Ni som följt min blogg vet att ett område som jag lagt mycket fokus på är olika former av stödjande strukturer som ökar delaktigheten. Som en del i detta har jag i flera inlägg lyft olika analys- skriv- och planeringsmallar. I syfte att göra mallarna tillgängliga för alla elever, har vi i alla klassrum ett antal mallar som hänger i plastfickor på väggen. Om detta kan du läsa i följande inlägg: Nytt läsår, nya möjligheter Tillgängliga mallar i alla klassrum.
Men frågan är hur detta blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Räcker det med att hänga upp mallarna, så börjar alla elever och lärare att arbeta med dem? Nej, så enkelt är det inte. Jag får ofta frågan hur vi kan implementera dessa mallar och i detta inlägg tänkte jag berätta hur jag arbetar.
Mallarna har suttit uppe i drygt två år och har använts en del, men inte så mycket som jag hade hoppats på. Inför detta läsåret uppdaterades därför mallarna och några byttes ut. I uppstarten fick mallarna ett stort fokus (och även under kommande studiedagar) – vi pratade om mallar och om hur vi kunde använda mallar. Men för att få ett genomslag på allvar är det viktigt att det är en pågående diskussion (inte bara vid terminsstart) annars är risken, trots en god vilja, att arbetet rinner ut i sanden. När jag träffar lärare i fortbildningssyfte brukar jag lyfta in någon mall som exempel för att hela tiden levandegöra arbetet.
En annan viktig faktor, är att arbetet inte bara ligger på en person, att det tex inte bara är specialpedagogen som driver frågan. För mig har skolans försteläraren haft stor betydelse. Tillsammans med rektorn, leder jag den pedagogiska ledningsgruppen, som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Detta läsåret har vi arbetat med Helena Wallbergs bok Lektionsdesign – en handbok som en del i det kollegiala lärandet. Vi har läst boken, diskuterat, besök varandras lektioner och formulerat individuella handlingsplaner. I detta forum har vi också pratat mallar och vi har prövat mallar.
I år har vi också utvecklat våra klasskonferenser. Under klasskonferensen har vi, utifrån gruppens behov, formulerat en handlingsplan för hur vi ska arbeta med gruppen. Som en del i handlingsplanen bestämmer vi vilka mallar som vi ska fokusera på. Hur vi arbetar med vår klasskonferenser kan du läsa här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.
När jag träffar elever och vårdnadshavare lyfter jag också ofta mallarna.
Så just nu pratas det mycket om mallar, jag ser elever som arbeta med mallar och börjar allt oftare hitta mallar i kopieringsrummet. Mallarna som sitter i klassrummen är bara en del av alla mallar som används. Mallarna som sitter uppsatta i klassrummen är mallar som går att använda till mycket, de mer specifika mallarna hämtas vi behov och kan anpassas efter ämne och uppgift.
Målet på sikt är att eleverna ska bli allt mer självständiga i arbetet. När de känner att de behöver en mall, att de då på egen hand hämtar en.
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.