Aktuellt

Att upptäcka utanförskap med hjälp av sociogram

3 november, 2022

Kuratorerna Sofi Finnstam och Sara Lindahl berättar om vikten av att arbeta i grupper.

Varför ska vi arbeta med grupper? Vi vet att det är viktigt för oss alla att ingå i ett sammanhang och känna samhörighet med andra, spegla oss i någon annan och få bekräftelse på vårt sätt att vara. Det är genom andra som vi också får syn på oss själva och utvecklar vår självbild och självkänsla.

Barn och elever utvecklas genom att lära tillsammans och umgås i en gemenskap. I samspelet lär de sig olika sociala färdigheter, att kommunicera och visa empati. En känsla av samhörighet bidrar till tillit i gruppen och socialt stöd. Barns kognitiva, emotionella och sociala utveckling gynnas också mer av att samarbeta med vänner framför att arbeta med barn de inte har någon relation till.

Hur ter sig då samspelet i de olika åldrarna? I de yngre åren blir leken viktig för att träna socialt samspel och skapa en begriplig värld. När de blir äldre blir nätet en viktig arena, det ställs större krav på de sociala förmågorna och grupper kan behöva lite stöd och riktning för att fungera bra för att få till ett positivt klimat.

Vid övergången till gymnasiet blir grupperna naturligt mer homogena och klassen kanske ofta är uppdelade i grupper stor del av tiden. Kanske är det så att syftet inte är att skapa en samhörighet i klassen så som i grundskolan.

Utanförskap

Vi arbetar som skolkuratorer och alla vi som arbetar i skolan har en stor uppgift med att skapa trygga grupper. Särskilt viktigt är det vid klassbildingar. Om klassen eller gruppen inte får hjälp med att skapa en samhörighet så finns risken att det skapas grupperingar och utanförskap i klassen. Utanförskap hos elever kan vara svårt att upptäcka. Här upplever vi att sociogrammet ett värdefullt verktyg.

Man skulle kunna säga att det finns flera olika typer av utanförskap. En variant är att bli avvisad, att någon uttrycker att eleven inte får vara med. Att bli osynliggjord innebär att eleven inte blir tilltalad eller tillfrågad eller vald i aktiviteter. Det finns även det villkorade deltagandet där du får vara med men på vissa villkor. Detta kan t.ex. vara olika typer av maktlekar eller challenges eller att en elev får en sämre uppgift än de andra i leken. Detta kan vara svårt att se vid enbart observation.

Det händer också att vi möter elever som uttrycker en önskan om att få vara själva. De identifierar sig kanske inte med klasskamrater eller de grupper som finns där. Risken är att vi då tänker att det funkar bra, eftersom det är självvalt. Det kan handla om att känna sig annorlunda, att inte passa in i gruppens normer, eller att inte uppfylla gruppens villkor. Detta är alltid något som skolans personal behöver arbeta med. Eftersom det vistas många elever på en skola kommer grupperingar alltid att finnas och elever kommer att röra sig emellan dessa och på så vis testa sig fram, men alla har behov av att känna samhörighet.

Alla grupper är dynamiska, i en ständig utveckling och förändring, med nya uppgifter eller medlemmar. Det som förändras är bland annat gruppens normer, regler, roller, relationer, status, inflytande, kommunikation m.m. Det finns olika modeller för att förklara gruppdynamik, hur grupper bildas, formas, påverkas och avslutas enligt olika faser eller stadier. Här har elevhälsan en viktig roll att sprida kunskap och ge förståelse för grupprocesserna samt ge stöd åt de pedagogerna som bär ledarskapet för gruppen.

Sociogram

Vi har använt sociogram som metod under många år i arbetet med grupper. Sociogram är ett diagram som visualiserar sociala relationer​. Genom observation eller genom att eleverna svarar på frågor om hur de relaterar till varandra bildas ett nät.

Sociogram har använts länge inom skolan, sedan 1970 talet. Det var kanske främst psykologer som använde sig av metoden. De använde observation som grund för sociogram, främst i förskolan och tittade då på vilka som tog kontakt med varandra samt hur.

Sociogram har främst använts i åtgärdande syfte och i situationer då man har en grupp som inte fungerar och vill titta närmare på hur relationerna ser ut.

Användningen av metoden har som många andra arbetssätt gått i trender. De senaste åren har sociometri fått ett litet uppsving inom forskning som ett verktyg i det förebyggande arbetet för att snarare förstå vänskap/relationer och för att få en överblick av gruppen och dess konstellationer​ (gruppens struktur).

Vad kan vi se i ett sociogram

Sociala relationer är inte statiska utan följer en rörelse. Därför att det viktigt att komma ihåg att sociogrammet visar därför alltid ett nuläge. I en klass eller större grupper uppstår allt som oftast mindre grupperingar. Dessa är i ständig rörelse och kan förändras över en relativt kort tid. Ett sociogram synliggör en befintlig grupps struktur.

Med hjälp av ett sociogram kan vi se:

  • gruppens struktur, vilka gruppkonstellationer som finns i klassen och om de består av flera personer eller par
  • om någon saknar relationer och därmed befinner sig eller riskerar att hamna i ett utanförskap
  • kommunikationsvägar och nätverk

I ett sociogram är det fokus på gruppen, inte på enskilda individer. Ett sociogram visar inte värdet av relationen, utan bara om det finns en ömsesidig relation, önskade och/eller potentiella relationer.

Eftersom ett sociogram inte visar de faktorer som påverkar eller ligger till grund för strukturen eller dynamiken behöver sociogrammet förstås med hjälp av andra faktorer. 

Varför ska vi göra sociogram

Vi kan göra ett sociogram för att:

  • Förstå gruppens dynamik – När vi har en klass som av olika orsaker inte fungerar och om det finns misstanke om att en elev står utanför gruppen kan vi skapa ett sociogram för att se hur vi kan förstå gruppens dynamik
  • Utvärdera insatser – Genom att skapa ett sociogram en period efter att insatserna har satts in kan vi se hur dynamiken förändrats och om insatserna har haft den önskade effekten
  • Göra gruppsammansättningar och klassrumsplaceringar – Genom att göra ett sociogram kan vi få fram information som underlättar när vi ska göra placeringar i klassrummet eller gruppindelningar i syfte att skapa relationer och studiero
  • Göra klassbildningar – När vi skapar nya klasser kan informationen hjälpa oss att sätta samman trygga grupper.

Vi vet att med tidiga insatser kan vi förebygga utanförskap, psykisk ohälsa, kränkande behandling. Då behöver vi arbeta kontinuerligt och systematiskt med våra grupper. 

”En grupp är inte en samling med individer, utan en mängd relationer” (Lewin)

Läs mer om dem!

Följ dem på Instagram @skolkuratorerna_sofi_och_sara

Berättat för redaktionen