I mitt förra inlägg skrev jag om vikten av undervisning i strategier och om att elevers studiestrategier är ett uttryck för deras metakognitiva förmåga. Metakognitiv förmåga innebär en förmåga att kunna välja och använda strategier i lärandet på olika sätt. Begreppet metakognition brukar definieras som dels metakognitiv kunskap, som innebär olika strategier i lärandet och dels metakognitiv självreglering, som innebär en förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själva, genomföra och utvärdera sitt lärande.
Självreglerat lärande innebär att eleverna är aktiva i sitt lärande, att de sätter mål och planerar sitt lärande, att de styr sitt lärande mot målet och att de reflektera kring sitt lärande. När det gäller självreglerat lärande har våra elever olika förutsättning, vi har både de elever som behöver LEDAS, som behöver goda stödstrukturer för att nå målet och vi har de elever som behöver STIMULERAS, som är i behov av att utmanas. Hur kan vi då arbeta med självreglerat lärande? På samma sätt som att undervisning i strategier behöver vara en del av undervisning och finnas med redan i planeringen, så behöver vi aktivt arbeta med självreglerat lärande.
Nedan ser du en bild som illustrerar de olika självregleringsfaserna:
Planera:
Eleverna behöver öva på att formulera mål och att planera sitt lärande. De behöver fundera kring vilka strategier som kan vara användbara. Vad ska jag göra? Och hur ska jag göra? Inte ovanligt att en del elever kan ha svårt att komma igång med uppgifter och en orsak till det kan vara att de inte förstått vad de ska göra. När eleverna vet vad de ska göra behöver de fundera kring hur de ska göra, vilka strategier som de kan använda sig av. Om eleverna ska kunna fundera kring hur användbara olika strategier är, behöver de ha en välfylld verktygslåda med strategier att välja mellan. I alla våra klassrum har vi tillgängliga mallar som kan fungera som strategier. Till hjälp för att planera sitt lärande skulle mallen nedan kunna vara.
Genomföra:
När eleverna formulerat mål och gjort en planering kommer vi till själva genomförandet. Att hålla sig till sin planering , använda sina strategier och reflektera kring vad som kommer härnäst. Hur långt har jag kommit? Fungerar min planering ? Behöver jag ändra något i min planering? Även i denna del kommer vi att möta elever som av olika orsaker har svårt att driva sin egna process, att hålla fokus och att slutföra sitt arbete. Viktigt är att arbeta nära eleverna, följa deras lärande för att kunna uppmärksamma de elever som är i behov av hjälp. Att aldrig lämna eleverna själva i sitt lärande, då kommer vi med största sannolikhet få ett antal elever som inte lämnar in sin uppgift.
Reflektera:
När uppgiften är genomförd kommer vi till den viktiga delen att reflekter kring hur det gick med lärandet. Vad lärde jag mig? Vilka strategier fungerade bra/ mindre bra? Och vilka erfarenheter kan jag ta med mig till kommande uppgifter.
Genom att aktivt arbeta med såväl elevers strategier i lärande som deras självregleringsförmåga kan vi utveckla alla elever såväl de som är i behov av LEDNING som de som är i behov av STIMULANS.
Ha det fint,
Diana, Specialpedagog på gymnasiet
För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.
