Elevhälsan - Drogpolicy



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Staffan Hübinette svarar

Drogpolicy

Fråga:

Hej
Jobbar med att ta fram alkohol och drogpolicy för skolan jag jobbar på. Undrar var jag ska hitta bra material. Vi vill ha tydlighet, men vad gäller lagmässigt?

Mvh, Anja kurator


Svar:

Hej Anja!

Tack för din fråga som är mer generell och därför kan vara svår att besvara i alla delar och detaljer. Här är några resonemang för att försöka ge åtminstone några svar. Du är också välkommen att ta kontakt med mig direkt för att resonera vidare och räta ut frågetecken. Enklast är att du tar kontakt via hemsidan narkotikafriskola.se.

Vanligen består skolans policydokument av två delar, policy och handlingsplan. Policyn beskriver vad skolan vill, det vill säga regler, syfte och mål och vilka förebyggande insatser man har. Handlingsplanen beskriver principer och rutiner för hur skolan agerar vid misstanke om att en elev använder droger och vid akut påverkan i skolan. Grunden för dessa dokument är i stort sett densamma för olika skolor men detaljer och formuleringar kan variera. Exempel på policydokument finns på nätet. Sök på drogpolicy gymnasieskolan så kommer ett antal träffar upp.

När det gäller lagstiftning är det Narkotikastrafflagen, Arbetsmiljölagen, Skollagen, Grundlagen och Socialtjänstlagen som på olika sätt berör skolans drogpolicy. Därtill kommer tolkning och tillämpning i form av beslut från Skolinspektionen, utlåtanden från JO och domar i förvaltningsrätten. När det gäller drogtestning har Socialstyrelsen och Skolverket formulerat riktlinjer och tolkningar i skriften Vägledning för elevhälsan (2014). Problemet med denna är att den i vissa avseenden är vilseledande och felaktig.

Hur man kan tolka och tillämpa lagstiftningen och konkret och praktiskt utforma en policy och handlingsplan finns beskrivet i boken Narkotikafri skola 3.0. Den finns fritt tillgänglig på narkotikafriskola.se. Där finns även artiklar om Skolinspektionens felaktiga information om drogtester.

Jag sitter regelbundet ner med skolledningar och elevhälsoteam för att utarbeta policy och handlingsplaner som håller och fungerar i praktiken. Att formulera mål och amitioner är sällan något problem, att skolan ska vara drogfri och att skolan ska arbeta för detta är en självklarhet. Frågorna och problemen gäller den praktiska hanteringen där det gäller att se till att handlingsplanen är "tät" och att skolan inte hamnar i "osäkert läge". Med det menar jag att skolans i samband med oro och misstanke om att en elev använder droger har kontroll över situationen och får "kvitto" på att eleven inte fortsätter att använda droger och samtidigt går kvar i skolan.

Exempel på frågor

Här är exempel på frågor jag får inför möten med rektorer och elevhälsa. En skola skriver:
1. Vad gör vi när socialtjänsten inte vill eller tar lång tid på att träffa eleven och ev ta drogtest?
2. Vi vill att eleverna lämnar ett negativt test innan de kommer till skolan efter stark misstanke, om inte socialtjänsten möter oss, kan ett test ta flera veckor innan det görs
3. Vad är våra rättigheter möt socialtjänst, polis?
4. Vad gör vi när eleven inte vill lämna test?

Här är ytterligare exempel där rutiner för drogtestning och samverkan med socialtjänsten inte fungerar:
1. Var lämnas drogtest vid misstanke?
2. Vad anses vara skälig misstanke om att eleven har ett pågående drogmissbruk?
3. Har skolan rent juridiskt rätt att erbjuda elever att lämna test på skolan (hänvisning till lagtext)?
4. Vem på skolan får genomföra testningen?
5. Hur dokumenteras resultatet?
6. På vilka juridiska grunder kan eleven stängas av från skolan om testet är positivt (hänvisning till lagtext)?
7. Hur länge kan eleven stängas av?
8. Om misstanke kvarstår, är det då tillräcklig grund att stänga av en elev på om eleven tackar nej till att testa sig?

En kurator frågar i ett mejl:

Just nu har vi en elev som har varit avstängd pga. att han varit drogpåverkad. Men tydligen får man bara stänga av 2 veckor. Eleven  vägrar lämna urinprov. Hur går man vidare då? Polisanmäld och orosanmäld  till sociala har gjorts av rektor. Får han komma  tillbaka utan att lämna ett kvitto på drogfrihet till skolan? Är det polisen som ska ta med honom till provtagning? Rektorn hade en massa frågor kring detta. Står det klart och tydligt i Arbetsmiljölagen och drogfrihet som han kan hänvisa till? 
Som du ser är det ett stor behov just nu, när det hänt….

En annan kurator skriver:

Jag håller på att revidera vår skolas drogpolicy och funderar över vad göra med elever som vägrar drogtesta sig? Vilka rättigheter har skolan att kräva ett test för att eleven skall kunna gå kvar på skolan? Eller måste vi bara godkänna att eleven har den valfriheten?

Återkommande frågor

Fyra frågeställningar är återkommande och där en osäkerhet ofta finns om vad skolan kan, får och bör göra.

1. Drogtestning
Misstankebaserade tester är vanligt förekommande. Dessa administreras vanligen av socialtjänsten eller någon särskild enhet inom sjukvården, ibland också av elevhälsan. Rutinerna för detta fungerar bättre i vissa fall, sämre i andra. I det senare fallet gäller därför att få fungerande rutiner på plats.
Slumpvis drogtestning har blivit vanligare under senare år, särskilt på praktiska program.
I båda fallen är drogtestning frivillig. Reglerna för detta finns beskrivet i Narkotikafri skola 3.0 och i ovan nämnda artiklar om Skolinspektionens tolkning.

2. Konsekvenser
Den fråga som ofta ställs är vad skolan kan göra om eleven inte vill lämna drogtest. I handlingsplanen står vanligen att skolan i det läget gör en orosanmälan till socialtjänsten enligt Sol 14 kap. 1§. Det återkommande problemet är här att skolan i regel inte får någon återkoppling på vilka åtgärder socialtjänsten vidtar och om eleven fortsättningsvis är drogfri eller ej. Det innebär att elever kan fortsätta att gå i skolan i "osäkert läge" med de risker det innebär för t ex deltagande i riskfyllda moment. Detta går att lösa.

Ytterligare en fråga är vad som gäller när en elev lämnat ett positivt drogtest. Ska eleven då fortsätta att gå i skolan, stängas av helt eller från vissa moment? Kan skolan kräva "kvitto" från fortsatt drogtestning?

På praktiska program som infört slumpvis drogtestning är det vanligt att detta är ett krav för att delta i vissa praktiska moment och i APL. Testningen är frivillig, men att avstå medför en konsekvens.

3. Samverkan med socialtjänsten
Som redan nämnts är ett återkommande problem för skolan rutiner och principer för samverkan med socialtjänsten i samband med anmälningar. Hur detta fungerar varierar stort mellan kommuner och stadsdelar i större kommuner. Skolan förutsätter och förlitar sig oftast på att det ska fungera, det vill säga att en anmälning leder till insatser och att skolan får en återkoppling om att eleven är drogfri. Men så fungerar det sällan och frustrationen är ofta stor i skolan över detta. Följden blir som sagt att elever fortsätter att gå i skolan utan att skolan vet om eleven fortsätter att använda droger eller ej. Att hitta fungerande lösningar och rutiner för detta kräver att skolan själv aktivt för en dialog med socialtjänsten och avtalsreglerar rutinerna för samverkan. Kärnfrågan är hanteringen av sekretessen och frågan om att få medgivande att bryta sekretess. Svårigheten i sammanhanget är att många skolor har elever från flera olika kommuner och stadsdelar och där socialtjänsterna fungerar olika. För en skola i den situationen kan det vara svårt att formalisera rutiner med många olika socialtjänster. Om inte annat kräver det mycket arbete. Om inte sådana rutiner kan upprättas är ett alternativ att skolan själv i samband med det första orossamtalet och anmälan till socialtjänsten ber om medgivande att bryta sekretessen för att få "kvitto". Är det dessutom svårt att få fungerande och säkra rutiner för drogtestningen kan skolan antingen sköta det själv genom elevhälsan eller anlita sjukvården. Det viktiga är att det blir gjort och att det fungerar så att eleven snabbt kan erbjudas stöd och hjälp.

4. Narkotikahundar
En fjärde fråga som allt oftare ställs är om och hur skolan kan använda narkotikahundar som ett komplement i det förebyggande arbetet. Vi vet inte i vilken omfattning narkotikahundar förekommer i skolmiljö idag, men den bild jag fått genom alla kontakter med skolan och genom att söka information på nätet i lokala medier är att det skett en snabb ökning. Ofta handlar det om polisens insatser i samband med akuta situationer, men det finns även skolor och kommuner som har ett planerat och systematiskt samarbete med narkotikahundar över tid.

Syftet med skolans policy
Syftet med dessa åtgärder och rutiner är att förebygga och tidigt upptäcka och agera i samband med användning av droger. Syftet är också att skolans personal, elever och föräldrar ska vara trygga i vad som gäller och hur skolan agerar. Policyarbetet är i sig en viktig förebyggande åtgärd. Med det som grund kan man sedan förstärka med andra förebyggande insatser av mer tillfällig karaktär.

Skälet till att detta är viktigt är att forskningen under senare år redovisat starka bevis och belägg för hur framför allt cannabis, som är den i särklass vanligaste drogen, påverkar elevers studier. Det finns idag övertygande bevis för hur cannabis påverkar den unga hjärnan, intelligensen och de kognitiva funktionerna. Likaså finns övertygande bevis för ett samband mellan cannabisbruk, skolk, sämre betyg och avhopp. Skolans uppgift är att rusta eleven för framtiden. Att lyckas bra i skolan och gå ut med ett hyggligt betyg är av stor betydelse för livets fortsättning. Om skolan på ett bra sätt kan förebygga och tidigt upptäcka och agera är detta därför av stor betydelse. Skolan kan göra den viktiga insatsen, socialtjänsten och polisen kan om det vill sig väl vara ett bra stöd när problemet väl dykt upp. Skolans insats är inte betungande, det gäller bara att veta vad man vill och ha fungerande rutiner.

Staffan Hübinette


Publicerat: 2015-05-06 18:09

Artikeln har visats: 5675 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykologisk motståndskraft  Psykisk hälsa  
Hitta fler föreläsare här