På 80-talet gick en av tio 15-åringar och la sig snarare än 23.00 på vardagar. Idag går sex av tio och lägger sig efter 23.00!
Sömnvanorna hos våra unga har drastiskt förändrats på 30 år och frågan är om det är bäst att hjälpa dem att hitta goda sovvanor eller genom att ändra starttiden för skolstarten på mornarna?
I Aktuellt den 12 januari (21.14 in i inlägget) diskuterades just senarelagd skolstart med forskaren Hans Teke, doktorand i utbildningsvetenskap. Han förordar en starttid för skolorna klockan 10.00 -11.00. Teke hänvisar till forskning som visar att elever som startar skolan senare på dagen presterar bättre vilket inte är förvånande. Har man gått och lagt sig sent och får börja senare är det självklart att man presterar bättre, det gör även jag. Det är inte den frågan som bör diskuteras. Istället bör man titta på hur eleverna presterar när de får hjälp att komma i säng i tid på kvällarna, släppa taget om dator och mobil och se till att få tillräckligt många timmars sömn. Om de presterar lika bra som de elever som fått börja senare är det livsstilen man behöver åtgärda först, innan vi i skolan ska lösa problemet med att dagens barn och ungdomar sover för lite. Vilket jag tycker är ett föräldraansvar.
Den forskning som Teke refererar till visar att sen läggtid och senare startid i skolan ger bättre resultat. Forskning från Short et al 2011 och Hysing et al 2013 visar att läggtid i god tid och vanlig skolstart ger bättre resultat.
För att balansera Hans Tekes tankar i frågan fick jag möjligheten att komma med synpunkter, tyvärr i ett kraftigt klippt inslag och därmed inte i den utsträckning jag önskat J. Enligt min uppfattning, som jag skrivit om tidigare, är detta en mångbottnad fråga och jag tror att det krävs att man jobbat/jobbar i skolan med ungdomar för att se dess komplexitet. Vi som jobbar i skolan vet att många av våra ungdomar går och lägger sig för sent. Många av dem med mobilen i handen. Genom att utsättas för det blå ljuset från skärmen minskar produktionen av natthormonet melatonin och sömnfasen skjuts framåt ytterligare. Ungdomarna vittnar själva om att de har svårt att släppa taget om mobilen och att det gör att de får för lite sömn. Det finns ingen naturlig stopptid säger Annika Norell Clarke, Sömnforskare vid Karlstads universitet.
Vi vet också att när eleverna får en sovmorgon kommer de inte utvilade till skolan dagen efter, nej tvärtom. De tycker att de kan vara uppe ännu lite längre då de får sova längre på morgonen. En sovmorgon på en timme kan innebära ett par timmar eller till och med mer i mindre sömn för en tonåring.
Fler och fler söker för sömnproblem och Maria Leissner, överläkare och sömnforskare är speciellt bekymrad över att så många tonåringar har svårt att sova. Hon, precis som många andra forskare, kopplar sömnproblemen till både uppkoppling och stress. Sömnvanorna hos svenska barn och tonåringar har alltså förändrats drastiskt sedan 80-talet. I ny forskning från Karlstad har man tittat på 15-åringars läggtider. I dag går sex av tio och lägger sig efter klockan 23.00 jämfört med en av tio på 80-talet.
Den förskjutning av sömnfasen som sker i tonåren har inte förändrats sedan 80-talet utan vi måste hitta förklaringen någon annanstans. Med största sannolikhet är det de smarta telefonerna som är orsaken. Desto större anledning att adressera problemet och inte låta ungdomarna skjuta sin sömnfas ytterligare genom senare skolstart. Detta är ett problem som skall lösas genom åtgärder som får barn och unga att komma i säng i god tid och sova tillräckligt mycket inte genom att ändra starten för skoldagen. Att börja halv nio eller nio har inte större påverkan men att lösa ungdomars bristande livsstilsvanor med sovmornar till tio eller elva är att fega sitt vuxenansvar och svika ungdomarna.
En studie från Hysing et al, 2013, visar att elever som går och lägger sig mellan 22.00 och 23.00 har högre medelbetyg än de som går och lägger sig senare. Något som stöder tanken på att man kan prestera bra i skolan bara man kommer i säng i tid. En annan studie från UCLA, Berkeleys Golden Bear Sleep an Mood Research Clinic, visade inte bara på bättre resultat för elever som går och lägger sig tidigt utan även att nattugglorna som kom i säng senare hade mer känslomässiga problem och var mer känslomässigt sårbara än de elever som gick och la sig tidigt. Resultaten understryker att en hälsosam sömn gynnar studieresultaten men också att sömnmönster är ytterst modifierbara med rätt stöd.
Det är som sagt ett föräldraansvar att se till att barnen/ungdomarna kommer i säng i god tid och kommer upp i tid på mornarna.
Tonåren är ju en tid då många unga senarelägger sin sömn, med sömnbrist under skolveckorna som följd. Enstaka studier talar för att det är värdefullt att föräldrar aktivt bidrar till att sätta ramar för sina tonåringars sömn- och vakenhetstider; både sömndurationen och livskvaliteten förbättrades för unga som fick hjälp att vidmakthålla adekvata lägg- och uppstigningstider.
Citatet kommer från en artikel av Hans Smedje och Jan-Olof Larsson i Läkartidningen. Nyckelordet i detta citat är hjälp. Ungdomarna behöver hjälp att förstå varför de ska sova och vilken påverkan sömnbrist har på dem, både för välmåendet och för skolprestationen. Detta ska skolorna bistå med i enlighet med styrdokumenten. De behöver hjälp med rutiner och kanske till och med någon som tar hand om mobilen eller stänger av wifi:n på kvällen för att öka möjligheten för tillräcklig sömn. Detta ska föräldrarna/vårdnadshavarna bistå med. Tyvärr verkar föräldrastyrda läggtider vara sällsynta. Dels för att kunskapen om hur mycket sömn barnen/ungdomarna behöver saknas, dels för att man strutsar som en förälder uttryckte det vid en föräldraföreläsning i höstas. Eller så prioriterar de sin egen sömn och lämnar barnen att sätta sina egna rutiner vilket oftast leder till inga rutiner. I en studie från USA är det färre än 10% av ungdomar i övre tonåren som har hjälp av sina föräldrar med sovrutinterna. (Carskadon and Acebo, 2002)
Hans Tekes tips till föräldrar som oroar sig för att deras barn inte kommer iväg till skolan är att ha ett samtal med dem om det här med skolan, vilka sömnbehov de har och hur man löser det på bästa sätt.
Jag vet att det krävs mer än att ha ett samtal. Det krävs att man som förälder själv har kunskap om sömnbehov, konsekvenser av sömnbrist mm, något långt ifrån alla föräldrar har idag. Det krävs också tid, något som föräldrar verkar ha brist på idag. Det krävs också att man tar sitt föräldraansvar och inte strutsar utan håller fast vid rutiner och regler även då de inte gillas av barnen, något som kräver uthållighet och styrka. Vi i skolan kan hjälpa föräldrarna genom att ge dem den kunskap de behöver om hållbar livsstil så att de känner sig stärkta i att ta föräldraansvaret och därmed kan skicka utvilade elever till skolan, elever som kan prestera även om skoldagen börjar klockan 8.30.
Några konkreta saker man kan göra för att öka chansen till god sömn i rätt tid är följande:
- Se till att få rtillräckligt med fysisk aktivitet under dagen. Det har en positiv effekt på sömnen, förkortar insomnandet och ökar sömnkvaliteten.
- Se till att utsättas för dagsljus på morgonen/förmiddagen. Det hjälper till att hålla tillbaka den biologiska klockan och gör det lättare att somna i god tid på kvällen.
- Se till att varvar ner innan det är dags att sova.
- Stäng av dator, surfplatta och mobil två timmar innan det är dags att sova. Det gör att hjärnan kommer ner på rätt ämnesomsättning för sömn och att natthormonet melatonin kan utsöndras och underlätta insomningen.
- Introducera avslappningsövningar att lyssna på vid insomnandet. Det gör det lättare att stänga av det ”inre bruset” och man somnar lättare och snabbare.
Jag hoppas att vi inte går den framtid tillmötes som Teke önskar med skolor som börjar klockan tio eller elva på förmiddagarna. Utifrån mitt jobb där jag träffar tiotusentals elever, skolpersonal och föräldrar, min egen erfarenhet och genom att stödja mig på forskning och studier från till exempel Hysing, Short et al, Norell Clarke, Jansson och Smedje tycker jag att vi ska satsa på att hjälpa våra barn och elever till en hållbar livsstil för att de ska må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan.
Det finns en rad andra argument för varför vi kanske bör vara mer avvaktande till att införa senarelagd skolstart på mornarna vilket jag tidigare skrivit om. Skoldagar mellan 11 och 19? mars 2015.
Läs mer om att förskjuta dygnet.
