Elevhälsan - Magisterexamen av Nanaz Fassih; Skolsköterskors resurser för prevention av psykisk ohälsa



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Magisterexamen av Nanaz Fassih; Skolsköterskors resurser för prevention av psykisk ohälsa

Publicerad: 2014-04-09
Skolhälsovården blev en hjärtefråga redan 2001 när jag började mitt arbete som skolsköterska. Det var många aktörer både inom och utanför skolan som ville vara med och påverka barn och ungdomars hälsa. Det fanns goda projekt och tankar på nästan varje arbetsplats men skillnaderna var stora och samverkan saknades. Detta var min känsla av verkligheten inom SHV därför bestämde mig för fördjupning i ämnet och valde att skriva min magisteruppsats om SHV.

Målet blev att kartlägga de resurser som fanns inom SHV, inom elevhälsan och utanför skolan.  Resurser som kunde ge skolsköterskorna de förutsättningar som de behövde för sitt förebyggandearbete. Det var svårt att hitta en liknande studie vare sig nationellt eller internationellt.

Utifrån skolhälsovårdens kvalité indikationer valdes några parametrar för kvalitén inom SHV, t ex personalens kompetens och tidsresurs. Skollagen blev grunden för de samarbeten som lagen kräver och sätter ramen för skolans
arbete. Eftersom barn och ungdomars hälsa är även en aktuell fråga för både socialtjänsten och BUP var det självklart att klartlägga även skolans samarbete med de enheterna.

Fyra kommuner i södra delen av Stockholms län tackade ja till undersökningen. För att kunna få ett grepp om de ekonomiska resurserna i de deltagande kommunerna samlades även data om varje kommuns demografi, ekonomi, sjukskrivningar och skolresultat .

Resultatet visade att kvalitén inom SHV utifrån personalens kompetens var väldigt bra men tidsresursen för både skolsköterskor och skolläkare var varierande.  Även samarbetsmöjligheter med andra professioner både inom och utanför skolan var mycket varierande.

Utifrån resultatet uppkommer nya frågor, hur påverkar de här skillnaderna elevernas hälsa? Är det rimligt att SHV ska ha ansvar för barn och ungdomars psykiska hälsa, som är en stor fråga, med så begränsade resurser? En
annan tanke som växte fram var bristen på en länsövergripande och även en nationell samordning för SHV. Varför det finns så mycket olikheter när både skollagen och hälso- och sjukvårdslagen kräver likvärdighet och tillgänglighet!

Professionen har kämpat med de här frågorna länge men nu tror jag det behövs mer samlad kraft från många olika håll för att kunna ändra utvecklingen.

Nanaz Fassih

SAMMANFATTNING AV UPPSATSEN

Introduktion: Studier visar att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är hög i Sverige, detta trots stora investeringar på barn och ungdomar i samhället. Skollagen har presenterat en ny form av elevvård inom skolan, Elevhälsan. Skolhälsovården som är den medicinska kompetensen inom elevhälsan har fått ansvaret för att bevaka och bevara elevers hälsa.

Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga skolhälsovårdens förutsättningar i form av interna och externa resurser för att kunna arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa.

Metod: Skolsköterskor inom kommunala skolor som hade ansvar för hälsosamtal med elever i ÅK4, ÅK8 och ÅK1 i gymnasiet fick delta i en enkätundersökning. Svar inkom från 32 skolor i fyra kommuner. Frågorna i enkäten utformades utifrån skolhälsovårdens interna resurser, som personalens kompetens och tidsresurs, och externa resurser som till exempel tillgången till andra kompetenser inom och utanför skolan.

Resultat: Interna resurserna var generellt bra till exempel 90% av alla skolsköterskor hade adekvat specialistutbildning. Kompetens, redskap och rutiner för förebyggande insatser var hög dock med stor variation mellan skolorna i tid för detta. Även tillgången till skolläkare var mycket varierande från 1 gång per månad till ett par gånger per termin. Det fanns också stora skillnader för de externa resurserna. Alla skolor hade tillgång till ett elevhälsoteam men tillgången till skolkuratorer och skolpsykologer var väldigt olika. Några få skolor hade regelbunden kontakt med socialtjänsten, däremot samverkan med Barn och ungdomspsykiatrin var obefintligt.

Konklusion: Skolhälsovården i Sverige har idag varierande förutsättningar för att kunna arbeta preventivt mot psykisk ohälsan. Det kan hänföras till att det saknas riktlinjer och arbetsbeskrivningar för de olika kompetenser som ska finnas inom elevhälsan. Det behövs bättre metoder för kvalitetsmätningar inom elevhälsan. Det är också nödvändigt med nya studier för kartläggning och utvärdering av skolhälsovårdens preventiva insatser.

 Här kan du hämta och läsa hela uppsatsen (pdf)






annonser

Föreläsare

Ämnen

handledning  förskola  utbildning  
Hitta fler föreläsare här