Elevhälsan - Funderingar kring beslut inför mottagande i särskolan



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Nils Lundin svarar

Funderingar kring beslut inför mottagande i särskolan

Fråga:

Två frågor har kommit angående medicinsk utredning inför mottagande till särskolan.

Fråga 1
Vad ska en medicinsk särskoleutredning innehålla för skolläkare? Finns det någon särskild bestämmelse för detta eller kan den likställas med den bedömning skolläkare gör inför remiss till BUP för neuropsykiatrisk utredning eller ska den innehålla andra bedömningar och i så fall vilka?
MVH A

Fråga 2
Jag är verksamhetschef (jag är skolsköterska i grunden) i en medelstor kommun (ca 45 000 invånare). Jag har en diskussion med skolläkaren angående beslut inför mottagande i särskolan. Vi har en så kalllad mottagandegrupp med alla de fyra professionerna och deras bedömningar som krävs. Skolläkaren träffar familjerna/eleven ca två timmar och gör bedömningen. Inte vid ett enda tillfälle skriver skolläkaren ett intyg som ska ligga till grund. Skolläkaren remitterar istället eleven till barnläkarmottagningen med provtagning etc. Det innebär att det tar 1-2 år innan eleven mottas i särskolan. Skolläkaren hävdar att denne saknar tillräcklig kompetens för att skriva underlag som ska ligga till grund för mottagande. "man måste ha utbildning inom barn-och ungdom". Jag håller ej med, då skolläkaren har lång erfarenhet inom elevhälsan och gör allt annat som skolläkare gör! Jag har dessutom jobbat med flera skolläkare som är allmänspecialister, och de har skrivit många underlag och intyg.
Jag tycker det känns onödigt och krångligt. Tycker inte det är rimligt.
Jag önskar att få din åsikt om det här.....

Vänligen B


Svar:

Många är undringarna kring hur våra underlag från den medicinska elevhälsan ska utformas inför mottagandet i särskolan.

Och dessa tankar är resultat av några frågor som dykt upp i vår elevhälsan.se-brevlådan.

Reglerna har alltid funnits (även om man nyligen gjorde en exkludering kring elever med ren autismspektrumstörning, vilka inte skulle höra till persongruppen till särskola), men efterlevanden har varit haltande kring mottagandet i särskolan under flera års tid.

Detta tydliggjordes i samband med Skoinspektionens granskning av mottagandet i särskolan. Deras arbete beskrevs i rapporterna ”Mottagandet i särskolan under lupp” (en rapport från Skolinspektionen, 2011) liksom ”Uppföljning av `Mottagande i grundsärskolan´ i 58 kommuner ” (Skolinspektionens uppföljningsrapport, 2013).

Jag har haft förmånen att, tillsammans med två barn-och ungdomsmedicinkollegor, få medverka i granskningen av samtliga medicinska och sociala underlag i Skolinspektionens två olika tillsynsinsatser.

Eftersom mottagandet i särskolan är en myndighetsutövning så krävs det att den enskilda kommunen har skapat tydliga rutiner och specifika ramar för hur detta mottagande ska ske.

I sammanhanget spelar det medicinska underlaget en viktig roll, som en av fyra viktiga bedömningsdelar (som utgörs av de pedagogiska, de sociala, de psykologiska och de medicinska komponenterna). Och kommunen har att bevaka att de olika underlagen – dvs de psykologika, medicinska, sociala liksom pedagogiska underlagen – ger en så pass tydlig, bred och rättssäker bild av barnets situation att det är tillfyllest för mottagandet i särskolan.

Och då uppstår alltför ofta vad det medicinska underlaget ska ha för kvalitet, vad ska det innehålla för grundinformation  liksom vem som kan göra denna medicinska bedömning.

Den ”egentliga bestämmelsen” som kringgärdar det medicinska underlaget inför mottagandet i särskolan är från Skolverkets allmänna råd om ”Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan” från 2013. I de allmänna råden framkommer kring den medicinska bedömningen att den ”fastställer om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter, om dessa indikerar målgruppstillhörighet”. Om det finns tveksamheter i underlaget har kommunen en skyldighet att inhämta kompletterande uppgifter, så att det finns en samlad bild av eleven.

Syftet med den medicinska bedömningen att redovisa om det finns medicinska faktorer som indikerar en utvecklingsstörning. Vid tveksamhet om det kan föreligga medicinska outredda orsaker till utvecklingsstörningen så behövs remittering till olika instanser för ytterligare utredning för att klargöra orsakerna till elevens skolsvårigheter.

Vilken profession som samlar in underlag och skriver utlåtandet som ligger till grund för den medicinska bedömning anser Skolverket att den ”bör göras av en legitimerad läkare eller någon annan hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning, till exempel skolläkaren eller en externt anlitad läkare”.

I hopp om att detta gav lite mer stöd i rätt riktning i denna angelägna fråga!

Hälsar,

Nils


Publicerat: 2016-09-28 20:05

Artikeln har visats: 2669 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

kränkningar  mobbning  utanförskap  
Hitta fler föreläsare här