgör allmänna handlingar vid en kommunal skola. Allmänna handlingar får inte gallras utan lagstöd eller stöd i gallringsbestämmelser i en kommunal dokumenthanteringsplan. Om en kurator slutar och en ny kurator anställs är det rimligt att den nya "tar över" dokumentationen. Om ingen ny kurator anställs (vilket sannolikt är ovanligt) är det skolledningens ansvar att ta ställning till hur förvaring ska ske.

Vid en friskola finns visserligen inga allmänna handlingar men ändå är det självklart att en kurators anteckningar av betydelse för verksamheten ska sparas på samma sätt som ovan. Men det finns större möjligheter vid en friskola att gallra kurators handlingar. Vid en friskola är det idag tunnsått med bestämmelser om att handlingar måste arkiveras/bevaras. När den nya skollagen kommer förbättras detta t.ex. genom att friskolan ska skicka elevernas slutbetyg till kommunen för arkivering där. Idag finns inga krav alls på att friskolorna behöver spara betygskopior.
Staffan

Följdfråga ang tillstånd av vårdnadshavare för att observera en elev

Hej,
Inget hindrar att en psykolog på en lärares begäran finns med i ett klassrum för att observera gruppdynamik eller barns agerande i gruppen. Det är dock osannolikt att en skolpsykolog, utan vårdnadshavarnas eller en viss elevs kännedom, skulle utreda denne elevs förhållanden utan att de är informerade. En vårdnadshavare eller en elev i tonåren kan säga nej till att medverka vid en psykologisk utredning, t.ex. genomgå ett test. Att en psykolog då "bakvägen" utreder genom att finnas med i klassrum för att särskilt bedöma ett visst barn är inte rimligt och bryter mot god psykologetik.
Staffan

Familjehemsplacerade barn- vem medgiver samtal med kurator?

Hej Kristin,
Denna fråga - om barn som är placerade i familjehem och vad som då gäller - är av intresse inte bara då du som kurator har kontakt med barnet utan också t.ex. vid de utvecklingssamtal som lärare genomför. Vem företräder egentligen barnet i en sådan situation? Om barnet är frivilligt placerat enligt socialtjänstlagen (SoL) är det vårdnadshavaren som har fortsatt bestämmanderätt över barnets situation och företräder barnet. Då ska du som huvudregel kontakta dessa på samma sätt som om barnet bor hemma. Men det kan trots en frivillig placering vara så att det är rimligt att kontakta familjehemsföräldrarna också, i sådana vardagliga sammanhang där de praktiskt ansvarar för barnets situation. Bästa sättet att klargöra hur skolpersonal ska agera i dessa fall är att prata med vårdnadshavarna och höra hur de vill ha det och vad du bör göra enligt dem.

Det är alltså de som ska godkänna om ett barn under 12 års mognadsålder ska få prata med dig som kurator. Även om vårdnadshavare, som du skriver, bara har sporadisk kontakt md barnet och familjehemmet så måste deras roll som företrädare för sitt barn respekteras.

Skulle barnet vara tvångsplacerat enligt LVU är det socialnämnden som ansvarar för barnet i vårdnadshavarnas ställe. Då är det deras bedömning som avgör vem som ska kontaktas i fråga om barnet och ta ställning till om barnet under 12 år ska kunna prata med dig. Socialtjänsten kan också informera dig om att ett barn LVU-vårdas, eftersom denna uppgift är offentlig.

Jag kan tillägga att barnet, när det nått 12 års mognadsålder kan ha samtal med dig utan att den som vårdar barnet alltid behöver informeras om vad samtalen gäller. Däremot har JO sagt att man som kurator på begäran ska tala om att man har träffat barnet.

Hälsningar från Staffan och lycka till i ditt ganska nya jobb

Dokumentation PMO- elevakten

Frågan har besvarats av Staffan Olsson och Kristina Lekberg. Nedan kan ni ta del av båda svaren.

Svar från Staffan Olsson

Hej Jessica,
Frågan om när en skolkurator är skyldig att dokumentera har jag tidigare svarat på, se t.ex. mitt svar "Följdfråga ang kuratorers dokumentationsplikt, 2010-03-16". Även om man som kurator åläggs att dokumentera utöver den skyldighet som finns enligt lagen så kan man inte säga att man journalför i hälso- och sjukvårdens bemärkelse. De yrkesgrupper som måste journalföra är de som just tillhör hälso- och sjukvården och det gör inte en skolkurator när denne inte är psykoterapeut, en yrkestitel som finns omnämnd i Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Den kurator som dokumenterar via Profdoc måste alltså vara helt klar över att det som där skrivs kommer att låsas efter viss tid och finnas kvar ända till dess att uppgifterna kan gallras. Det är vanligt att skolhälsovårdsjournaler inte alls gallras utan bevaras för framtiden. Men gallring av en skolhälsovårdsjournal kan ske om gallringstiden  framgår av den dokumenthanteringsplan som ska finnas för skolområdet i varje kommun. För de anteckningar ni kuratorer gör via Profdoc gäller likaså att de kan gallras, men endast efter den tid som anges i denna plan. Framgår detta inte så måste er dokumentation sparas. Ni kan alltid ta kontakt med en chef eller en kommunal arkivarie för att begära att gallringsbestämmelser ska införas, om de inte finns.

Den fråga ni alltid måste överväga är förstås om alla anteckningar ni för vid möten med föräldrar eller elever eller som framkommer i andra sammanhang alltid ska införas i Profdoc. För mig låter det orimligt. Det måste, som jag ser det, finnas ett utrymme för en kurator att ta ställning till om vissa uppgifter alls behöver antecknas eller endast antecknas för minnet och för kortvarigt behov utanför Profdoc, för att sedan förstöras snabbt, när de inte längre är aktuella. En skolsköterska eller skolpsykolog med journalföringsplikt får inte föra sidoanteckningar, men det bedömer jag att ni kuratorer kan göra just när uppgifterna är av minneskaraktär och behövs kortvarigt. Vid ärendehandläggning, när skolan avser att fatta ett beslut, finns dokumentationsskyldighet men det är en annan fråga.

Jag ser det som självklart att en kurator informerar de föräldrar och elever hon/han möter att det som framkommer vid samtal m.m. i viss mån dokumenteras och sparas. Alla förstår att en sköterska gör så men inte att detsamma gäller hos er för kuratorerna. När dokumentationen finns utgör de allmänna handlingar i den kommunala skolan och kan läsas av vårdnadshavare och eleven det gäller. Och när eleven börjar gymnasiet får uppgifterna överlämnas vid behov om gymnasiet ligger i samma kommun och under samma nämnd i kommunen. Annars gäller sekretess som huvudregel mot gymnasium i annan kommun eller i annan nämnd i samma kommun.

Visst kan det vara bra att viktiga uppgifter dokumenteras även hos en kurator. Men ni måste själva ha synpunkter om hur ni ser på detta och även resa frågan om vad som ska resp. inte ska dokumenteras. Och - än en gång- någon journalföringsplikt har ni inte i hälso- och sjukvårdens bemärkelse. Hos er handlar det snarare om att en arbetsgivare har
fastställt ett system där ni förutsätts dokumentera viktiga delar av det som framkommer i er verksamhet, utöver det som regleras i lagstiftningen. Vad, när och hur mycket - det är en fråga att fortsatt diskutera och tydligt klarlägga.

Hälsningar från Staffan Olsson

Svar från Kristina Lekberg

Hej Jessica!

Du kan alltid ringa mig och diskutera dina frågor. Eller maila mig. Jag finns på tel.nr 018-470 26 33 eller mail kristina.lekberg@profdoc.se

Det ni ska dokumentera i PMO, måste ju dels er chef bestämma. Vad är det som ska synas. Jag vet inte i vilken kommun du arbetar, om ni har flera journalupsättningar. Har ni en Elevakt där alla ska dokumnetera det som rör en elev som ni har uppe på en elevvårdskonferens, t.ex så är det ju sådan info som alla ska kunna ta del av. Har ni en egen kuratorsjournal, så är det ju du som bestämmer vad du skriver i den. Sen finns det ju moduler i PMO som inte betraktas som journalhandlingar, utan är helt och hållet din egen information. Det hoppas jag ni har blivit informerade och utbildade i, när ni hade start av PMO.

Den information som du skriver in, behöver inte följa med till gymnasiet. Det finns spärrar i programmet, både på journalnivå och enhetsnivå. Alla uppgifter som du skriver in, bestämmer du ju själv, vad och hur du skriver det. Det allra bästa är ju att ni har möten inom er grupp och bestämmer vad och hur ni ska dokumentera.

PMO ska inte vara ett hinder, det ska ge möjligheter och det är ju för elevens bästa vi dokumenterar.

Hälsningar
Kristina Lekberg (fd skolsköterska)

Vad får jag säga på EHG-möten?

Hej skolkurator,
En liknande fråga har jag tidigare besvarat- titta gärna bland mina tidigare svar. Men jag vill ändå säga följande:
En kurator har inte tystnadsplikt mot en chef eller ens mot lärare vid samma skolmyndighet eller samma friskola. Vad kuratorn lämnar ut till andra befattningshavare ska avgöras etiskt; vilket behov har andra av att få uppgiften. Detta avgör kuratorn själv som huvudregel - en lärare kan alltså inte kräva av kuratorn att få en viss uppgift utan kuratorn får (men måste inte) efter eget övervägande lämna uppgiften "om det behövs för t.ex. lärarens arbete" med berörd elev.

En chef kan kräva att kuratorn lämnar ut en uppgift till chefen själv men faktiskt även till andra som kan behöva den. Det sistnämnda torde vara ovanligt. Att en rektor kan kräva uppgiften har att göra med att denne i många fall ska fatta beslut eller av andra starka skäl kan behöva få full information i känsliga elevsammanhang inom sitt ansvarsområde.

Om rektorn som i ditt fall begär ut uppgiften med hela EHT-teamet närvarande ska du själv bedöma om det är rimligt att uppgiften lämnas ut på det viset. När eleven dryftas i teamet kan det faktiskt vara av betydelse att andra får veta att eleven är aktuell hos dig och kanske också en del av vad som har framkommit. Däremot är det inte självklart att du inför alla detaljerat talar om vad föräldrar eller elev har berättat för dig, något som alltså rektorn i princip kan kräva att få veta.
Staffan

Observation i klassrum - måste föräldrar godkänna?

Hej
Några krav på att en kurator måste ha alla vårdnadshavares samtycke för att kunna finnas med som observatör i ett klassrum finns inte. Skulle alltså en lärare vilja att en kurator deltar vid lektioner för att observera klassen finns inget som hindrar det. Och att ett barn skulle behöva lämna klassrummet p.g.a. vårdnadshavarens inställning är helt orimligt.

En kurator kan också observera ett visst barn på en lärares begäran utan ett vårdnadshavarsamtycke, t.ex. som förberedelse inför ett möte med vårdnadshavare eller en träff i elevhälsoteamet.

Det kan för många kuratorer kännas "etiskt riktigt" att informera en vårdnadshavare i förväg om att deras barn observeras. Men någon lagstiftning om detta finns inte.

Praoelever och föräldrar på besök har ingen tystnadsplikt. Det de ser i klassen eller får veta av personalen kan de efter eget behag lämna ut till andra utanför skolan. Därför måste personalen tänka på sin tystnadsplikt när de talar med dessa personer. Dessutom bör inte en praoelev vara med i sådana sammanhang där man diskuterar elevers känsliga uppgifter. Och man kan inte be att en praoelev eller förälder skriver under ett papper om tystnadsplikt. Tystnadsplikt har bara den som är anställd, uppdragstagare eller på liknande grund är kopplad till skolmyndigheten.

Hälsningar från Staffan

Följdfråga ang kuratorers dokumentationsplikt

Hej Stina,
Här kommer ett svar på din fråga:
För en skolkurator finns möjlighet att i många sammanhang vid s.k. faktiskt handlande, t.ex. vid enkla stödsamtal med en elev, välja att dokumentera för minnet eller att inte dokumentera alls. Om dessa
anteckningar förvaras kortare tid så länge som samtalen pågår och en tid därefter så kan de därefter rensas/förstöras. Skulle ett samtal däremot kunna medföra att ett ärende behöver inledas så finns en dokumentationsskyldighet enligt förvaltningslagen. Vad menas då med ett ärende? Ärendehandläggning är hela den procedur som inleds med att ett ärende anhängiggörs och slutar med att det avgörs. Vid ärendehandläggning är meningen alltså att ett beslut senare ska fattas, utifrån vad en elev eller vårdnadshavare begär eller utifrån vad någon på skolan (kanske kuratorn) själv upptäcker.

Ett konkret exempel skulle kunna vara följande: En kurator har ett samtal med elev och/eller vårdnadshavarna om elevens/barnets situation. Kuratorn antecknar för minnet och eleven/familjen återkommer till ett par ytterligare samtal. Vid det avslutande samtalet framkommer ett tydligt stödbehov hos eleven eller kanske en uppfattning hos vårdnadshavarna om att deras barn utätts för kränkningar på skolan. Därmed anhängiggörs i båda fallen ett ärende, eftersom skolan är skyldig att utreda och besluta i stödsammanhang respektive aktivt ingripa mot diskriminering och kränkande behandling.

Nu måste kuratorn ta kontakt med skolledningen om vad som framkommit och dessutom bifoga den dokumentation som är av betydelse i sammanhanget. Har ingen dokumentation förts vid samtalen ska kuratorn anteckna viktiga omständigheter som framkommit vid samtalen, av värde för ärendet.

Staffan

Kurators sekretess mot andra i EHT- teamet

Den som finns med i en elevhälsogrupp ska tänka på de sekretessregler som gäller just för sig själv. De strängaste reglerna gäller för skolsköterska och skolläkare som är en egen verksamhetsgren i skolan och sekretess gäller mot alla andra i gruppen. Men i praktiken blir inte detta något problem i de flesta fall, eftersom ett samtycke enkelt kan inhämtas. För kurator och psykolog gäller strängare sekretess än för den rektor eller specialpedagog som deltar i gruppen. Men någon sekretessgräns er emellan finns inte. Ni kan informera varandra när detta behövs för arbetets skull. Om en elev diskuteras för att eleven behöver stöd kan alla delta i samtalet, faktiskt även en sköterska eller läkare, men de får då inte röja något av det de känner till från sin sjukvårdsverksamhet utan samtycke utan kanske mer ge allmänna råd utifrån sin professionella kunskap.

Något samtycke från hemmet eller från en gymnasieelev behövs inte för denna diskussion. Men det är alltid lämpligt för en kurator att informera dessa om vad som sägs eller har sagts. En grundtanke är ju också att stöd, när det övervägs, ska utformas tillsammans med de som berörs, d.v.s. eleven själv och dennes vårdnadshavare.

Du frågar även om man som kurator kan ha samtal med elev utan hemmets kännedom. Vårdnadshavaren måste kontaktas när en elev under 12 års mognadsålder talar med en kurator i känsliga sammanhang. Från 12 år finns ett utrymme för samtal utan att hemmet kontaktas om inte vårdnadshavare behöver uppgifterna för att fullgöra sina skyldigheter enligt Föräldrabalkens bestämmelser. I detta sistnämnda fall handlar det alltså om en avvägning, ibland mycket svår att ta ställning till i praktiken. Läs gärna mer om allt detta i min bok Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, Studentlitteratur 2009.

Staffan

Måste föräldrar kontaktas och ge sitt tillstånd inför EHT

Hej "ny grundskolerektor",
All personal i skolan ska ju vara observant på elevers eventuella stödbehov. Sedan finns förhoppningsvis rutiner på varje skola om hur detta stöd ska utredas och sedan genomföras/utvärderas.

En lärare behöver inget tillstånd för att lyfta ett stödbehov för personalen i t.ex. elevhälsan. Däremot kan det förstås vara lämpligt att tala om för vårdnadshavarna att en sådan kontakt kommer att tas men det är inget krav i varje situation.

Skulle vårdnadshavarna (båda eller en) säga nej till stöd är skolan ändå skyldig att ge det stöd eleven kan behöva. Detta framgår bl.a. av skollagens 4 kap. 1 §, där det sägs att särskilt stöd skall ges till elever som i grundskolan har svårigheter i skolarbetet. Det innebär t.ex. att vårdnadshavare ska inbjudas att medverka vid utarbetande av åtgärdsprogram och inbjudas i övrigt till samtal om sitt barns skolsituation, bl.a. vid utvecklingssamtal. Men det finns ingen möjlighet att tvinga vårdnadshavare att delta i dessa sammanhang, inte heller vid EVK. Som tur är är det ovanligt att vårdnadshavare väljer att ställa sig helt utanför samtal om sitt barns stödbehov. Gör de det kan det i många fall vara befogat att överväga en anmälan till socialnämnden.

Staffan