I dag står psykisk ohälsa för nära hälften av alla sjukskrivningar i Sverige och lärare är inget undantag. Det säger sig självt att ett hälsofrämjande arbete kan bli en utmaning om personalen inte mår bra eller upplever stress.
Om författaren
Magdalena Berger är specialpedagog och leg. lärare och har lång erfarenhet som specialpedagog och speciallärare. Hon är nu verksam på gymnasiet vid LBS Stockholm Norra.
Berätta lite kort om dig själv och varför du skrev boken?
Elevhälsa och Lärarhälsa – så arbetar vi med känsla av sammanhang i skolan är min andra bok om elevhälsa. Den främsta anledningen till att jag ville skriva boken var nog att jag ville utveckla tankarna om Känsla av sammanhang (KASAM) för elevhälsoarbete i skolan. Jag har skrivit om psykisk ohälsa i skolan tidigare men KASAM handlar ju om att även de personer som genomgått riktigt svåra saker i livet faktiskt kan få en god mental hälsa och det tycker jag är viktiga tankar att ta fasta på.
En annan anledning till att jag ville skriva boken var att jag denna gång ville ta upp lärares hälsa. Som handledare och specialpedagog har jag under många år mött en ambivalent lärargrupp. Å ena sidan ville lärarna få mer kunskap om hur de bäst kunde tillgängliggöra och anpassa undervisningen. Å andra sidan uttryckte de stor frustration över sin arbetssituation och gav intryck av att vara både trötta och slutkörda. Lärare som kom till mig som specialpedagog ville ofta ha quick fix lösningar, checklistor men helst inga krav på anpassningar. Jag grunnade på vad det där stod för och kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare mellan lärare och elever. Jag såg att lärare och elever på många sätt befann sig i samma situation och behövde samma saker. Båda grupperna kände sig missförstådda, osedda, obekräftade, slutkörda och kravkänsliga samtidigt som de visade på stor brist på kontroll.
Berätta lite kort om boken och hur den kan användas av Elevhälsan?
Boken är förutom inledningen uppdelad i tre delar: Lärarhälsa, elevhälsa och hälsa i organisationen. Lärarhälsa kommer först. Om vi börjar med att ta reda på vad vi själva behöver för att må bra blir det lättare att förstå vad eleverna behöver för att må bra. Lärarhälsa och elevhälsa har som huvudsyfte att ge läsaren kunskap om hur KASAM kan användas som en modell i syfte att främja hälsa. Genom att utgå från ett salutogent synsätt som innebär att vi fokuserar på friskfaktorer och agerar så att vår egen vardag blir begriplig, hanterbar och meningsfull blir det lättare att förstå hur vi kan göra elevernas vardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Kan vi stärka eleverna i detta stärker vi deras KASAM vilket i sin tur leder till bättre mental hälsa.
Elevhälsouppdraget kan vara svårt att greppa för lärare. Därför önskar jag att detta ska vara en lättläst bok för lärare som inte tar energi från annat. Eftersom det ställs höga krav på den som leder elevhälsoarbetet och att rektorn som har ansvaret har många andra ansvarsområden läggs ofta alltför tungt ansvar på elevhälsoteamet (EHT) vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Det riskerar till att leda till många missförstånd och oklarheter på elevernas såväl som personalens bekostnad. Otydlighet i organisationen som skäl energi gör att medarbetare kör slut på sig själva trots att de egentligen inte gjort något utöver sitt jobb. Men dysfunktionell rollfördelning och inkorrekta prioriteringar leder till stress och psykisk ohälsa hos personalen men skulle inte behöva göra det.
Många böcker skrivs om elevhälsa och elevhälsoarbete och många goda idéer sprids runt om i landet men min erfarenhet är att det mestadels är specialpedagoger och psykologer som sprider kunskapen mellan varandra och i bästa fall vidare till några få undervisande lärare och skolkuratorer. Varken specialpedagoger eller psykologer är arbetsledare. Därför är det oerhört viktigt att det är skolans personalchef – det vill säga rektor – som läser all god litteratur om elevhälsoarbete och att det är rektorn som deltar i utbildningar om tillgänglighet. Antalet rektorer som prioriterar fortbildning inom elevhälsa hoppas jag kommer bli en ökande trend.
Av ovan nämnda anledning vill jag skriva böcker direkt till lärare. Böcker som de kan ha nytta av oavsett hur elevhälsoarbetet är organiserat på skolan de arbetar. Böckerna ska baseras på vetenskap och evidens. Innehållet i dem ska vara förenliga med våra styrdokument men begripliga och lättlästa. Jag vill att lärare ska kunna känna att de främjar elevers hälsa oavsett hur organisationen i övrigt ser ut och att de ska förstå vikten av hur mycket det påverkar eleverna att de gör det de gör. Jag vill också att lärare genom min senaste bok ska få verktyg som hjälper dem i att främja sin egen hälsa. KASAM kan i det här fallet bli ett förhållningssätt både i arbetet med eleverna men också i arbetet med sig själv för hålla i sitt yrke.
Vad är din vision för en fungerande elevhälsa?
Min vision för en fungerande elevhälsa handlar om organisationen som helhet och att rektorer generellt sett ska få betydligt mer utbildning inom elevhälsa och elevhälsoarbete än vad de i regel har idag. Jag tycker att det bör ställas högra krav på de som påbörjar en tjänst som skolledare än vad som krävs idag. Jag anser också att rektorsutbildningen ska erbjudas innan man börjar sitt uppdrag som rektor för att undvika att rektorn går utbildningen parallellt. Alltför många oerfarna rektorer söker sig därför till yrket av skilda anledningar men inte alltför sällan med mycket begränsad kunskap om elevhälsoarbete.
Dessutom tycker jag rektorsutbildningen i sig ska genomsyras betydligt mycket mer av hälsa generellt sett. Utan en god hälsa hos eleverna kommer våra elever inte kunna ta någon grundskoleexamen eller gymnasieexamen och därmed inte kunna söka sig ett arbete. Dessutom ska rektorn leda kvalificerad personal från vårdsektorn (sjuksköterska, läkare, psykolog och socionom) och för det krävs kunskap.
