Elevhälsan - Skolpsykolog- får ny psykolog läsa tidigare utredning?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Staffan Olsson svarar

Skolpsykolog- får ny psykolog läsa tidigare utredning?

Fråga:

Hej!
Är ny skolpsykolog på en skola och har tagit över efter en som har slutat. Den psykologen gjorde skolformsutredningar på elever och har antecknat sedvanligt i PMO. Elever har nu bytt stadie och skola. Fortfarande samma förvaltning. Nya skolan vill att jag går in och läser vad som kom fram i en psykologbedömning eftersom det finns en fortsatt frågeställning om skolform, och elevens behov av stöd utreds just nu av skolan. Jag har blivit upplärd att jag inte får öppna någon annans psykologsutredning utan att få tillåtelse från vårdnadshavare. Säger förälder nej får jag inte läsa utredningarna eller anteckningar. Skolan tänker att det är skolförvaltningens utredning och att det borde vara självklart att ny skolpsykolog får ta del av det som gjorts tidigare i ärendet. Oavsett vad vårdnadshavare säger. Vem av oss tänker rätt?
Med vänlig hälsning
E


Svar:

Frågan har både Staffan Olsson och Gunilla Carlsson Kendall besvarat. Först kan du läsa Staffans svar och därefter finns kommentar från Gunilla.

Här kan du läsa Staffan Olssons svar

Hej E!

När en psykologjournal finns vid en sjukvårdsinrättning eller, som i ditt fall, vid en skolmyndighet som ju också bedriver hälso- och sjukvård, måste sekretessen beaktas. En psykologjournal är. liksom sköterskans eller läkarens journal, tillhörig den verksamhet vid vilken den förs. Skulle en sköterska. läkare eller psykolog sluta kan den nye befattningshavaren ta del av innehållet utifrån ett behov i hälso- och sjukvården. Det är självklart att en psykolog som inte behöver uppgifterna för t.ex. en ny utredning av eleven/patienten inte har den rätten. En bestämmelse om inre sekretess återfinns i patientdatalagen 4:1. Den förtydligar att ett behov i vården eller ett annat skäl (t.ex. en statistisk sammanställning av journaluppgifter vid ett landsting) ger behörighet att få insyn i en patientjournal. Jämför gärna med  en läkares (eller psykologs) möjlighet att vid ett sjukhus eller någon annan hälso-och sjukvårdsinrättning ta del av en patientjournal. Jag förutsätter att den läkare som vikarierar eller är nyanställd har läst min journal innan hen ska träffa mig vid mitt återbesök.  
Vårdnadshavaren eller eleven behöver alltså inte samtycka till att en ny psykolog ska få ta del av en tidigare utredning utan frågan är snarare om och varför psykologen behöver få insyn i den. 
Det är viktigt att skolpsykologen upplyser patienten och/eller vårdnadshavarna om att hen kommer att informera sig om den tidigare utredningen i samband med att en ny utredning  görs. De kan dock inte motsätta sig detta. Skulle de av den anledningen vägra att låta barnet utredas på nytt måste en anmälan till socialnämnden noga övervägas.


Hälsningar
Staffan Olsson

Nedan kan du läsa kommentar från Gunilla Carlsson Kendall

Hej E!

"Jag tror att ”behov i vården” från Staffans svar ovan är viktigt att fundera över. Vem är det som behöver ha ett behov för att det ska vara rätt att titta i journalen? Staffan ger exemplet med att man kommer till vårdcentralen och att man då kan förutsätta att den nya läkaren tagit del av ens journal. Man behöver ha en vårdrelation till eleven för att titta i journalen. I det här fallet är det kanske inte eleven själv eller dennes familj som tar kontakt utan skolan som vill att du ska titta i journalen innan det är klart om det finns en frågeställning som föräldrarna eller eleven vill utreda igen? Eller att man kan misstänka att föräldrarna, om de tillfrågades, inte skulle vilja att frågan utreddes igen? Då föreligger det inte på något enkelt sätt ett ”behov i vården” eftersom skolans verksamhetsområde inte primärt är vård utan obligatorisk skolgång. Oavsett om man kommer fram till att eleven har IF (intellektuell funktionsnedsättning) eller inte, så finns det ingen skyldighet för föräldrarna att söka placering i särskolan. Som psykolog är uppdraget att ta ställning till om eleven fyller kriterierna för diagnosen och inte till skolformen, även om psykologbedömningen är en viktig del i beslut kring skolform. Om eleven inte anses uppfylla kriterierna för IF kan eleven inte placeras i särskolan, oavsett vem som vill det. Det kan självklart vara en situation där man ser att barnet far illa och det då kan bli aktuellt med en anmälan till Socialtjänsten, men inte sällan handlar den här typen av frågor snarast om att man inte hittat ett bra sätt att samarbeta med föräldrarna. Man utreder ”behov av stöd” på skolan just nu och det innebär troligen att man gör en pedagogisk kartläggning då eleven inte når målen, som rektor är skyldig att se till. Där behöver man ju titta både på elevens svårigheter och vilka anpassningar som behöver göras i miljön. Om man gör en ordentlig analys behöver också vårdnadshavarna vara med, dels för att kunna ge sin syn på situationen men också för att ta del av resultatet av den pedagogiska kartläggningen, för att kunna stötta sitt barn. För att ytterligare förstå vari svårigheterna består kan psykologutredningen vara till hjälp och då är det lämpligt att informera föräldrarna om att skolpsykologen kommer att titta på den gamla utredningen. Det är användbar information som underlag när man gör en förnyad utredning men också som underlag för att bestämma om det kan vara lämpligt att en sådan genomförs. Säger vårdnadshavarna att de inte vill att psykologen tar del av den är det viktigt att undersöka varför, innan man går vidare på det spåret. Det är sällan eller aldrig en bra idé att försöka agera mot vårdnadshavarnas vilja, om det inte handlar om sådana situationer där man måste göra det. Det är bättre att ge sig tid att lyssna på dem så man förstår deras motiv för att tänka som de gör. Att lyssna på eventuella farhågor eller synpunkter gör det troligare att man kan hitta det samgående som behövs för att skapa en skolsituation som är så bra som möjligt för eleven. Däremot är det som Staffan beskriver inte möjligt för föräldrarna att säga nej till detta i en utredningssituation. Det spelar ingen roll om det är en annan psykolog än den som genomfört den tidigare som ska använda det materialet. Journalen hör till eleven och inte till psykologen. Det förhållningssätt som jag försökt beskriva motsäger på inget vis Staffans beskrivning ovan av det juridiska läget.

Vänliga hälsningar
Gunilla Carlsson Kendall



 


Publicerat: 2019-02-12 14:21

Artikeln har visats: 1163 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

förskola  utbildning  skola  
Hitta fler föreläsare här