Elevhälsan - Skolans utredningsskyldighet när trygghetsenkät visar på sexuellt ofredande av personal?

 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Staffan Olsson svarar

Skolans utredningsskyldighet när trygghetsenkät visar på sexuellt ofredande av personal?

Fråga:

Hej,
Jag har en fråga om den kommunala skolans utredningsskyldighet.
Om det via en trygghetsenkät som gått ut till samtliga elever på en skola kommit in svar (anonymt) om att ett antal elever upplevt sig sexuellt ofredade av personal på skolan - hur långt är skolan skyldig att gå i att utreda detta? Hur kan skolan gå till väga i kartläggningen så att det ändå är till trygghet för eleverna? Går det att utreda på ett tillfredställande vis när informationen kommit in anonymt?

Tacksam för svar!

med vänlig hälsning
Skolkuratorn


Svar:

Hej,

Här kommer ett svar på frågan:

Av skollagens kap. 6 framgår att en skolhuvudman ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.  Dessutom finns en skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling och en plan mot kränkande behandling ska upprättas varje år. När det framkommer uppgifter om att en elev i skolan eller ett barn i förskolan utsätts för kränkningar ska detta utredas. Det sistnämnda framgår av skollagen 6 kap. 10 §.

En trygghetsenkät som görs är en bra metod för att visa om det vid en skola förekommer kränkningar och t.o.m. brottsliga sexuella handlingar riktade mot elever. Inga namn har nämnts i det fall du anger, enkäten är ju anonym. Därför är det svårt att agera och utreda i ett enskilt fall. För att detta ska kunna ske fordras att de utsatta eleverna kan identifieras för att ges det utrednings- och åtgärdsstöd som skollagen ger utrymme för. Men skolan får inte vidta några "spaningsåtgärder" för att identifiera de elever som angett att de har kränkts. Identifieringen måste ske genom att berörda elever frivilligt träder fram. 

Redan i samband med att en enkät genomförs kan det påpekas att den elev som anser sig vara kränkt har möjlighet att vända sig till någon på skolan för att få stöd. Självklart måste det alltid vara möjligt att som respondent garanteras anonymitet. Men möjligheten till utredningsstöd från skolan och till eventuell polisanmälan bör vara tydlig redan då elever besvarar enkäten. Skulle inte så vara fallet bör skolan efter det att svaren sammanställts informera alla elever och personal om vad som har framkommit i enkäten och påpeka sin skyldighet att ingripa via utredning och andra åtgärder, ifall någon eller några elever är beredda att träda fram. 

I den årliga planen mot kränkande behandling bör dessutom nämnas att skolan som metod för att motverka kränkande behandling arbetar via enkäter för att kartlägga omfattningen av kränkningar. Dessutom bör man där nämna hur skolan på olika sätt kan gå vidare när det i enkäter framkommer att elever kränks. 

När inga namn nämnts kan förstås inte utredningar i enskilda elevfall göras. En väl fungerande skolmiljö där elever trivs och har tillit till personalens engagemang och intresse skapar dock bättre förutsättningar för att en elev som diskrimineras eller utsätts för brottsliga handlingar ska våga träda fram. Eftersom frågan handlar om elever som anser sig utsatta av personal på skolan är det mycket viktigt att all personal informeras om skolans värdegrund samt om de bestämmelser som gäller i skollagens kapitel 6. Om elever i ett senare skede nämner namn på personal som sexuellt kränkt elever måste detta utredas och åtgärder vidtas, arbetsrättsligt  och eventuellt via polisanmälan. Men för detta fordras, bedömer jag, att någon drabbad elev träder fram.

Hälsningar

Staffan


Publicerat: 2017-11-03 11:53
Artikeln har visats: 844 gånger
annonser