Elevhälsan - Ett barn spottar på andra barn och vuxna i skolan- Hur kan man komma till rätta med det negativa beteendet?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Experten svarar

Ett barn spottar på andra barn och vuxna i skolan- Hur kan man komma till rätta med det negativa beteendet?

Fråga:

Hej!
Arbetar i en förskoleklass där ett av barnen spottar på både de andra barnen och andra vuxna. Barnet i fråga gör det bara i skolan. Detta beteende har nu medfört att de andra barnen helst undviker detta barn och upplever det som äckligt. De vet ju aldrig när de kan bli bespottade. Jag undrar: Hur göra för att komma tillrätta med detta negativa beteende? Har provat med att säga till på skarpen och försöka ignorera men inget tycks hjälpa.
hälsningar Pia


Svar:

 

Hej,
Den här typen av problem leder ju väldigt lätt till att man hamnar i en ond cirkel, på det sätt som beskrivs här. Någonting utlöser ett negativt beteende som leder till att det blir problem med relationerna till de andra, och som kanske också förstärker problemet? Risken är ofta att man hamnar i en negativ situation där tillsägelserna blir många. All typ av uppmärksamhet riskerar att förstärka ett sådant här beteende. Samtidigt är detta inte ett problem som går att ignorera eftersom ni ser att det påverkar relationen till de andra barnen och antagligen också till de vuxna.

Det finns förstås många tänkbara orsaker till att barn kan hamna i ett sådant beteende. Jag tror att det är viktigt att börja med att titta på de konkreta situationer där barnet gör så här. Ofta är det nödvändigt att avsätta tid till observation och att kartlägga hur problemet ser ut:
När händer det? Hur ofta? Finns det vissa situationer där det ofta händer och andra där det inte händer alls? Vad har hänt innan? Kan du se något mönster i beteendet? Är det t.ex. mer problem i kravsituationer, i stor grupp, i fri lek eller i organiserad aktivitet? Om det finns situationer under dagen när det aldrig händer - vad kan det bero på? Kan du se något gemensamt med de situationer där det inte händer? Är det i konfliktsituationer där han/hon blir arg eller händer det oberoende av hur situationen är?
Även om det inte är ett problem hemma nu - har det varit det tidigare? Hur har man gjort för att problemet skall minska? Vad tror föräldrarna kan hjälpa?
Vad har ni prövat att göra och hur har det gått? Finns det någon strategi som fungerat bättre?
Då ni har gjort en ordentlig kartläggning så är det dags för planering. Har ni gjort en rejäl kartläggning så har ni oftast fler ledtrådar till vad det är som utlöser beteendet. Beroende på vad ni kommit fram till så är det bra om ni väljer en av de problematiska situationerna och fundera över om det är något som ni kan göra INNAN det händer. För en del barn kan det t.ex. vara jobbigt att klä på sig i hallen tillsammans med alla eller problem uppstår då man inte vet hur man skall komma med i leken. Det kan ofta hjälpa om personalen har en plan för hur man avleder eller "organiserar bort" den problematiska situationen. Man behöver helt enkelt vara steget före. Man behöver också ha lite "is i magen". Det är inte troligt att problemet löser sig direkt, utan man behöver troligtvis arbeta med det över tid.
Något som är viktigt för att lyckas lösa ett sådant problem är hitta ett sätt att bygga upp en positiv relation till barnet. Mycket tillsägelser leder ofta till motsatsen. Fundera över om det finns någon situation där det här barnet fungerar bra och där ni kan ge positiv feedback till barnet? Det behöver inte vara något stort. T.ex. "vad fint att du hängde upp jackan på kroken!" "jättebra att du ställde tallriken på sin plats". "jag såg att du hjälpte Kalle med bilen, jättebra!" Gör det systematiskt! Det skall vara riktad positiv uppmärksamhet och inte allmänna ordalag: "alla har varit duktiga". Har man en bra relation till barnet kan man också pröva att prata om problemet i enrum och på ett sakligt sätt: "Jag har märkt att du ibland spottar på andra, hur är det?" Öppna upp för att lyssna på vad barnet själv kan säga om situationen och kom inte med vare sig förslag eller tillsägelser i första vändan. Ibland finns det saker i situationen som barnet reagerar på som ni andra inte lagt märke till. Skall man prata om det på detta sätt är det viktigt att man gör det när både den vuxna och barnet är lugna och inte upprörda.

Har ni bestämt er för att arbeta med någon situation på ett visst sätt så ger det allra bäst effekt om alla i personalgruppen gör på samma sätt. Försök alltså hitta åtgärder som gör att ni är steget före, minskar risken för att dåliga situationer skall uppkomma och ge positiv feedback när det fungerar bra. Hjälp barnet ur negativa situationer - avled, rikta uppmärksamheten någon annanstans, styr upp. Det här är troligen ett barn som någon av er måste ha lite extra uppmärksamhet - se till att organisera er efter det, så ni inte hela tiden känner att ni hamnar på efterkälken.

Bestäm en tidpunkt för utvärdering! Hur har det gått? Har vi lyckats genomföra våra planer? Har situationen ändrats? Vad behöver vi jobba vidare med?

Ibland är det en stor fördel att kunna få "ögon utifrån", när man skall arbeta med ett sådant här problem. Det kanske finns en specialpedagog eller skolpsykolog som ni kunde ta hjälp av i analysen av problemet? För att komma på nya strategier behöver man ofta kunna ta ett steg bort från situationen och tänka till, tillsammans. Kom ihåg att uppmuntra varandra också, när det går bra!

Lycka till!

Gunilla Carlsson Kendall

Litteraturtips:
Ross Greene: "Explosiva barn" samt "Vilse i skolan"
Martin Forster: "Fem gånger mer kärlek"

 


Publicerat: 2011-01-13 07:00

Artikeln har visats: 9243 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

ledningssystem  vårdgivare  MLA  
Hitta fler föreläsare här