Elevhälsan - Sekretess som hinder vid skolans utredningar?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Staffan Olsson svarar

Sekretess som hinder vid skolans utredningar?

Fråga:

Jag undrar över om/hur sekretessbestämmelser kan påverka ansvarsfördelning och genomförande av den utredningsskyldighet skolan har i ett elevärende. Jag syftar framförallt på:

1. Utredning om elev blivit utsatt för kränkande behandling (6 kap. skollagen)
2. Utredning om orsak till elevs ordningsstörande beteende (5 kap skollagen)
3. Utredning om elevs behov av särskilt stöd (3 kap skollagen)
4. Utredning om orsak till elevs skolfrånvaro (7 kap skollagen)

Samtliga dessa utredningar är ju skolans skyldighet att genomföra, oavsett hur tillgången till elevhälsopersonal ser ut - en faktor som rimligen påverkar i vilken utsträckning elevhälsans personal är delaktig i utredningsarbetet. Samtidigt är det ju tydligt att elevhälsans olika professioner i alla nämnda utredningar ska vara delaktiga utifrån behov. Det skulle vara hjälpsam om du kan reda ut begreppet "elevstödjande verksamhet" i förhållande till elevhälsans arbetsuppgifter när det kommer till just arbetet med elevers stödbehov, skolfrånvaro, kränkningar och disciplinärenden. Vad finns det som talar för respektive emot att elevhälsan har ett huvudansvar för den här typen av utredningsarbete i skolan? Om en skolkurator, skolpsykolog eller specialpedagog ansvarar för utredningen, uppstår särskilda sekretessregler då som hindrar elevhälsopersonalen från att delge rektor (beslutsfattare) eller pedagoger resultatet?

Hälsningar F


Svar:

Hej F och tack för din annorlunda sekretessfråga.
Förvisso kan sekretess och tystnadsplikt ibland hindra att information hämtas och lämnas mellan olika befattningshavare i eller utanför skolan. Men lagstiftaren har i många fall tänkt på detta och anpassat sekretessbestämmelserna så att det i de flesta fall ska vara möjligt att utföra sitt arbete och dessutom samverka med andra.
Inte bara sekretessreglerna är intressanta när det gäller utredningar och beslutsfattande i skolan. I den nya skollagen ges ökade möjligheter att fatta beslut för annan än rektor. Om det i tidigare skollag sades att rektor skulle fatta beslut fick detta inte delegeras till annan. I SkolL 2 kap. 10 § sägs numera att "Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges."
Det står även en rektor fritt att lägga utredningsuppdrag på lämplig befattningshavare i eller utanför elevhälsan, De uppgifter du beskriver är i samtliga fall lämpliga för någon eller några i elevhälsan att utföra. Men de kan även utföras av andra, t.ex. en lärare eller rektor själv. Bedömningen av vem som ska utreda fordrar emellanåt ett möte, där frågan lyfts. Skulle utredningen kräva elevhälsans kompetens är det förstås lämpligt att någon eller några av dessa insatser medverkar.
Med skolans särskild elevstödjande verksamhet menar man (se min bok nedan, ss. 85-86) " skolans strävanden att förebygga uppkomsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilde eleven och de särskilda åtgärder som kan  vidtas för att komma till rätta med de svårigheter som ändå uppstår." Jag räknar i boken även upp diverse uppgifter som kan ingå i detta stöd, bl.a. utredningar av elevens förhållanden. Elevhälsans arbete är enligt mitt sätt att se en delmängd av det totala elevstödet i skolan med sina särskilda befattningshavare som med specifik kompetens bidrar till att förebygga och finna lösningar på de elevsvårigheter som kan komma att uppstå eller redan finns. 

Några mer omfattande gränser av sekretess i skolan finns inte. Till och från elevhälsans medicinska insats (EMI)  gäller visserligen sekretess, även vid en friskola. Men med ett samtycke eller med olika sekretessbrytande bestämmelser i övrigt kan uppgifter ändå i de flesta fall överföras från/till EMI. Dessutom gäller att om EMI får elevs/vårdnadshavares (vh) samtycke till att göra en undersökning av en patient så kan resultatet av undersökningen men inga andra uppgifter lämnas till en rektor även om elev eller vh inte samtycker. För de övriga i elevhälsan finns ingen sekretessgräns mot andra vid skolmyndigheten eller friskolan eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. En skolpsykolog får lämna behövda uppgifter om sin patient/elev till en rektor eller någon annan i skolan utan samtycke, vilket innebär att elev/vårdnadshavare inte kan motsätta sig att undersökningsresultat eller annan patientinformation lämnas om den i något sammanhang behövs.
I offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns dessutom en bestämmelse i 10 kap. 2 § som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild person eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Främst tänker vi väl då på socialnämndens möjlighet att i utredningssammanhang utan samtycke  ta kontakt med en uppgiftslämnare när ett barn misstänks fara illa eller på polisen i ett utredningsärende om brott. Men bestämmelsen är också aktuell i skolan i de sammanhang du nämner i din fråga, eftersom skolan då har en lagstadgad skyldighet att ingripa, enligt SkolL 3,5,6 och 7 kapitel. Behöver utredaren ta kontakt med privatpersoner, t.ex. andra elever eller föräldrar, är detta möjligt men bestämmelsen ska förstås utnyttjas med förnuft.  
Det som talar för att elevhälsopersonal ska vara de som utreder något av dessa förhållanden är, som jag tidigare nämnt, att utredningen gynnas av den specialkompetens som elevhälsans personal kan bidra med. Vid dessa utredningar kan en skolpsykolog, en kurator eller någon med specialpedagogisk kompetens samverka med andra i skolan utan hinder av sekretess, EMI undantagen. Lärare, rektor, studie- och yrkesvägledare m.fl. kan lämna upplysningar och ges insyn i utredningen och resultatet vid behov. 
Min uppfattning har alltid varit att sekretessen inte ska ses som ett hinder i samarbetet mellan befattningshavare i skolan. Att sköterska och läkare har andra sekretessregler och att sekretess gäller från/till EMI förstår jag att det kan finnas olika åsikter om. Men flera olika bestämmelser finns, utöver samtycket, som öppnar upp därifrån mot övrig skola. Jag ska inte gå in närmare på dem här utan hänvisar till sjunde nyutkomna upplagan av min bok "Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola", ss. 137-141.


Hälsningar från  Staffan


Publicerat: 2019-11-20 23:23

Artikeln har visats: 450 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

MLA  sekretess  vårdgivare  
Hitta fler föreläsare här