Enligt Friendsrapporten 2023 har barn i Sverige aldrig tidigare rapporterat så höga nivåer av psykisk ohälsa som de gör nu. Vi vet att det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och utanförskap. Genom att öka samarbetet mellan elevhälsoteamet och fritidsverksamheten kan vi arbeta systematiskt och aktivt med att utveckla tillhörighet, gemenskap och sociala relationer.
Man brukar säga att elevhälsan börjar i klassrummet men vi vill påstå att fritidsverksamheten har en minst lika viktig roll. I skollagen nämns inte fritidshemmet som en skolform direkt kopplat till elevhälsoteamets insatser men däremot står det att alla skolformer ska samverka för att alla elever ska få samma möjligheter att lära och utvecklas. I denna samverkan gömmer sig stora möjligheter, om synen på samverkan är ömsesidig och sker utan att den ena verksamheten är underordnad den andra och där rastverksamheten ses som en del av fritidsverksamheten.
Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska komplettera skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. En bra rastverksamhet med meningsfulla aktiviteter, trygga miljöer, vuxennärvaro och medvetna gruppsammansättningar förebygger utanförskap och mobbning samt främjar både fysisk och psykisk hälsa. Här har elevhälsoteamet och fritidsverksamheten stora möjligheter att få till ett riktigt bra förebyggande arbete!
En rastverksamhet som utgår från barnen
En fungerande rastverksamhet börjar med barnen, deras inflytande, deras delaktighet och deras känsla av sammanhang. Rastmodeller och koncept kan vara en inspiration men man kan sällan kopiera någon annans arbete. Förutom samverkan behöver vi alltid utgå från just våra elevers behov på skolan för att rikta det förebyggande arbetet på ett sätt så att det skapar förändring. Kartläggning, analys, planering, insats och uppföljning behövs även i rastverksamheten!
Vi behöver därför kartlägga den sociala lärmiljön. Vi behöver undersöka hur gruppstrukturerna och de sociala relationerna ser ut för att veta hur vi kan stärka och utveckla gruppdynamiken och vi behöver undersöka vilka intressen som barnen har samt vilka styrkor och svårigheter som finns. Vi behöver identifiera barn som riskerar att hamna i utanförskap och ensamhet i ett tidigt skede. Detta kan vi få fram bland annat via enkäter, intervjuer, sociogram och observationer samt andra kartläggningar. Vi behöver också observera barnen i olika miljöer och situationer såväl i klassrummet som i fritidsverksamheten och i rastmiljön. En analys behöver vi göra tillsammans så att vi får med de olika perspektiven. Vad kan vi bygga på, vad kan vi stärka och vad behöver vi utveckla? Vad behöver vi göra på organisation, grupp och individnivå?
Stora möjligheter att träna sociala färdigheter
Vi behöver också fundera på vilka barn det är som vi vill nå. Behövs det styrda aktiviteter av vuxna eller aktiviteter/lekar initierade av barnen själva där pedagogerna blir ett stöd? Här behöver vi inte bara ha elevhälsoteamets expertis utan även deras delaktighet. Det är under rast- och fritidsverksamheten som vi har stora möjligheter att just träna på sociala färdigheter, lekstrategier och konflikthantering! Här finns också möjlighet att bygga elevernas självförtroende utifrån styrkor och intressen och att faktiskt arbeta med eleven i sitt verkliga sammanhang.
Trygghet en förutsättning för utveckling och lärande
Det är viktigt att sätta struktur och ramar kring rastverksamheten samt att skapa rutiner. Rutiner skapar förutsägbarhet och trygghet när man vet vad som förväntas. Eleverna har rätt att komma ut till en förutsägbar miljö. Att ha rastprat innan rasten kan lösa mycket oro kring vem man ska leka med och vad man ska göra. Låt elevrådet skapa ett rastråd som planerar rasterna utifrån deras intressen och ambitioner. Tydliga och visuella rastscheman med aktiviteter som eleverna själv initierat och med namn på vilka som leder aktiviteterna skapar ytterligare motivation och trygghet.
En buffé av relationsskapande aktiviteter
Vad som erbjuds på rasterna kan vara i princip vad som helst. Man kan säga att rastverksamheten ska likna en buffé av olika arenor/miljöer där det finns möjlighet till lek och aktivitet. Det ska finnas något för alla och där relationer kan skapas. Undvik förbud och tänk anpassning i stället. När eleverna känner inflytande kan rasterna präglas av mängder av aktiviteter såsom dans, minigolf, boxning, skateboard, inlines, tennis, kubb, lekar, utmaningar, estetiska aktiviteter m.m. Märker man att det finns intresse så knyt tidigt kontakt med föreningar för ytterligare stöd och engagemang. Genom att samverka med kultur- och föreningsliv kan vi bygga starkare skyddsnät runt de barn och unga som riskerar att lockas till destruktiva och normbrytande miljöer.
Forum för att skapa gemensamma mål
Att skapa samsyn kring behov och att sätta gemensamma mål är otroligt viktigt. En bra rastverksamhet handlar inte bara om en persons engagemang för rastverksamhet. Det krävs en acceptans från alla att rasten är viktig för barns utveckling eftersom den medverkar till trygghet, rörelse och lustfylld lek och lärande. Rasten ska vara energiskapande och utveckla den sociala gemenskapen för alla! Det är ofta en utmaning att rent organisatoriskt få till gemensamma möten då vi har ett tillsynsansvar men samtidigt är det viktigt att vi får till dessa forum om vi ska arbeta mot samma mål och ta del av varandra kunskaper. Planera, avsätt tid och se till att kommunikationen fungerar. Får vi till en bra och trygg rastverksamhet kan vi stärka relationer mellan elever vilket förebygger utanförskap, frånvaro och psykisk ohälsa.
Följ oss på instagram!
@fritidspedagog
@skolkuratorerna_sofi_o_sara
Artikes skriven av Tino Skovlund, Sofi Finnstam och Sara Lindah.
