Till Aktuellt

25 maj, 2021

Debattartikel om skolans ansvar

Skolan tar inte sitt ansvar för elevernas psykiska hälsa och ohälsa. Det visar nya undersökningar som presenteras idag. Konsekvenser för eleverna blir sämre förutsättningar för lärande och försvårar för skolan att nå målen. Men vem tar ansvar?

Tonåringar både vill och behöver prata om svåra saker. Det visar en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern på uppdrag av Prata om Alkohol. Undersökningen visar att nio ungdomar av tio har haft funderingar om svåra saker som de velat prata om. Det har bland annat handlat om studier, jobb, stress och att de känt sig nere eller ledsna. Men också om kärlek, sex, alkohol, kompisar och annat som rör sig i en tonårings hjärna. Under Pandemin har betydelsen av att kunna prata med andra om svåra saker blivit ännu större.

En självklar arena för ungas möjlighet till diskussion om angelägna och svåra ämnen är skolan. Vår undersökning, men även tidigare kartläggningar av bland annat Skolinspektionen, visar att skolan inte tar sitt ansvar för elevernas psykiska hälsa och ohälsa. Från mitten av 80-talet och fram till 2014 fördubblades andelen unga som uppgav att de hade återkommande psykosomatiska symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk med mera. En av slutsatserna var att brister i skolans funktion troligen bidragit till ökningen av psykosociala symtom bland barn och unga.

Skolinspektionens genomförde 2015 en undersökning som visade att det endast fanns ett fåtal exempel på ett systematiskt förebyggande och hälsofrämjande arbete där arbetet planerats mot bakgrund av behov som identifierats hos skolans elever. Skolinspektionen såg även brister i tillgång till elevhälsans alla kompetenser.

Prata om Alkohol har följt upp Skolinspektionens undersökning med en ny enkätundersökning bland elevhälsans personal i mars 2021. I undersökningen framkommer att nästan hälften av skolorna saknar tillgång till alla elevhälsans kompetenser i tillräcklig utsträckning. Undersökningen visar också att endast 29 procent av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedrivs på gruppnivå.

På frågan om i vilken utsträckning som skolan har ett väl fungerande systematiskt elevhälsoarbete som uppfyller Skolverkets krav svarar 43 procent att det inte fungerar alls eller fungerar i liten utsträckning.

I vår egen undersökning från 2021 som Ungdomsbarometern gjort på vårt uppdrag framkommer att unga anser att skolan har en viktig roll för att bidra till ett öppnare samtalsklimat bland unga. Ungdomarna säger att de hade önskat få prata mer om svåra ämnen under sin högstadie- och gymnasietid. De föreslår bland annat att man ska ha öppna diskussioner i klassrummet och bryta tabun kring ”besvärliga” samtalsämnen.

Våra undersökningar visar att de problem Skolinspektionen identifierade 2015 kvarstår. Resultaten bekräftas också av Utbildningsdepartementets slutbetänkande Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11). Där konstateras:

Elevhälsan har inte någon schemalagd tid för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på gruppnivå med elever i skolan.
Det finns stora brister i tillgång till elevhälsans alla kompetenser.
Det saknas tydliga riktlinjer för ett systematiskt förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Möjligheter för samarbete och samverkan mellan elevhälsan och pedagoger saknas.
Förståelse för hur hälsa och lärande hänger ihop brister vilket försvårar för eleverna att nå målen.
Skolhuvudmännen, kommuner och friskolor, tar inte sitt ansvar. Det får negativa konsekvenser och återspeglas i elevernas hälsa och välmående och försvårar deras möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Att låta eleverna prata om stress, oro, nedstämdhet, alkohol med mera kan minska den psykiska ohälsan hos elever. I en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning framgår att elever som inte dricker har signifikant lägre grad av psykosomatiska problem jämfört med dem som dricker.

Nu måste skolans huvudmän och rektorer ta sitt ansvar för elevernas psykiska hälsa och ohälsa. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver ses som skolans gemensamma uppdrag. Våra undersökningar har visat att inget eller mycket lite hänt sedan 2015. Nu är det hög tid att de identifierade problemen omsätts i åtgärdsplaner på huvudmannanivå (kommuner och friskolor) och i operativa planer på de enskilda skolorna. Det är helt nödvändigt att ett systematiskt förebyggande och hälsofrämjande arbete finns på alla skolor som stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål i enlighet med skollagen.

Vi vill se:

Att elevers behov av att prata om viktiga frågor tillgodoses på ett bättre sätt i skolan.
Att elevhälsan får nödvändiga förutsättningar och resurser samt tydliga mål för att jobba förebyggande och hälsofrämjande.
En tydlig styrkedja mellan huvudman, rektor och den enskilda skolan för att möjliggöra ett systematiskt kvalitetsarbete för elevernas hälsa och lärande

Anna Nygren, projektledare Prata om Alkohol – www.prataomalkohol.se och expert inom hälsofrämjande arbete i skolan

Åke Pålshammar, neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet

Ulla-maija Madison, ordförande Sveriges Skolkuratorers Förening

Läs hela elevhälsoenkäten här!