Efter en minst sagt annorlunda vårtermin kan vi åter höra studentsången runt om i Sverige. I år blir det ett mer stillsamt firande, utan studentflak och med social distansering. Frågan är om/hur fjärr- och distansundervisning har påverkat våra avgångselever. Vi har de senaste åren sett en uppgång av antal elever så får en gymnasieexamen. Enligt Skolverket var andelen elever som klarat sin gymnasieexamen på tre 2019 76,6% (2018 var siffran 76,1 % och 2017 75,2%). Förhoppningsvis fortsätter trenden uppåt även i år, trots att eleverna fått avsluta sina studier på distans.
För att få en gymnasieexamen ska eleven har godkänt betyg på kurser om minst 2250 poäng av totalt 2500 poäng. Av de kurser som eleven läser finns det också ett antal kurser där eleven måste ha godkänt betyg, även om eleven klara gränsen på 2250p. För högskoleförberedande program handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3, Engelska 5,6, Matematik 1b eller 1c och Gymnasiearbetet. För yrkesprogram handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a, Gymnasiearbetet och programgemensamma kurser om 400 poäng.
För hälften av de elever som inte klarar en gymnasieexamen handlar det om att de fått underkända betyg i ett fåtal kurser. Vanliga kurserna där att eleverna får betyget F är svenska, matematik och gymnasiearbetet. Den kurs som flest elever på högskoleförberedande program får underkänt i är matematik 2b. Matematik 2b är ingen kurs som har ett godkäntkrav i sig, men många elever läser kursen och enligt Skolverket är underkänt i matematik 2b en bidragande orsak till att många elever inte når 2250 godkända poäng.
Av alla elever som börjar på gymnasiet är det ca 24% som inte får sin gymnasieexamen inom 3 år. Av de elever som sommaren 2019 haft fem år på sig att slutföra sin examen (dvs de elever som började gymnasiet hösten 2014) hade 78% fått en gymnasieexamen. Det är på många sätt ett misslyckande för skolsverige. Vad är orsaken till att så många elever inte får gymnasieexamen?
Orsakerna till att en elev inte får en gymnasieexamen kan vara flera, tex psykisk ohälsa, stressproblematik, sjukdom, hög frånvaro, brist på motivation, brist på särskilt stöd eller att kurserna är för svåra. För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att varje skola nu analyserar de elever som inte fått examen för se orsaker och hitta mönster. Att en elev inte får en examen kommer sällan som en blixt från en klarblå himmel, dessa elever är ofta kända för elevhälsan och ofta finns det en gedigen information – titta igenom, se samtalen med olika glasögon – försök hitta ledtrådar. Prata med eleverna, fråga om de kan tänka sig att ställa upp på en avstlutningsintervju.
Mitt mål, som specialpedagog på gymnasiet, är att alla elever, utifrån sina förutsättningar ska få möjlighet att klara sin skolgång. Vi behöver skapa goda förutsättningar för alla elever. En del elever behöver vi leda och andra behöver vi stimulera. Detta kan vi göra genom att skapa goda stödstrukturer. Vi behöver skapa en kultur som utgår från elevers olika förutsättning. Under året har vi på min skola i haft ett stort fokus på differentierad undervisning och tydliggörande pedagogik i syfte att skapa en god stödstruktur för våra elever. I följande inlägg kan du läsa mer om detta:
Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever
Att implementera ett tänk för ökad delaktighet
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
