Rädda Barnen vill se ett stärkt barnrättsperspektiv i frågor om extremism och lanserar vägledningen Växa upp utan hat – att prata med barn och unga om extremism där viktiga vuxna får ta del av senaste kunskapen kring hur barn och unga påverkas av radikalisering och hur de kan bemöta detta.
Rädda Barnen har i sitt arbete sett behov av en lättillgänglig vägledning när det gäller bemötande och samtal med barn och unga som visar tecken på radikalisering eller uttrycker hatbudskap. Det kan handla om att ett barn eller en ung person uttrycker hatiska och extrema åsikter, vistas i anti-demokratiska och extremistiska forum på nätet eller kanske är på väg att lockas in i eller redan befinner sig i en sådan miljö.
Vägledningen Växa upp utan hat – att prata med barn och unga om extremism vill på ett enkelt sätt beskriva och förklara begrepp som hat, extremism och radikalisering. Vägledningen riktar sig även till viktiga vuxna som vill lära sig mer om hur man kan prata och arbeta förebyggande med barn och unga kring frågor som rör hat och radikalisering till våldsbejakande extremism. Som viktig vuxen kan det ibland vara svåra frågor att bemöta och prata om med barn och ungdomar.
Elevhälsan träffade Linn Lindström, Socionom på Rädda Barnen för att höra mer om hur man som viktig vuxen i skola kan bemöta barn och ungdomar i dessa frågor.
Hur ska man tänka som vuxen i skolan när ett barn uttrycker sig hatiskt?
För att förebygga hat och våldsbejakande extremism är det viktigt att barn känner sig lyssnade på och upplever att dom kan och får uttrycka sina åsikter och tankar. Att tysta radikala och extrema åsikter i samtal med barn kan leda till motsatt effekt. Det riskerar dessutom att ännu mer bidra till känslan av att inte bli förstådd, upplevelsen av utanförskap och föreställningar om ett vi (som äger sanningen) och ett dom (som inte har förstått någonting). Denna upplevelse riskerar att förstärka radikaliseringsprocessen.
Hur kan vuxna förebygga de mekanismer som bidrar till en radikalisering av barn?
Vuxna måste samtidigt vägleda, sätta gränser och skydda barn mot våld och har ett ansvar att ge barn kunskap och verktyg att navigera i en värld där hat och våldsbejakande budskap förekommer. Vi måste också lära oss mer om skyddsfaktorer som är viktiga utifrån både det förebyggande arbetet och i det stödjande och behandlande arbetet.
I våra samtal med avhoppare från våldsbejakande miljöer har de velat belysa vikten av att vuxenvärlden agerar i exempelvis skolan men även att det aldrig är för sent att agera. Att det i sig kan påverka ungdomen som radikaliserats och möjliggöra ett snabbare utträde. Vi har i vår ”Orostelefon om radikalisering” arbetat för att vuxna ska bli tryggare i sin förmåga att bemöta barn och unga som radikaliseras samt att stärka skyddsfaktorer hos dessa barn och ungdomar.
Rädda Barnen började arbeta fördjupat med frågor om hat, extremism och radikalisering i och med lanseringen av deras stödtelefon ”Orostelefonen om radikalisering” 2017. Orostelefonen om radikalisering är Rädda Barnens nationella stödtelefon som erbjuder professionellt, kostnadsfritt och helt anonymt samtalsstöd i frågor som rör hatbudskap och radikalisering utifrån ett barnrättsperspektiv. Orostelefonen om radikalisering finansieras av CVE, Center mot våldsbejakande extremism.
Läs Rädda Barnens vägledning Växa upp utan hat –att prata med barn och unga om extremism. Hänvisa till Rädda Barnens Orostelefon om radikalisering på 020-100 200. Vi har öppet helgfria vardagar mellan 9.00-12.00 och finns till för anhöriga, barn och unga, viktiga vuxna i exempelvis civilsamhället men även för den som själv är involverad i en miljö hen vill lämna
Berättat för redaktionen
