Lisbeth Pipping har två typer av ämnen som hon lyfter

1. En mobbningsfriskola . Hur når vi dit?

2. Från vanvård till en fråga i vem vet mest.- en föreläsning om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma och en alkoholistisk pappa.

Lisbeth Pippings barndom var full av slag och psykisk misshandel. Hon var alltid rädd, varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Rädd för sin mamma, rädd för sina klasskamrater, rädd för han som utnyttjade dem, rädd för allt. Det fanns nästan ingen trygghet att finna i hennes barndom. Jo, det fanns en plats där hon kunde känna sig trygg, även om det tog tid att våga vara trygg hos sina sommarföräldrar. Deras gård var en oas. Där fick jag vara barn under de sommarveckor jag bodde långt bort från mamma. Men det var bara de där sommarveckorna.

Lisbeth fick vara mamma åt sin egen mamma redan vid sex års ålder och hon var ständigt rädd. – Det är ett under att vi inte dog, säger Lisbeth Pipping, dotter till en utvecklingsstörd förälder. Lisbeths mamma hade en lindrig utvecklingsstörning. Lägg till en pappa som var alkoholist och som försvann ur familjens liv när Lisbeth bara var sex år, och resultatet blev tre små barn som levde i ett helvete i Göteborgsförorten. Storasyster Lisbeth tog det största ansvaret, både för syskonen och hemmet, men fick ändå ofta stryk om hon inte gjorde exakt som mamman sagt. Samtidigt blev Lisbeth svårt mobbad i skolan. Smeknamnet ”Lösset” följde den smutsiga lilla flickan ända upp i högstadiet.

Men det går att överleva och få ett gott liv. Lisbeth Pipping lyfter forskning vad gäller överlevnad och möjligheten att få ett gott liv trots en mycket svår barndom.Vi måste våga se med barnens ögon och agera så att barn som vanvårdas och far illa få en barndom att leva i.

• Utsatta barn behöver modiga vuxna som vågar se och vågar fråga.
• Hur det påverkar barn att leva med föräldrar som har ett intellektuellt funktionshinder
• Forskning
• Hur kan socialtjänsten se och ge stöd till dessa barn och deras familj?
• Hur påverkas förälderns funktionshinder anknytning och bandet mellan barn/förälder?

På ett mycket starkt och gripande sätt berättar Pipping om sin barndom och hur hon trots svårast möjliga utgångsläge lyckades skapa sig ett bra liv.
Lisbeth tar via sina upplevelser med oss på en resa i hennes barndomsland och låter oss förstå vad vanvård och utsatthet kan göra med de barn som drabbas. Och hur vi personal på skolhälsovården,skolor och socialtjänst kan identifiera och upptäcka dessa barn.

Lisbeth Pipping är beteendevetare, teckenspråkslärare, författare, debattör, krönikör och ofta anlitad föreläsare. 

 ”Jag hoppas ni kan bevara en del av mig i era hjärtan, så att ni verkligen vågar se och göra något när ni ser ett barn som far illa. På så vis kan fler barn få en någorlunda god uppväxt. Och till alla er som vågar se: Ni är räddande änglar, det är ni som gör att de utsatta barnen orkar vidare. Våga se med barnens ögon.”

Bemötande

Vad gör mobbning med den tysta gruppen, mobbarna och den som blir utsatt för mobbning?

Innehållet anpassas efter er verksamhet, önskemål och personalens förkunskaper. Omfånget kan formas för halvdag, heldag eller flera dagar med uppföljningsträffar. Utbildningsdagarna varvas med teori, filmer och praktiska övningar.

Ur innehållet:

• Hur når vi en mobbningsfri skola
• Bra verktyg att främja, förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.
• Hur skriver ni en Plan mot kränkningar, diskriminering och mobbning som blir ett levande dokument på skolan?
• Använd styrkor för att hantera svagheter
• Bemötande vid utmanande situationer
• Arbeta med samtal i grupp/familjer

Lisbeth är också en av elevhälsans experter där hon har svarat på medlemmars frågor.  Där finns även  böcker som Lisbeth har skrivit Med kärlek och stålull.

Läs mer om Lisbeth Pipping 

---

---

Mer information