Elevhälsan - Doktorsavhandling av Anita Berlin, Cultural competence in Primary Child Healt Care services...



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Doktorsavhandling av Anita Berlin, Cultural competence in Primary Child Healt Care services...

Publicerad: 2010-10-04
Kulturell Kompetens inom barnhälsovården - mötet mellan sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) och utlandsfödda föräldrar blir ofta ett möte mellan olika föreställningsvärldar och skilda referensramar.
Den 7 maj 2010 disputerade Anita Berlin med sin avhandling Cultural competence in Primary Child Health Care services - interaction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children.
Anita Berlin har i sitt avhandlingsarbete intervjuat BVC sjuksköterskor och utlandsfödda föräldrar om deras upplevelse av att mötas på BVC. Resultatet av intervjuerna ledde sedan fram till ett "skräddarsytt" utbildningsprogram i kulturell kompetens som visade sig ha effekt på hur BVC sjuksköterskorna skattade sin kompetens och färdighet i det mångkulturella mötet.

Anita Berlin har själv mångårig erfarenhet som sjuksköterska på BVC i Stockholmsförorter med mångkulturell karaktär. Hon har själv upplevt hur många samtal på BVC leder rakt in i familjernas personliga sfär när ämnen som barnuppfostran, matvanor och val av livsstil diskuteras. Det är ju aspekter i människors liv som är starkt präglat av den kultur man lever i och den uppfostran man fått. Många gånger har det funnits anledning att fundera på: Vad är rätt och vad är fel? Dessa funderingar ledde fram till avhandlingsarbetet. Numera är Anita Medicine Doktor i ämnet medicinsk vetenskap och arbetar som universitetsadjunkt på Karolinska Institutet parallellt med forskning.

SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA

Bakgrund

I dag är vart tredje barn som kommer till barnavårdscentralen (BVC) i Stockholms Län (SL) av utländsk härkomst d v s är själv eller har minst en förälder född utanför de nordiska länderna. Sjuksköterskan på BVC (BVCssk) är huvudpersonen i det hälsobefrämjande arbetet. Såväl nationell som internationell litteratur har beskrivit det som en stor utmaning att erbjuda hälsovård till patienter med varierande kulturellt och nationellt ursprung. En speciell typ av kompetens, kulturell kompetens, anses vara nödvändig. Forskning visar att bristande kulturell medvetenhet och kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal lätt leder till missbedömningar, feltolkningar och slutligen felaktiga beslut om hälsovårdande insatser.

Målsättning

Den övergripande målsättningen med denna avhandling var att undersöka vilka faktorer som försvårar en interaktion av hög kvalitet mellan BVCssk, och föräldrar och barn med utländsk härkomst. Ytterligare en målsättning var att använda denna kunskap till att utforma ett specifikt utbildningsprogram i kulturell kompetens samt utvärdera dess effekter.

Material och Metod

Avhandlingen består av fyra delstudier: två kvantitativa (studie I-IV) och två kvalitativa (studie II-III). Den första studien består av BVCssk (270) åsikter som samlades in med hjälp av ett frågeformulär, data analyserades med logistisk regression. I andra studien intervjuades BVCssk (19), grundad teori användes vid data insamling och analys av materialet. I tredje studien intervjuades föräldrar (21), grundad teori användes vid data insamling och analys av materialet. Fjärde studien består av data från studie- respektive kontrollgruppens BVCssk (totalt 51 BVCssk) som samlades in med frågeformulär före och efter den specifika utbildningen.

Resultat

Majoriteten av BVCssk upplevde bristande arbetsförhållanden och kulturell kompetens i mötet med denna grupp föräldrar och deras barn. Upplevelsen av svårigheter ökade med lång yrkeserfarenhet, heltidsarbete och ett stort antal barn inom det egna ansvarsområdet. BVCssk hade i dessa möten svårt att utföra en av sina arbetsuppgifter, att bedöma om den psykosociala hemmiljön utgjorde en risk eller inte för barnets hälsa och utveckling. Bedömningsprocessen och de klargörande strategierna som BVCssk använde sig av förklaras med en teoretisk modell som skapades av intervjumaterialet. Föräldrarna berättade om sin känsla av utsatthet och sin rädsla för att bli missbedömd som förälder på grund av sin härkomst. Denna känsla skapade en vaksamhet hos föräldrarna som gjorde att de genom att titta på BVCssk ansiktsuttryck och kroppsspråk försökte avläsa om det var möjligt att etablera ett samförstånd med BVCssk. En teoretisk modell som skapades av intervjumaterialet beskriver hur föräldrarna försökte att avläsa om ett samförstånd var möjligt att etablera med BVCssk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig sedan antingen övertygade, tveksamma eller ovilliga till att ta barnet till hälsokontrollerna på BVC.
Kunskapen som förvärvades i studie I-III samt en teoretisk modell i kulturell kompetens utgjorde grunden för ett specifikt utformat utbildningsprogram i kulturell kompetens.
Studiegruppen värderade efter utbildningen sin kulturella kompetens som delvis förbättrad, speciellt den egna kulturella färdigheten.

Slutsatser

Bristfälliga arbetsförhållanden och kulturell kompetens upptäcktes bland BVCssk. Att bedöma om den psykosociala hemmiljön utgör en risk eller inte för barnets hälsa och utveckling är en svår arbetsuppgift som kräver kompetens, färdigheter och klargörande strategier. Dessa strategier kan vidareutvecklas och utgöra en utgångspunkt för hur BVCssk kan förbättra sina kulturella färdigheter när det gäller att bedöma den psykosociala hemmiljöns effekt på barnets hälsa och utveckling.
Möjligheten för föräldrar att utveckla ett samförstånd med BVCssk kan förehindra att föräldrarna känner sig tveksamma och ovilliga att ta barnet till hälsokontrollerna på BVC. Det är därför av stor betydelse att BVCssk är medveten om sitt uppförande och hur de bemöter föräldrar och barn med utländsk härkomst.
Begreppet att etablera samförstånd fördjupar innebörden ev kulturell kompetens och kulturella möten inom barnhälsovården.
Ett kort specifikt utformat utbildningsprogram verkar ha betydelse för BVCssk och värderades ha positive effekt på BVCssk förmåga att hantera krav i sitt arbete med föräldrar och barn av utländsk härkomst. Avhandlingens resultat och de teoretiska modellerna är viktiga redskap för den professionella reflektionen inom den kliniska barnhälsovården. Dessutom när det gäller att utforma utbildning i kulturell kompetens samt vidare utveckling och begreppsbildning inom området.

Läs hela avhandlingen (pdf)

Har du frågor får du gärna kontakta Anita, hennes e-postadress är: anita.berlin@sll.se

 






annonser

Föreläsare

Ämnen

specialpedagogik  lärarhälsa  tillgängliga lärmiljöer  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se