Elevhälsan - Doktorsavhandling av Agneta Tinnfält ”Adolescents' perspectives - on mental health, being at risk, and promoting initiat



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Doktorsavhandling av Agneta Tinnfält ”Adolescents' perspectives - on mental health, being at risk, and promoting initiat

Publicerad: 2009-01-31
Den 10 december 2008 disputerade Agneta Tinnfält med sin avhandling
”Adolescents' perspectives - on mental health, being at risk, and promoting initiatives”
Agneta Tinnfält har mångårig bakgrund som skolsköterska. Hon har intervjuat 101 ungdomar i 12-19-årsåldern om deras uppfattning om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa.

 I pressmeddelandet från Örebro Universitet kan man läsa

Föräldrar viktigare än man tror för tonåringars psykiska hälsa

Relationer både till kompisar och föräldrar är viktiga för barn- och ungdomars psykiska hälsa, kanske viktigare än vad vuxna ofta tror. Det är en av slutsatserna i den avhandling om ungdomars perspektiv, som Agneta Tinnfält lägger fram för Hälsoakademin, Örebro universitet

Agneta Tinnfält har mångårig bakgrund som skolsköterska. Hon har intervjuat 101 ungdomar i 12-19-årsåldern om deras uppfattning om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa.

Skolsköterskan har bland annat hälsosamtal med ungdomarna i högstadiet. Agneta Tinnfält har frågat hur ett samtal med skolsköterskan ska vara för att det ska bli hälsofrämjande. Men hon har också frågat vad psykisk hälsa är för ungdomarna, och studerat om det är skillnad mellan pojkar och flickor i det här avseendet.

- Överraskande nog var flickorna i 16-årsåldern, som man tror är en ålder när man tar avstånd från föräldrar, de som starkast betonade att relationen med föräldrarna var det som var viktigast för hur de mådde psykiskt. Kompisar är förstås också väldigt viktiga.

Förväntningar på förståelse

Föräldrar kunde lika gärna vara orsak till att man mådde dåligt, som att man mådde bra, något som framkom i intervjuerna med de ungdomar som hade alkoholproblem hemma.
Hur ska vi kunna se att ni behöver hjälp för att ni inte mår bra, frågade hon dem. Svaren varierade mellan beskrivningar att vara ledsen, aggressiv, bråkig till att försöka sätta ord på vad de kände i en dagbok eller genom att chatta på Internet. Ibland kunde en kompis se till att en vuxen informerades om situationen blev för allvarlig.

-  Några berättade att de skrivit uppsats i skolan. De förväntade sig att läraren skulle fatta att det handlade om dem. De som faktiskt gick till en vuxen och berättade om sina problem förväntade sig också att bli tagna på allvar och att den vuxne skulle samarbeta med dem.

Sammantaget gav dessa ungdomar många prov på hur det går till att berätta om sin situation. Det viktigaste, nästan att likna vid ett risktagande, var att hitta en vuxen som det gick att lita på.

Kommunernas stödgrupper viktiga

Stödgrupper som finns för barn och ungdomar i familjer med alkoholproblem upplevs som viktiga av ungdomarna. Dock är det ganska få som har tillgång till dessa stödgrupper.

Agneta följde nio små kommuner, 3 000-99 000 invånare, som fått en liten summa projektpengar, 40 000 kronor, till sitt arbete från Socialdepartementet.
-  Även små medel hade stor betydelse för aktiviteten i kommunerna, och ledde till att projekt kom igång, som annars hade dröjt. Däremot tillämpades inte barnkonventionen så att man frågade barnen efter deras synpunkter när man planerade hur pengarna skulle användas. Kanske hade resultatet kunnat bli ännu bättre då!

Läs pressmeddelandet på Örebro Universitet

Läs hela avhandlingen PDF

Läs mer om Agneta Tinnfält på Örebro Universitets webbplats

 

 






annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykologisk motståndskraft  Psykisk hälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se